Citat:
Ursprungligen postat av
Kumabjorn
Gjorde för några år sedan en jämförelse mellan Nordkoreas jordbruk och det som bedrevs i Japan under Tokugawa shogunatet.
För
den som är intresserad.
Precis som Kina bedriver Japan risodling i terrasser på bergssidorna, men till skillnad från kineserna har de mekaniserat det eftersom jordbruket snarare än familjeföretag är äkta make företag.
Tack för länken!
Den Japanska mekaniseringen av risodlingen är ju en fungerande framgång.
Som en intressant passus i sammanhanget kan följande intressanta siffror redovisas: avseende den årliga risproduktionen i genomsnitt:
JAPAN - (40 prefecturer) = 7.5-8.000.000 ton
SYDKOREA - 4.0-6.000.000 ton
NORDKOREA - 1.0-1.600.000 ton
Är det inte märkligt, att alla socialistiska-kommunistiska, slutna centralstyrda planekonomier, genom historien ALLTID har problem med jordbruksproduktion i någon form?
Företrädarna kliar sig konstant i huvudet och frågar sig år ut och år in, varför drabbas just vi, hela tiden av, naturkatastrofer - dåliga och undermåliga jordmåner - dålig logistik - svaga eller obefintliga incitament som är nödvändiga för den motivation som krävs för effektiv produktion - svag ekonomisk utveckling som förhindrar investeringar och mekanisering etc etc.
Varför drabbas inte andra och kapitalistiska marknadsekonomier av samma katstrofer och OTUR HELA TIDEN??
Kommer osökt att tänka på Sven Rydfeldt, den Svenske nationalekonomen, som givit ut boken ”
Bönder - Mat - Socialism”.
Rydfeldt visar i boken varför, slutna socialistiska system konstant har sån otur med vädret!