Början på ett mediakrig om mångkulturen?

Aftonbladets formulering.

Det är "nazist" som är ordet som gör det hela kosher. Det räcker att "pekas ut" som nazist för att det skall vara ställt utom allt rimligt tvivel att man är det man "pekas ut" att vara. Då måste det ju få konsekvenser som att man förlorar sin försörjningsmöjlighet.

Det var ju trots allt Hitler som började att "peka ut" folk. Jag undrar om han inte hade pekat på dagens svenska journalister om hade haft den möjligheten.

Samhällsnytt fortsätter sin granskning av MSB. Visar sig nu att de släppte en hyllad broschyr i vintras där bland annat satir pekas ut som ett potentiellt fientligt massförstörelsevapen.

Inledningsvis konstateras det i broschyren att det är svårt för en enskild kommunikatör att avgöra om det handlar om informationspåverkan från främmande makt eller någon annan informationspåverkan. Det ska dock inte behövas, enligt handboken, eftersom det viktigaste är att identifiera och reagera. Vidare hävdas det att informationspåverkan ligger i en ”gråzon” – det vill säga lagliga handlingar som MSB dock klassar som fientliga.

Myndigheten förklarar samtidigt närmare varför informationspåverkan ska betraktas som fientlig:

Citat:

”Informationspåverkan är att betrakta som fientlig eftersom den riskerar att underminera medborgarnas förtroende för viktiga samhällsinstitutioner, isolera sårbara samhällsgrupper och bidra till social och politisk polarisering”.

Det finns flera konkreta verktyg som alla används för att förstärka ”strategiska narrativ”. Ett exempel på ett strategiskt narrativ kan vara att Sverige är ett land i kris. Att rapportera eller ens prata om detta heter ”utnyttjandet av sårbarheter” enligt MSBs terminologi. Den som ”systematiskt” ägnar sig åt sådant gör sig skyldig till fientlig informationspåverkan, menar handboken.

Vidare listas de konkreta verktyg som fienden kan använda i sina försök att splittra samhället och underminera medborgarnas förtroende för viktiga institutioner.

https://samnytt.se/msb-varnar-for-parodi-och-satir-humor-kan-anvandas-for-att-legitimera-kontroversiella-asikter/

Det är alltså bland dessa verktyg som satiren faller in men inte bara det. De listar även ad hominem attacker för att i nästa veva uppmana till att ifrågasätta personen bakom ett argument. De konkreta rekommendationer som ges för hur användare som opinionsbildar på ett för dem negativt sätt på sociala medier är att blockera och få dem avstängda från plattformen. Ostracism således.

Detta alltså i en handbok för kommunikatörer i offentlig förvaltning. Den här broschyren har de rest land och rike runt för att föreläsa om. Mer info finns i artikeln och broschyren kan laddas ner via MSBs hemsida.

https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28778.pdf

Typ, alla försök att ändra rådande samhällsordning med de nu tillgängliga demokratiska verktygen måste stoppas.
Jag som alltid trott att demokrati fanns för att folket skulle kunna ha den samhällsordning som de ville ha.

En viktig aspekt av problemet är att efter tvåhundra års fred och neutralitet är många svenskar nerdrogade med radikalpacifistiska attityder och ren mjäkighet - vilket sedan leder till en alltför stor vilja att ta på sig en inbillad skuld som andra sticker till dem.

Jag råkade nyss läsa på Wikipedia om hur brittiskt flyg i augusti 1944 bombade koncentrationslägret i Buchenwald - men inte för att befria fångarna där utan för att slå ut den tyska ammunitionsfabrik som var ett av de ställen de arbetade i. Omkring 400 personer dog, flertalet av dem fångar. Sådant här händer i krig och jag har aldrig hört om att det skulle varit någon inflammerad debatt i England på temat "var detta nödvändigt?" eller "vi dödade dessa antinazister" - i England inser både folk och media allmänt att en viss mängd civila offer inte går att undvika i ett modernt, motoriserat krig. Samma sak i nästan alla länder som har upplevt krig i modern tid. Men i Sverige vrider sig stora delar av opinionen som en mask inför denna insikt, precis som inför behovet att ta i med hårdhandskarna mot terrorism, metodiskt fusk med pass, bidrag, asylanspråk osv - eller strävanden som undergräver landets identitet. Man vill vinna den typen av strider med kärringpoliser som sitter och förhandlar eller leker psykologer - utan att någonsin behöva sätta hårt mot hårt.

Därmed får vi också dessa navelluddsdebatter och grova överbud om att Sverige var typ Tysklands främsta allierade utanför axeln, en förebild för nazisterna osv.

Postar in det som jag skrev för en tid sedan.

” a)Staten tycker att alla ”måste” bidra till integrationen och att alla är medansvariga.
b) Staten säger att också de infödda ska integreras i ”ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald”, som alltså inte är det gamla majoritetssamhället.
c) Staten har en instrumentell syn på mångfalden – potentialer ska frigöras och komma till användning.
d) Ingen får stå utanför – självvald segregation också av till exempel infödda att inte vilja bli integrerade i ett samhälle med etnisk och kulturell mångfald, är inte önskvärd, för alla ”måste” bidra och är ”medansvariga”.
https://detgodasamhallet.com/2015/11...N5E0EosN02NKNs

Svenskarna ska alltså till varje pris integreras, det vill säga med alla medel tvingas in i mångkulturen och okritiskt acceptera dess konsekvenser. Det är en diktatorisk hållning i den frågan. De som är med i den kampen och bedriver aktivism mot oliktänkande belönas rikligt.

Bitte Assarmo har intervjuat Camilla Grepe i det Goda Samhället. Grepe säger:


https://detgodasamhallet.com/2019/04/13/bitte-assarmo-intervjuar-camilla-grepe-samhallsbygget-vittrar-av-politiska-termiter/

Betalningskontrollsamhället kanska kan var ett alternativ?

"Välkommen som kund till SEB, som en del i det öppnande av konto ber vi dig att skriva under på vår "Värdegrund". Skulle du offentligt yttra något som går emot denna värdegrund tar vi oss rätten att utan varning avsluta ditt konto och konfiskera dina tillgångar".

Passar inte galoscherna är det fritt fram att starta din egen bank. Oh wait...

Detta är etablissemangets syn på samhället -- ett lekland de kan hålla på och leka med, som att spela dataspelet Civilisation eller vad det nu hette. Samma sätt att se på sig själva (de "intellektuella") och resten av sina landsmän återfanns även i Sovjet där varje medborgare hade en roll att utföra, en roll som de tilldelats av nomenklaturan vars uppgift det var att bestämma hur allt skulle vara.

I Sovjet hette det att det fanns sabotörer vars fel det var att saker och ting inte fungerade. I Sverige är det integrationsskeptiska svenskar som är problemet (eller ett av dem). Här i Sverige ses det i dag som helt självklart att barn, andras barn, ska utgöra råmaterial för etablissemangets eget projekt. Samma sak som i USA på 70- och 80-talen med bussning av skolbarn.

Allt deteta återfinns även inom "genus" och andra områden där många politiker och folk på myndigheter har uppfattningen att folk ska välja och göra så som de tycker.

Isobel twittrar idag:

Men nu lever vi i en värld av nationer. Och om en nation inte förmår, inte vill, skydda sina egna medborgare så blir den poänglös. Om en nation inte vill skydda ens sina mest utsatta, värnlösa, i alla meningar oskyldiga medborgare förlorar den all moralisk legitimitet.

En oväntat allierad.

En opportun åsiktsmigrant? Lägg dock märke till att det lilla citerade stycket inrymmer en central dogm i PK-samhället: offerskapet (med dess hierarkier, incitament och identitetspolitiska potential). Och jag är misstänksam mot formuleringar som "i alla meningar oskyldiga medborgare"... Finns det sådana medborgare? Riktigt små barn och förståndshandikappade kanske? Och vad med dem som inte är medborgare i detta land?

Isobel använder ordet "nation" i betydelsen "stat".
Och med de allra mest oskyldiga menar hon nog sin egen grupp.