Citat:
Ursprungligen postat av
Sanctus2
Nej, jag känner ingen kärlek från planeter! Jag tittar på månen för att den är vacker i första hand.
Jag tror att du är helt ute och cyklar faktiskt. Gud, liksom kärlek, mänsklig eller gudomlig, ska inte bevisas. Den ska bara visas. Den träder fram, visar sig och säger "hallå, nu är jag här!".
Allt annat är beräkning, feghet eller dold fåfänga, och sådan gör en gråhårig och trött. Liven passerar och sagan berättas någon annanstans.
Visst, du får ju tro precis vad du vill, både om mig och om världen.
Jag håller med om att kärlek inte behöver bevisas.
Men att solen är den som föder och göder hela planeten är uppenbart. Bevisligen.
Varför sträcker sig växterna efter solens kyssar?
Tror du att all kärlek till solen är helt obesvarad?
Att himlakropparna är vackra att titta på är en del. Att planeten lever i en otrolig relation till dem en större del.
Fråga din fru om hon känner av månen om det inte är uppenbart för dig själv.
Eller sätt dig på stranden en eftermiddag.
Alla som tänker tillräckligt länge blir gråhåriga. Det är ett bevis på erfarenhet och visdom.
Kanske finns någon/något som älskar
allt?
Vissa vill ifrågasätta snarare än acceptera.