Cp-ungar när vi var små (särbarnen vi minns)

Jag minns i början på nittiotalet så fanns det en dåre finns inte vad han heter men tror det var Johan eller något sånt som alltid hade en jävla massa konstiga saker för sig. Han hade inga direkt kompisar men ibland fick han umgås med sina tuffare killar i sin klass pga han gjorde en massa dumheter.

En vintrig skoldag så står i princip hela skolan och väntar på bussen hemmåt. Johan står i busskön och säger rätt ut att kan måste bajsa och lämnar sin plats i kön och går bort till några en gungställlning med gungor av gamla däck. Sätter sig med rumpan rätt ner i ett däck och börjar bajsa. Hela skolans elevkår står hypnotiserade och ser på. När han är klar så går han till en buske och tar en pinne stoppar ner i sin avföring och sedan springer mot fållorna där många av eleverna står i kö och springer fram och smetar med sin bajspinne på så många han kan. Det uppstår panik som innan var ganska lugn då ingen trodde på att han faktiskt skulle gå till anfall. Skrattandes och jätteglad så jagar han nu en tjej med sin pinne. Men nu ingriper nån gammal lärare med ölmage och får fatt inom och bryter ner honom vränger upp hans arm på ryggen och sitter på honom.

Det hela var ett stort trauma på skolan då och blev en händelse som skrev in sig i den skolans historia. Någon här bör ju ha veta om denna händelsen.

Damn har träffat många sär i mina dagar. Gick på en skola som kallades för dampbacken pga alla sär.

Kan lite snabbt nämna kevin. Han gick i 3an när jag gick i 6an. Trots det var han längre än oss äldre. Det Var en vanlig syn att se honom högröd i plytet jaga nån stackare med antingen sten eller innebandyklubba vrålandes "jag ska mörda dej!!"

Sen har vi min gamla klasskamrat som jag väljer att kalla gustav. Gustav var en schysst kille men med grova temperamentsproblem. Dagligen från förskola till 6an så var det nått bråk kring honom. Han hade en förkärlek för att rita hakkors, kukar osv i böcker.

MEN när vi gick i 6an och skulle besöka den skola där vi skulle börja 7an blev det pinsamt. Gustav rök ihop med klassens två invandrar bröder som kom från syrien. Gustav hade tårarna rinnande i ansiktet när han stod på en,gunga och vrålade " APOR BÅDA TVÅ" han vrålade det som ett jävla mantra i säkert 2-3minuter. Samtidigt som hela högstadiet såg på och garvade. Vi normala från "dampbacken" ville sjunka genom jorden.

Har flera historier båda om gustav och andra särbarn. Skriver gärna mer om ni vill.

När jag började skolan i början på 70-talet fanns det en kille i klassen som va cp-skadad.
Han platsade helt klart i särskolan men hans
korkade morsa vägrade sätta honom där.

Hans motorik va helt uppåt väggarna.
Varje gång han skulle skriva på tavlan bröt
han sönder kritorna, han stammade så det
hördes knappt va han sa, bestick kunde han
inte använda så han åt med händerna.

Han lärde sig aldrig simma pga sin dåliga
motorik så hela lektionen stod han och höll
sig i räcket med såna där flytgrejor på ryggen
samt en jätteful badmössa som hans morsa
skickat med honom. I slutet av lektionen doppade han huvudet och sprattlade med benen som en galning sen va han jättenöjd.

Inget ont i grabben men han lärde sig inte ett skit pga koncentrationsproblem. Satt alltid och mumlade och flinade för sig själv.

När vi började högstadiet kom sanningen till slut ikapp och han sattes i muppklass direkt.
Kommer ihåg hans min vid uppropet i aulan han såg ut som ett frågetecken när han inte fick gå i samma klass som sina forna kamrater utan istället hamnade med lika sinnade.

[quote=Landos|65240153]Vi hade ett riktigt särbarn i skolan under högstadiet. Kan kalla honom B.
Han gick en klass över mig och var fullständigt galen och gränslös.

Storväxt var han med, i 8:an var han 190cm+ och kraftigt byggd (inte fet).

Han brukade ge alla han såg”sprutor” genom att köra in blyertspennor (med stift) långt in i armen, sedan bryta av stiftet så blodet rann. Han förvarade dess sprutor i ett speciellt skrin där de låg fint uppradade.

Han hade de värsta ticsen man kan föreställa sig, blinkade med ögonen i ultrarapid och gjorde kostiga läten med munnen och hade diverse ryck.

Kommer ihåg ett par incidenter, alla från när B gick i 8:an.

Incident A:
En av mina kompisar stod och knöt skorna nära Bs skåp. Det skulle han ej ha gjort.
B tog sitt hänglås i handen som ett knogjärn och drämde det oprovocerat i skallen på min stackars vän, som började blöda kraftigt och fick sy i skallen.

B stod och garvade sitt mongogarv medans alla stod och såg helt chockade ut, några tjejer skrek på honom men han brydde sig inte.

Incident B:
Han hade fångat en liten kines i samma klass som slagit honom i pingis (B hade NOLL koordination).
Han kom springande med kinesen som panikartat skrek, sparkade upp dörren till toan och tryckte ner kinesen med huvudet före i toaltten flera gånger.

B stod och skrattade när kinesen låg på golvet, dyblöt och kippade efter andan.

Incident C:
En kille i 5:an hade retat B för hans tics.
B skrek något obegripligt och attackerade som en gorilla, satte sig gränsle över bröstet på sitt offer och matade slag.

Ett par tjejer försökte slita av honom, då smällde han till en av tjejerna med innan han återgick till sitt offer...för att avsluta med att dela ut en av sina ”sprutor” (blyertsstift) i HALSEN på 5:e klassaren.


Jag var så rädd för denna kille att jag knappt vågade gå ut. Han var totalt oberäkenlig och extremt våldsam. Alla var rädda för honom, p.g.a hans agressivitet och storlek (190 cm+ och runt 90 pannor).

En gång fick han dock vad han förtjänade!
Incident D

Det gick en ännu större kille i samma klass som B.
Detta var världens snällaste kille, han spelade basket och var 198 cm lång och i samma viktklass som vårt käre särbarn. Alla tyckte om den här snubben.

Ute på skolgården stod långskånken och pratade med sin tjej (fullt med folk på rasten), varpå B kommer upp bakifrån och SLÄNGER ett oöppnat tetrapack mjölk rätt i bakhuvudet på honom med full kraft.

Mjölken exploderar och dränker både honom och hans tjej.

Långskånken tittar upp och säger uppgivet ”Varför???? ”
Mongot sparkar undan benen för honom och släpar honom i pölen av mjölk och smuts.

Då brister det för hans offer.
Han hoppar upp och ger mongot den största käftsmällen jag någonsin sett, de tampas 10 sekunder sedan drar han världens nacksving och B krashar rätt ner i asfalten och slår upp ett stort hål i bakhuvudet så blodet rinner.

Han förlorar medvetandet, och långskånken försöker skaka liv i honom genom att ge honom en örfil med sina gigantiska händer.
Efter 10 sekunder vaknar han upp igen, och långskånken nu täckt i mjölk, smuts och BLOD hjälper honom till rektorsexpiditionen. Han fick raka halva skallen och sy rejält många stygn på sjukan och hade en allvarlig hjärnskakning.
Rätt åt honom.


Kommer ihåg hur läskigt det var att se dessa två jättar slåss på skolgården.
För oss normalväxta var det overkligt att se två personer som var större än våra farsor i blodig dödskamp mitt framför ögonen på oss.

Det har gått bra för både slagskämparna, även särbarnet.

Den lugna killen är idag entreprenör och mångmiljonär med fru och barn.
Mongot har samlat massvis med högskolepoäng och har doktorerat i 2-3 ämnen och är greenpeaceaktivist (!!!).
Han är gift med en smällfet postordertjej från baltikum och har inga barn.

Polare som fortfarande bor i samma stad som honom får fortfarande samma obehagliga känsla av honom när de ser honom på gatan, trots att han idag är 40 år gammal haha..helt döda ögon och totalt oberäkenlig. Ser livsfarligt ut.

Undra vad fan det var för fel på denna kille. Hans störning ligger inte på det IQ-fronten men någon annanstans..[/QUOT


bra berättat där kan se det framför mig

Fan vilka härliga smeknamn ni hade ändå😂

Ska försöka vagga minnet lite grann, då man stött på ett och annat original genom skolgången. De flesta har varit ganska harmlösa och man ser tillbaka med ett litet leende. Jag kan med viss stolthet säga att jag aldrig själv var elak mot någon av dessa, men stod däremot passiv när andra var det så någon vidare ängel var man inte som pojkslyngel.

Tobbe: Tobbe har som jag har förstått nu i efterhand någon slags autism, men som liten grabb i låg- och mellanstadiet trodde jag bara att han var allmänt märklig typ. Han gillade matte väldigt mycket men kunde gå och lägga sig på en madrass i ett hörn under exempelvis engelskalektionen. Tobbe förstod inte heller att man behöver pausa när man andas in när man pratar, så när han höll presentation kunde han bli börja andas in mitt i ett ord och andas ut i ett annat. Det blev alltid märkliga gap i hans tal, särskilt under presentationer.
Typ: "Gustav Vasa var k... (kort tystnad och Tobbes mun fortsatte röra sig, som om någon tryckt på en mute-knapp) ...verige från 1523 till 1560."
I övrigt en ganska snäll pojke (förutom ett och annat vredesutbrott) och han hade sin plats i klassen då alla förhöll sig till- och accepterade hans karaktär. Minns också att han tilltalade sina föräldrar med deras namn istället för att säga mamma och pappa, något jag fann och fortfarande finner märkligt.

Tom: Tom gick i klassen över min i låg- och mellanstadiet och hade också någon sorts nedsättning. När han var på gott humör gick han omkring med ett leende och smekte folk på ryggen (killar som tjejer) och kallade dem "min lilla höna". När han däremot var på dåligt humör kunde han springa omkring på skolgården och vråla ut namn med prefixet "SNOPP", dvs "SNOPP-JOHAN" exempelvis. Den roligaste episoden var när han blev arg på vår äldre, stränga lärare. Tom tog då en fotboll och kastade den i huvudet på denne lärare samtidigt som han skrek ut "SNOPP-THORBJÖRN". Kommer tyvärr dock inte ihåg hur det slutade!

Jörgen: Jörgen var utvecklingsstörd på ett och annat sätt och gick i en parallellklass i högstadiet. Han var självutnämnd "brudexpert" och gick omkring och viskade till alla om hur många tjejer han har på G och hur många han knullat med. Med ett stort leende på läpparna under sin fjuniga moppe-mustasch gled han fram med händerna i fickan och frågar: "Tjena quid-est-veritas! Hur många brudar har du knullat på sistone?" innan han lade fram sin senaste utläggning om sina eskapader.

Per: Per var allmänt- och elakt känd som "Damp-Per" pga sin uppenbara diagnos och frekventa vredesutbrott. Men eftersom det inte lirade så bra att säga högt ("damm-Per? "Dampe-Per"?) och saknade naturligt flow så var smeknamnet inte som hittat. Som en välsignelse från ovan för alla elakingar dyker Per upp med snaggat hår en dag och genast försvann "Damp-Per" ur det allmänna medvetandet och ersättas av det rungande och klingande "Skalle-Per". Något förvånande har han under åren accepterat det som smeknamn på sig själv då jag träffat honom några gånger i efterhand.

Jonte: Jonte var en stor fet typ som gick i 9:an när jag gick i 7:an, så vi hade inte så mycket kontakt. Men han var allmänt tyst och lite kufisk. En dag kom det fram ryktesvägen att han blev som en vilde om man sa till honom att hans mamma luktar curry. Detta var helt obegripligt då hans mamma var helsvensk och han hade inga indiska gener alls. Det viskades fnissades mycket kring stackars Jonte, men här kan jag i alla fall säga att jag inte var delaktig.
Detta kulminerar en dag när vi sitter och äter och helt plötsligt tränger sig Jonte in i matsalen och vrålar "MIN MAMMA LUKTAR INTE CURRY FÖR HELVETE!" åt alla och ingen, och blir snabbt ledd ut av en lärare som pratar med honom en stund. Tysta och lite chockade åt vi upp vår trista skolmat innan vi gick ut på rasten och episoden var som bortglömd.

Vi hade även en tjej i klassen vars föräldrar var kusiner, men hon var ganska snäll. Enda episoden jag verkligen minns av henne, Annika, var när hon presenterade ett arbete på NO:n i 9:an då hon pratade om drakar som om de fanns på riktigt och att det deras existens var vetenskaplig. Hon hade sett ett program på TV och missförstått det lite grann verkar det som.

Fyll på ! vA gör gustav idag? haha

Gustav är idag helt normal faktiskt. Eller ja lite knepig är han väl fortfarande😀.

Ge oss fler historier!

Ska rota i minnet efter några godbitar. Finns massvis. Kan ev länka lite youtube videor på honom också😁

Det är klart som fan vi vill ha videos! Ös på, haha!

Minns Tommy. Han var skolgårdens Bully då han var åtminstone ett huvud längre än alla andra. Han var dock efterbliven på något sätt. Hans hade ett minspel som inte dolde någonting. Om ni tänker er en något klyftigare gorilla så är det Tommy.

När han var 10-11 år så gick han runt och plingade på dörrar i området. När någon öppnade så möttes dom av Tommy, som ville sälja frukt eller något annat som han hittade på, med byxorna nerdragna till knäna. Just nu i påsktider var han i sitt esse, då en fetare påskkärring aldrig skådats.

Runt 15:årsåldern så minns jag att jag såg honom på en pizzeria i stan. Han åt sin kebabtallrik med händerna på ryggen. Alltså bara med hjälp av ansiktet. Löftet om en kebabtallrik till om han lyckades infriades till applåder. Såg honom också när han just fått körkort. Han åkte runt och styrde bilen med käften, också då med händerna på ryggen.

En annan historia är också att en av hans polare på en "fest" blev så snus-sugen att han utbrast något i stil med: "Den som köper en dosa snus åt mig får fan en hundring". Enligt beskrivning så hann han inte ens avsluta meningen, förrän Tommy rusat ut i natten. För att säkerställa sitt försprång så tog han inte ens på sig skor. Efter 30-40 minuter kom en kall och flämtande Tommy tillbaka med en dosa snus, undrandes om han verkligen hunnit först. En helt otrolig bedrift då han måste ha sprungit genom skog och på grusvägar.