Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Det säger han i förhör efter mordet. Rätten är inte intresserad av hur länge han stod där. Bara vad han såg vid mordet.

Hur folk reagerar på alkohol verkar ganska individuellt. Om det är som AB säger och han drack ganska tidigt på kvällen är han kanske på väg att nyktra till kl 23.21. Trött kanske efter att partyruset gått ur honom men inte nödvändigtvis borta. Man är väl mer ouppmärksam precis efter några glas på väg in i berusningen och om man har sällskap med andra festprissar. Om han drack jättemycket och nästan däckade tidigare på kvällen kan han iofs vara ganska borta även ett par timmar senare. Min poäng är att det kan vara klurigt att analysera andras berusning 33 år senare baserat på vittnesmål.

tycker att detta är vettigt, bör utökas till fler händelser.
Själv tycker jag (tyvärr) att Söderström och W. har en övertygande beskrivning av syncning av klockor och det faktum att W hade digital-ur ( kollat mot TV) är svårt att komma runt.

Det kan man tycka.

Däremot är de helt orealistiska med andra uppgifter.

Förmodligen har chocken över händelsen påverkat honom mer än spriten.

Ja tyvärr, får ändå känslan av att det finnes en hemlighet gömd i detta faktum. Hur blir ditt bästa resonarade om man antar att W hade rätt och att hans digitalur gick exakt?
Vilka exakt blir orimligheterna. S klocka gick ju lite fel och det var en gammal osäker mekanisk variant som kan påverkas av kyla mm. men inte Ws.

Min förklaring är att GS och IW ingick i konspirationen. Genom att föra fram dessa oseriösa tider fick de initiativ i den privatspanarrörelse som var förutsedd och i.o.m att polisen hur enkelt som helst kunde visa för politikerna att de var mycket snabbt på plats, så kom politikerna att misstro privatspanarna snarare än de skumma poliser som var aktiva denna kväll.

Detta är hemligheten, tror jag.

Det stora felet är tiden mot LAC-bandet. Där är ju händelserna redan över, innan Söderström ens hunnit dit.

W har ju aldrig uttalat sig vad jag vet.

Han var ju ung och S högsta befäl. Han kanske inte vågade säga annat?

Jag hade helt nyligen kontakt med H-E Rehnstam och han sa att han hade ingen annan funktion än chaufför åt Christiansson. Han var inte insatt i några som helst beslut kommissarierna tog.

Kanske samma för W?

W har uttalat sig. Ett par gånger tror jag har även hörts av nån av kommisionerna.
Men visst blir det konstigt, men nånting finns det är där.

När säger han detta?
Jag hittar inte någon sådan information i något förhör.

I rättegångarna berättar han historien själv utan att bli avbruten av frågor från åklagaren, och om det var som du säger så har han lämnat en lucka på över två minuter i sitt vittnesmål.

Han säger helt enkelt att han blivit lite trött och vill åka hem. Lämnar vännerna innan de kommit ut från bankomaten och går själv söderut.

När han gått några meter vänder han sig om och ser ryggen på dem när de gått norrut.
Han hann inte gå så mycket längre innan det small två skott.
Allt i ett flöde helt utan uppehåll.

I hovrätten säger han att han gått bakom max 2 meter från att han upptäckte sällskapet till skotten.
Då befann han sig på ett avstånd av 7-8 m.
Vännerna borde då bara hunnit gå några steg.

Att han inte får några följdfrågor om han stannat är helt riktigt.

Det kan mycket väl vara så att hans historia i stort sett stämmer, men jag lämnar öppet för att han kan ha fått någon typ av posttraumatiskt stresssymptom som gett honom en minneslucka.

Men jag hittar inget stöd i något förhör med honom som antyder en 2-3 min lång paus på platsen efter att vännerna gått.
Berätta i så fall var.

Ok, har inte sett det.

Ett stort problem är ju att man kan inte lita på vad tex Anèr har skrivit. Idag vet vi ju att mycket är rena fantasier, i bästa fall.

Därför har jag försökt att kontakta poliser och andra, dock ej vittnen, för att höra deras version av händelserna som de minns det idag.

Med blandat resultat får jag säga. Några har, som Rehnstam, varit mycket öppna med vad de upplevde. Det gäller tyvärr inte alla.

Man kan ju då tycka att vissa frågetecken kunnat rätas ut men så är inte fallet. Vissa detaljer blev än mer märkliga.

I förhör 25 mars 1987.