Den stora skvallertråden om Fredrik Virtanen!

Har också noterat att Virtanen börjat använda begreppet "PK"!

Och det kräver ju en viss fräckhet att som förde detta överstepräst inom PK-ideologin börja
tala om att man utsatts för politisk korrekthet..

Han LEVDE på att vara PK på Sveriges största dagstidning. Sorry Fredrik. Ansluter man sig
till en rutten sekt så riskerar man att själv råka illa ut.

Fast i dagens samhälle kan alla göra det. Förr var det bara vi kvinnor som män slog eller våldtog. Jag kan förstå hur det måste kännas att hängas ut, lika jävla illa som århundraden av att vi kvinnor satts på horpallar i kyrkor, fått springa gatulopp, bränts på bål, stenats ihjäl osv. För kampanjerna har sedan civilisationens uppståndelse handlat om oss kvinnor och vår sexualitet. Jag läser de journaler jag tagit ut där jag som offer inte fått ett enda verkligt brott uppskrivet och där psykologen skriver att jag " bara fortsätter referera till den ena hemskheten efter den andra" och dessutom vill avsluta kontakten med mig eftersom hon "inte kan se vad det kan leda till" att jag får gå i samtal. 15-16 år och totalt manglad socialt, utsatt för förföljelser efter att ha våldtagits och under ständiga påhopp. Jag svarar (jag omskrivs som känslokall o avskärmad) att: "Om jag börjar känna går jag under". Ingenting som inte används emot mig tas med i mina journaler från en psykiatri där ingen av oss någonsin tilldelas advokat, har försvarare eller ens makt att få det vi verkligen säger nedskrivna.

Fullständigt patetiskt att prata om att uthängningar av män är lynchningar när vi kvinnor fram till metoo verkligen har utsatts för riktiga sådana. Fram tills metoo hade förövare makten och männen är skadade av enstaka år bredvid kvinnornas flera tusen sådana. Där män ibland bara slunkit med men främst klarat sig undan repressalier baserat på sexualitet eller att kvinnan vägrat någon man något eller utsatts av någon man eller blivit gravid. I mina journaler visas jag exempelvis som jobbig som om och om igen för min abort på tal. Eftersom jag saknar rätt att uppleva den eller känna något inför den. Samma sak med all diskriminering emot mig, inte ett ord mer än att jag tystnat när jag fått motfrågor. Du kan inte ens gå in och läsa vad jag tystnat av att ha fått vänt emot mig.

Stackars Virtanen. Jag utgår ifrån att han, om han inte var skyldig (jag hörde något skitsnack på tv om att vi minns (som om det gör det osant)långt efteråt som om vi inte minns hela tiden och även när man exempelvis öppnar journaler mer än tjugo år senare och vet EXAKT vad som inte finns med och vad varje samtal handlat om) istället för att förstå hur det är o alltid varit att vara kvinna istället kommer bli en aktiv manskampanjare.

Som minst har han missbrukat och gynnat kriminalitet och alla våldtäkter som sker i missbruksvärlden. Du kan ju inte finansiera den mest kvinnohatiska sfären i samhället och sedan tycka att det är konstigt att ifrågasättas när majoriteten av knarkare går över lik och våldtäkt är mer vanligt än ovanligt. Sexualbrott i missbruksvärlden är mycket vanligare än falskanklagelser och majoriteten av män som använder droger, hatar kvinnor. De föraktar dem och ser dem som lägre stående. Kvinnorna lever extremt utsatt och bara det innebär att han, om han nu som han hävdar, är oskyldig, fått vad han förtjänar. Drogvärlden handlar om att äta eller ätas.

Några få män har hängts ut och samtidigt har många tusentals kvinnor över världen levt under liknande kampanjer för att någon man gjort dem något. Under tiden av metoo har en extremt stor grupp kvinnor varje dag vaknat upp i ett helvete skapat av män. Och så har det alltid varit och så lär det fortsätta vara.

Virtanen har glatt länkat till bokrecensioner på Twitter. Men Arbetets recension har han inte behagat uppmärksamma. Undrar varför?

Det var en väldigt intressant recension. Jag hatar självbiografier men har kommit att älska genren för att den tillåter författaren att styckmörda sig själv. Självömkan och även en falsk bild baserat på självhat till uppriktiga återberättelser utan skönmålning är en större konst än ett subjektivt pronomen av att bara vara offer.

Boken är möjligt läsvärd. Finns den på Bonniers bokklubb ska jag köpa hem den.

Modigt av arbetet ändå.
Arbetet har ju sin egna taffsiga kulturredaktör Johannes Klenell vid rodret.
Men de kanske känner sig säkra att Virtanen inte kommer försöka försätta en tafsar-kollega i skiten?
Virtanen kanske har skit på alla redaktioner i Stockholm och därför dessa relativt snälla recensioner både från Aftonbladet och Expressen?

Jens Liljestrand på expressen verkar också gilla boken som fan.

https://www.expressen.se/kultur/bocker/enastaende-tidsdokument-nar-virtanen-skriver-sig-fri/

Vinden verkar ha vänt, de går bra nu för Virtanen snart rullar pengarna in som de skall.

Virtanen - vilken lögnare av stort format han är och det tragiska är att alla sväljer det med hull och hår. Han påstår sig ha haft mycket sex och det ena med det andra. VEM försöker han lura egentligen? Så ful och halvplufsig han är med en microliten metmask mellan låren som de flesta fläskberg som honom har så känns det mer som lögner än sanningar. Han hittar på en massa grejer för att han själv vill framstå som attraktiv och att han gjort det och det när sanningen är den att tjejer inte ens vill ta i honom med tång, än mindre ha sex med eländet. Allting han skriver när det gäller sexet är ju hans egna vilda fantasier och påhitt i en drömvärld som han hade hoppats kunna levt i. Fidde är en tragisk människa. Det är bara att konstatera rakt av. Verkar som om han försöker lura många härinne och även i IRL men mig lurar han inte. Hans lilla micro-drul var faktiskt ett samtalsämne på jobbet bland kollegorna efter att vi idrottat. Vi skrattade gott bakom hans rygg många gånger över hans pyttelilla metmask. Max 3 cm lång slak och i hårt tillstånd når den nog inte 10 cm ens.

Ett bevis på hur oattraktiv han är, är ju att han alltså försökt våldta skabbet Cissi Wallin som en sorts sista utväg att överhuvudtaget få ha sex med någon.

Det är bara en tidsfråga innan alla lögner kring Fidde rullas upp. Mytoman av stora mått. Han försöker spela cool och tuff och inne för att ge sken av att vara en människa som är "inne" och som är omtyckt. I själva verket är han snarare utfryst och ingen som folk vill umgås med. Eftersom han pratar så konstigt är han jobbig att lyssna på och ingen vill riktigt umgås med honom därför och han har en allmänt jobbig och klängig framtoning och approach. Han vill själv inte erkänna att han inte är en av de "coola grabbarna" som har många tjejer och som krökar och hänger på inneställena, utan istället ljuger han ihop storys om att han faktiskt är sån han också. I själva verket är han ensam och mest bara tragisk.

Jaha då undra man ju vad CW klagar om som att få en tumme instucken i munnen knappast så skrämmande. Inte mycket gagging där.

Är det därför han kliar sig i håret jämt? Jag trodde han härmade/mimade "en person som tänker" (som en clown eller ett barn gör) för att Fredde TROR att folk som tänker kliar sig i håret. Han fattar inte att han ser mer ut som en apa.

Han är ju så löjligt fåfäng på ett skitkonstigt sätt, utan att överhuvudtaget ha täckning för det. I intervjun med Aftonbladet var han noga med att fastna på bild med en cigg i käften. Jag har inget emot rökning som njutningsmedel, men kultur- och mediepersoner måste väl vara de sista i världen som faktiskt tycker att det är coolt att röka. Många rökare jag känner gör tvärtom och gömmer ciggen när kameran åker fram.

"På spåret"-Isobel kom precis med denna högst rimliga analys på Twitter:

Detta fick Virtanen att ilskna till:

Lite roligt att han kände sig utpekad, trots att hon inte nämnde honom vid namn.

Flera positiva recensioner hittills av "Utan Nåd". Anledningen tror jag är många tidningars
samvetskval över att de vänt sig mot en av de egna. Nu försöker de kompensera genom
att skriva välvilligt om hans bok.

Tidningen Arbetet skriver dock, mer eller mindre rent ut, att boken är kass:

Det känns som att Gollum skrivit Fredrik Virtanens bok

..dialogen är förfärlig, texten är full med upprepningar och jag retar ihjäl mig på vissa sentimentala stilgrepp, som när han krockar kall, hård medievärld mot oskyldiga barn: ständigt är han på väg till ett barnkalas när det kommer ett nytt svekfullt telefonsamtal.

Boken är full med självtvivel och ursäkter,

Fast nu ful citerar.

Så här står det om hans bedömningen av boken.

”Det här är knappast en perfekt bok, dialogen är förfärlig, texten är full med upprepningar och jag retar ihjäl mig på vissa sentimentala stilgrepp, som när han krockar kall, hård medievärld mot oskyldiga barn: ständigt är han på väg till ett barnkalas när det kommer ett nytt svekfullt telefonsamtal.

Boken genomsyras också av cynism, men det är inte enbart av ondo, den gör honom rolig.

Som när han kommenterar varför han inte valde samma väg som Benny Fredriksson: “Varför ska man ta livet av sig när man inte får höra hyckleriet efteråt?”