Wikileaks grundare Julian Assange eftersökt för våldtäkt i Sverige

Någon sådan procedur har aldrig utspelat sig. Det var kommunicerat på förhand innan förhöret att delgivning inte fick ske och därmed blev det olagligt att genomföra ens om Sverige hade försökt ändå. Hade det gått att genomföra så hade det givetvis räknats som delgivning.

Du snurrar in dig mer och mer i hejdlösa konspirationsteorier.

Vad tror du att frivilligheten i Ecuadors lag handlar om?

Att det är frivilligt handlar om att det är frivilligt att ta emot eller avstå från att ta emot dokument.

Det lär inte finnas en lag på den här planeten som gör det frivilligt att bli erbjuden att göra ett frivilligt val. Det är naturligtvis absurt.

Det skulle innebära att representanter för rättsapparaten inte kan gå fram till en person och och fråga:

- vill du tacka ja eller nej till det här valet?

eftersom den person nu har blivit påtvingad ett göra det där frivilliga valet.

Assange valde på inrådan av sin ecuadorianske advokat Carlos Poveda att tacka nej till att ta emot delgivningsdokumenten.

Vad är det som är så konstigt med det?
Det är precis det fria valet som Annika Collin menar att Ecuadors lagstiftning ger utrymme för. De kan inte tvinga Assange att ta emot dokumenten. Han väljer att avstå.

Precis som i svensk lag så är det frivilligt att ta emot ett papper. Tidpunkten för delgivningen kommer räknas från det ögonblick då den som skulle delges avstod från att ta emot dokumenten.

Det finns ingen lag på den här planeten där det frivilliga valet skulle bestå i att det är frivilligt att behöva bli utsatt för erbjudandet att göra ett frivilligt val.

Assange har valt att avstå från att ta emot delgivningsdokument.

Delgivningslagen är glasklar.

Tidpunkten för delgivningens genomförande ska enligt trettionionde paragrafen räknas från det ögonblick då den som skulle delges avstod från att ta emot delgivningsdokumenten.

Varför fabulerar du ihop en historia om att han inte fick delges?

Jag utgår från tillgängliga fakta och att jag har ställt frågor till Isgren. Om delgivning hade kunnat ske på det sätt du utgår ifrån så hade den givetvis räknats som genomförd.

Ja det är korrekt att du fabulerat ihop saker.

Det är frivilligt att ta emot ett papper med grejen här är, som du aldrig verkar förstå, att om Ecuador säger att delgivning inte får ske enligt MLA-begäran från Sverige, då blir delgivning olaglig att utföra på ambassaden och kan sålunda inte genomföras på något sätt alls. Helt enligt delgivningslagen. I det läget har man alltså inte ens kommit fram lagligen till en punkt där JA får möjlighet att välja om han vill ta emot ett papper eller inte. Vad Annika Collin sagt i frågan är alltså helt irrelevant då hennes uttalande bygger på felaktiga premisser, att delgivningen var laglig att utföra, vilket den inte var pga Ecuadors vägran.

Då det handlar om formella hinder är min tolkning följande:

Detta skulle ha gått att utföra:
- Åklagaren begär via delgivning via MLA
- Ecuador godkänner detta
- Svensk personal lämnar fram handlingen
- JA tar emot den eller vägrar ta emot den

Resultatet skulle bli att delgivningen räknas som genomförd

Istället har följande inträffat:
- JA säger till Ecuador att han nekar till att bli delgiven ("ta emot ett papper")
- Ecuador säger att han inte får delges eftersom JA enligt Ecuadors lag har rätt att neka till detta
- Svensk delgivningslag säger att om främmande stat inte tillåter delgivning så är det inte tillåtet
- Sålunda har svensk personal inte ens formell/laglig möjlighet att komma till den punkt där man lämnar handlingen till JA som då får välja om han tar emot den eller ej.

Resultat har alltså blivit, under förhöret och senare, att delgivning inte har varit laglig att utföra (givet Ecuadors hållning) och därmed kan den heller inte räknas som genomförd.

Vidare blev då resultatet att Ecuador var den som möjliggjorde att förundersökningen lades ner. Om de valt första scenariot, som också hade varit enligt deras lag, så hade åklagaren kunnat gå ända fram till åtal.

Nu hoppas jag att polletten ska trilla ner.

Man ville få honom till Sverige för förhör och möjlighet att gå vidare med åtal, rättegång och ev. utmätande av straff. Detta fick man stöd för inklusive giltig EAW som JA försökte överklaga men misslyckades. När han inte längre kunde överklaga mer tog han fegt till schappen in på Ecuadors ambassad, annars hade han fått stå till svars för våldtäktsmisstanken och misstankarna om övriga sexualbrott i Sverige senast 2012. Man får heller inte glömma att dessa 18 månader orsakats av hans egna obstruktiva åtgärder.

Han har slösat bort 9 år av sitt liv varav 7 år på en ombyggd damtoalett på Ecuadors ambassad. Och nu sitter han häktad i UK och har i praktiken inte åstadkommit något alls mer än att sätta sig ännu längre ner i skiten. Episkt korkat.

EAW var helt korrekt väg att gå, inte kunde åklagaren ana att han skulle fegt ta till schappen in på en ambassad? Förhör med kvalitet hade kunnat hållas i Sverige senast 2012. Förhöret som sedan blev av på ambassaden när Ecuador till slut tvingade honom att medverka var bara ett spel för gallerierna, troligen var värdet av det förhöret lika med noll.

CNN skriver om att svenska fallet om våldtäkt kanske kommer att öppnas upp igen:
https://edition.cnn.com/2019/04/28/u...ntl/index.html

De vet förstås att om de signalerar att det inte ens finns grund för att öppna upp förundersökningen igen så inser alla att det aldrig någonsin funnits någon grund för att väcka åtal.

ag såg igår att även Craig Murray hade skrivit en bloggpost med rubriken:
[indent]So Where is the Swedish Warrant?
If the Swedish allegations against Julian Assange were genuine and not simply a ruse to arrest him for extradition to the United States, where is the arrest warrant now from Sweden and what are the charges?

Så är det inte nödväntigtvis. Beslut om åtal tas på flera kriterier och tidsaspekten kan i sig göra det svårare att fälla en misstänkt i en rättegång. Andra kriterier har med möjligheten att få loss JA för rättegång och utdömande av straff att göra, med kopplingar till straff för borgensbrottet i UK (max 1 år fängelse) och dataintrång i USA (max 5 års fängelse). Det är ett pussel som ska läggas och även om våldtäktsfallet borde få prioritet så är det inte säkert att man lyckas med detta totalt sett. Men jag håller med om att man borde göra vad man kan nu, dvs öppna upp förundersökningen, delge misstanke och ev. hålla kompletterande förhör via MLA mot UK. Om detta sen leder till åtal eller inte är det svårt att sia om givet totala lägesbedömningen. Jag räknar inte med att du med din skeva och förenklade syn på verkligheten ska förstå något av detta men det är så verkligheten ser ut.

Det är fullkomligt ointressant huruvida vad som får prioritet eller har koppling till vad som är ett kriterium givet den totala lägesbedömning i relation till pussel med kompletterande förhör givet MLA mot UK.

Det som är intressant är huruvida åklagarmyndigheten vill öppna upp fallet igen.

Åklagarmyndigheten är förstås medveten om att om de signalerar att det inte ens finns grund för att öppna upp förundersökningen igen så inser alla att det aldrig någonsin funnits någon grund för att väcka åtal.

(Åklagarmyndigheten har visserligen aldrig signalerat att det funnit nån grund för att väcka åtal, men om de nu formellt måste meddela att de inte tycker att det är värt öppna upp förundersökningen så blir det ju ännu mer påtagligt.)

Det vi vet är i alla fall att tidsaspekten inte har någon betydelse eftersom såväl Timell- som Arnault-fallen hade ljusår sämre förutsättningar vad gäller tidsaspekten och säkring av vittnesmål på ett tidigt stadium.

Förutsättningarna är egentligen ideala. (Om det hade funnits någon grund för åtal vill säga... )