Citat:
Att säga att jag är den som har bäst insyn i hennes privatliv är att överdriva. Det finns andra med annan insyn. Jag vet bara vad hon berättade för mig i våra chattar. Tyvärr hade jag börjat undvika ämnet eftersom jag tyckte att det var så obehagligt att hon inte klarade av att bryta, något jag ångrar djupt så här i efterhand. Som jag förstod det fortsatte de att ses på alla plan, tyvärr.
Det är hemskt för alla inblandade, på olika sätt.
Svårt när man tampas med dåligt samvete vilket nog alla gör mer eller mindre när någon går bort på detta sätt och även annars också vid dödsfall.
Det är inte säkert att du hade kunnat hjälpa henne eller förhindra något.
Har jag inte ett minne av ett tidigt inlägg av någon som också hade "sett" och sagt till henne, men hon inte lyssnade? Någon som minns bättre än vad jag gör? Någon som skrev att jag sa till henne många gånger?
Inte heller så lätt att se att det skulle gå på det här sättet. Förmodligen trodde inte LW det heller. Det är så lätt att lägga skuld på sig själv när man har facit i hand.
Och, det var väl just detta som var det farliga; att hon ville leva sitt eget liv, åka till Norge med den hon ville och tälta med vem hon ville? Att hon inte ville ha ett förhållande med honom? Att hon ville bryta?
Något som bör ändras är väl det system som ska skydda oss, men har verkliga problem att skydda kvinnor i samma sits som LW, Tova, Lotta...
Tror att det är jättesvårt i den sits som LW var i, när det gått så lång tid, att som privatperson skydda någon.
Tror att det är en stor skillnad om man som vän ser tidigt i en relation att det finns kontrollerande beteende hos en part. Men jag har läst om kompisar som försökt säga till andra vad de ser, men kompisen är upp över öronen förälskade och vill inte varken se eller lyssna på varningssignalerna.