Journalister skriver som krattor numera - vad göra?

Ska vi gissa att man använder hjälpmedel av typen rättstavningsprogram, som inte förmår att varna för dessa fel?

Om man arbetar som skribent av något slag, ska man inte behöva några rättstavningsprogram. Hör du inte själv hur det låter?

Och ändock rör hon sig!

...och en ännu bättre kanske Hertiginnan Besvärlig. En person som är svår på svenska är i första hand dyster och pretentiös.

Jag skulle aldrig avstå från rättstavningsprogram. Även om man stavar rätt, så gör man slagfel, och det är alltid svårt att upptäcka fel i egen text. Däremot borde ingen professionell skribent någonsin behöva göra fel på om det ska vara avlidne eller avlidna.

Absolut.


Jodå, jag har också ett rättstavningsprogram på, som rödmarkerar vad det tror är fel. Men det är ju just för slagfel och andra slarvfel. Man kan inte förlita sig på att det ska upptäcka felaktig grammatik.

Fast det vet du lika bra som jag att dagens skibenter inte har det kravet på sig och att det insmugit sig en tro hos många yngre att -e i slutet är en äldre och finare form. Hyperkorrektion med andra ord.

Det finns ett grammatikprogram numera i USA. Vet inte om det fått utbredning till Sverige?

https://www.expressen.se/noje/stjarnan-skiljer-sig-fran-20-ar-yngre-hustrun-4-dagar-efter-brollopet/

Det här var kul. Jag undrar vad Aino Oxblod (herregud vilket namn! ) tror att "avsättningar" är för något..?

And, he justifies the annulment by saying they had "such conflict in personalities and dispositions that are so deep as to render the two incompatible in marriage."

blir i hennes översättning:

I annulleringsansökan står det också att paret är så pass olika som personer och avsättningar att de inte kan ha ett fungerande äktenskap.

Nja, vid obestämt kön är förekommer både på -e och -a om adjektivet används attributivt. Men om det är självständigt, som här, är -e-formen den normala. Att könet strax efteråt uppges kan möjligen ses som ett alternativt skäl att använda -a-form, men hade det stått "att den avlidne är en person som bodde i huset" hade det varit helt enligt normen.

Det där får du nog belägga med en sakkunnig källa. Jag anser att du har fel i alla dina påståenden.

Jag vet förstås inte vad du räknar som sakkunniga källor, men om du är intresserad av frågan finns lite översiktlig information i Svenska Akademiens grammatik, del 2, Adjektiv, § 68 och i Språkriktighetsboken (utarbetad av Svenska språknämnden), s. 88-96.