[quote=Massajen|66588198]Jag gillar inlägg Grandioso eftersom det ger tillfälle till att klara ut de flesta av missförstånden. Viktigast är din beskrivning av Lisbeths vittnesmål. Hon är det
minst tillförlitliga vittnet från brottsplatsen. Hur kan jag påstå det? Det beror inte på hennes person och inte heller främst på att hon uppträtt hysteriskt. Det finns tyngre invändningar.
För det första är hennes utsagor inte konsistenta över tid, allra minst när det gäller beskrivningen av mördaren. Jag har ganska utförligt redogjort för det tidigare så jag ska inte upprepa mig. Det är lätt att utifrån förhören visa hur han som från början inte gavs något ansikte alls efterhand påverkas av fantombilden. För det andra avviker hennes version kraftigt från övriga vittnens. Fem av det dryga tjugotal vittnen som förhördes efter mordet sa sig ha observerat någon form av interaktion mellan paret Palme och skytten. Däribland det vittne som stod närmast bakom när skotten small och fann för gott att ta skydd vid en port. Lisbeth var det enda vittne som inte vallades på platsen vilket hade gjort det möjligt att ställa observationerna mot varandra.
Bortsett från att hon sannolikt inte har kronologin klar för sig kan vi notera att i det fall hon uppfattat denne som mördaren så borde hon ha kunnat se ifall denne bar något vapen. Men hur som helst är hennes redogörelser kraftigt motsägande. Mest sannolikt är personen med den stirrande blicken, den som hon sade sig uppfatta som ovillig att hjälpa henne, vittnet Anders som inte vågade sig fram. Det fanns som vi vet flera personer som snabbt kom att röra sig i närheten av mordplatsen.
Vidare var konfrontationen undermålig vad gäller figuranter, frånvaro av inspelning, förhandskunskap om den misstänkte, etc. En nitisk advokat - kommer inte ihåg om Liljeros gjorde det - kunde ha påpekat att Lisbeth blev manipulerad av polisen. Hon bibringades nämligen uppfattningen att en person var gripen- men CP var faktiskt hämtad för att höras upplysningsvis. Stor skillnad när det gäller misstankegraden, milt sagt.
Lars Göran Nilssons vittnesmål handlade om minnesfunktioner i allmänhet. Han är Sveriges främste minnesforskare och hans studier bygger på kontrollerade experiment. Som experimentalpsykolog uttalar han sig typiskt försiktigt om enskilda fall. Hans vittnesmål motsade inte utan snarare kompletterade Astrid Holgerssons.
Jo professor Nilssons vittnesmål, minnesforskning motsade Holgerssons. Han var åklagarens expertvittne och åklagare Helin tog upp det i slutpläderingen i hovrätten.
https://www.youtube.com/watch?v=GoSw0QzI60o
Lars Göran Nilsson blev heller inte missuppfatttad av DN i intervjun. Han blev missuppfattad av hovrätten 1989; allvarligt naturligtvis. Hovrättens resonemang var fel vilket man kan se i intervjun med Lars Göran Nilsson i DN-intervjun år 2001. Men vem som hade rätt av Holgersson eller Nilsson vet vi inte. Enligt mig så var det rätt att fria CP pga rimliga tvivel.
DNintervju år 1996
”Stening, som genom sitt arbete haft inblick i Palmeutredningarna, och kände till uppgifterna om sydafrikansk inblandning långt innan de fick förnyad aktualitet genom Eugene de Kocks uppgifter inför rätten i Pretoria, är heller inte imponerad av spåret som sådant.
– Samtliga uppgifter har ett gemensamt kännetecken: de innehåller aldrig faktiska uppgifter om själva mordet.
En tolkning av detta är att sydafrikanerna helt enkelt inte vet vad som hände, eftersom de faktiskt inte var inblandade.
– Det blir min lite elaka slutsats, säger Stening. Vi får det ena tipset efter det andra, men inget ger någon som helst indikation på hur de gjorde, eller hur de kunde bära sig åt för att veta att de skulle befinna sig på mordplatsen.
Stening menar att just det faktum att ingen kände till var paret Palme skulle befinna sig på mordkvällen, de ändrade hastigt sina planer, är den verkligt svaga punkten för dem som tror att mordet begicks av en organisation med politiska motiv.
– Detta talar för att man bör räkna bort sådana som skulle ha planerat det här. Mordet måste vara något som kunde inträffa med viss snabbhet under kvällen.
– Slumpbilden är den fullkomligt överlägsna, att någon råkar få syn på Palme, och kan räkna ut att han snart kommer att gå ut från den där bion, säger Stening som anser att polisens huvudhypotes, att dådet utförts av en ensam galning, är mycket rimlig.
Enligt Anders Stening är Sydafrikateorin lika tilltalande av politiska skäl, som den är tvivelaktig av polisiära. Att Palme mördats av apartheidregimen är betydligt mer begripligt och heroiskt än om han fallit offer för en vettvilling.”
Det är tydligen så att den mänskliga förmågan att minnas ansikten är mycket god. Sedan är inte alla utpekanden 100% korrekta men de är inte heller alltid fel. Det är som Anders Stening sade i DN-intervjun 1996 ”- Att hovrätten inte dömde Pettersson berodde på att man inte ansåg sig vara alldeles säker på att Lisbet Palme såg rätt, säger Stening och påpekar att steget är långt till att i stället slå fast att det är säkert att hon såg fel.
– Och om det fortfarande är möjligt att Lisbet Palme såg rätt, då är det ju inte ställt utom allt rimligt tvivel att gärningsmannen skulle vara någon annan.
Och även om hovrätten i domen som friade Christer Pettersson ifrågasatte Lisbet Palmes utpekande, är hon ändå ett mycket trovärdigt vittne, enligt Stening.
– Det går aldrig att komma med hypoteser om att hon totalmissat, Lisbet Palmes vittnesmål har en hög grad av precision.
Enligt Stening hade ett vittnesmål som Lisbet Palmes tveklöst räckt till en fällande dom i ett mindre uppmärksammat mål.”
Forskat 15 år
Sven Åke Christiansson säger också att den mänskliga förmågan att känna igen ansikten generellt är mycket god.
I test med konfrontationer brukar upp till 90 procent av försökspersonerna peka ut rätt ansikte. Det gäller så långt ner som i sexårsåldern.
Sven-Åke Christianson har forskat i det mänskliga minnet i 15 år. Hans doktorsavhandling 1984 handlade just om minnesstörningar”.
