Kvinnor får i genomsnitt 4 MKR under sin livstid från män

Att du menar på att du inte är så insatt. Då behöver tonen vara därefter. Ömjukhet är en dygd hjärtat.

Oj barnmaskinskortet. Nativitetstalen sjunker. Ja inte får män vård. Där går kvinnor, barn och invandrare före.

Våran diskussion hittills har i grunden handlat om vad nettokostnad innebär. Du har i flera inlägg uttryckt dig på ett sätt om nettokostnad som visar att du missförstått begreppet och tror det enbart gäller kostnadsskillnaden mellan könen, samtidigt som du anklagat mig för att inte begripa vad differens mellan män och kvinnors nettokostnad innebär. Men vi kan väl slå fast nu i alla fall att differensen i nettokostnad inte är vad mannen betalar kvinnan som du skrivit:

"Skillnaden i nettokostnad mellan könen (inbetalt minus utbetalt för män respektive kvinnor under en livstid) utgör det belopp som män betalar till kvinnor via skattesystemet."

Det hade varit som att påstå att om jag har18 kr och du 22 och du ger mig 2 kr så att vi båda kan köpa en glass för 20 kr så har du gett mig fyra kronor eftersom differensen mellan vad vi hade är 4 kr.

Det är bara i de senaste inläggen du har argumenterat för att man ska räkna mannens överskott som går till att täcka upp kvinnans underskott och vad mannen jämfört med kvinnan avstått från att ta ut, men vi kan diskutera det.

Om jag har 18 kr och du har 22 kr och du ger mig 2 kr så att vi båda kan köpa en glass för 20 kr, hur många gånger ska vi räkna din betalning till mig? Ska vi räkna både vad jag får, 2 kr, och vad du avstår, 2 kr, så att din betalning till mig totalt blir 4 kr? Eller ska vi räkna din betalning till mig, 2 kr, endast en gång eftersom din betalning till mig innefattar både vad jag får och vad du avstår på samma gång eftersom vad jag får och vad du avstår faktiskt är en och samma sak från två olika perspektiv?

Ett annat exempel:
Du och jag är syskon och har tidigare bestämt oss för att spara en del av våran veckopeng. Våran mamma ska ta hand om våra sparade pengar. Du hade tidigare innestående 100 kr och jag hade 60 kr men nu har du bara 40 kr och jag har 10 för vi har handlat en del och nu vill vi båda ha varsin glass för 20 kr. Allt våran mamma har i börsen vid tillfället är vår sparade veckopeng, vi vill handla på ett ställe som inte tar kort och mamma har inte hunnit skaffa swish på sina nya telefon. Både du och jag får 20 kr från mammas börs för att köpa en glass vilket innebär att jag använt upp 10 kr av dina sparade pengar eftersom jag fått 10 kr mer än jag hade. Nu ligger jag på minus 10 kr och du har fortfarande 20 kr sparade. Hur ska vi räkna din "överföring" till mig? Ska vi räkna den som 30 kr eftersom differensen mellan vad du och jag har innestående är 30 kr? Eller ska vi räkna den som 20 kr eftersom jag får 10 kr av dig och du avstår 10 kr? Eller ska vi räkna den som 10 kr eftersom det är vad jag faktiskt får av dig?

Tycker du att du med någon sort legitimitet har avfärdat det större ansvar kvinnor tar för barn genom att kalla det "barnmaskinskortet", eller genom att påpeka att nativitetstalen sjunker? Vad lätt du gör det för dig, även om det bara är i fantasin. Arbetet försvinner inte i verkligheten bara för att du benämner det som ett kort eller påpekar att nativitetstalen sjunker.

Vi har allt jämlikare inkomster, barn växer upp på dagis och i skola. Sveriges män tar mest ansvar för barn i världen. På vilket vis ska ni gynnas ekonomiskt?

Ja vi har allt jämlikare inkomster och män tar allt större ansvar för barnen vilket kommer att speglas i liknande grafer i framtiden. Jag vill påpeka att jag inte nödvändigtvis anser att den typen av typen av jämlikhet är något att sträva efter, jag tar upp det för att det spelar roll i sammanhanget.

Det som ska gynnas ekonomiskt är det arbete kvinnor utför i större utsträckning. Varför skulle en trend åt en mer lika fördelning av olika typer av arbete som är nödvändiga för samhället vara anledning för att en typ av arbete inte längre ska avlönas överhuvudtaget? En typ av arbete som är livsnödvändigt för samhället och som står bakom hela samhällets inkomster och resurser? Barn är en resurs, och det finns ett företag, Sverige, som betalar för den resursen, men vissa av företagets arbetare anser att företaget inte ska investera i den resursen för att de inte kan tänka klart. De anser att de är oberoende av företaget och att den lön de får av företaget är självständigt erhållen (lycka till att skaffa samma levnadsstandard ensam i skogen). De anser att företaget ska sluta betala för företagets viktigaste resurs (och gå i konkurs) och istället ge mer pengarna till de själva.

Lol. Visa var jag räknat fel. Visa en enda siffra jag postat som är fel.

Jag vet att det där med siffror kan vara svårt, så ska förklara enkelt.

Average Jane, eller medel-Jenny, går plus/minus noll samt dör vid 84, och har alltså betalat in lika mycket som hon fått ut.

Average Joe, eller medel-Johan, går plus/minus noll vid 90 och dör vid 80 och har alltså vid sin död betalat in mindre än han fått ut.

Hur går det här ihop? Nu kommer räkneexempel! Vi tänker oss tre män och tre kvinnor. Linda, Jenny och Hanna, samt Lukas, Johan och Hans.

Hanna och Hans gör karriär. Jenny och Johan lever svenssonliv tillsammans. Lukas är småkriminell missbrukare och Linda är hemmafru gift med Hans.

Alla förbrukar välfärdstjänster för 5 guld vardera. Linda och Jenny tar ut föräldraförsäkring för 1 guld var.

Hans och Hannas utbildar sig extra länge till ett värde av en guld var.

Jenny och Lind lever extra länge efter pensionen och förbrukar då extra välfärd till ett värde av en guld var.

Lukas kriminalitet och missbruk kostar staten 24 guld.

Staten har utgifter på totalt 60 guld.

Linda och Lukas betalar inte in någonting till staten.

Jenny har lägre lön än Johan på grund av att hon jobbat deltid för att ta hand om barn och hem. Jenny betalar in 11 guld och Johan 12 guld.

Hans har kunnat göra kometkarriär eftersom Linda skött all markservice. Han betalar in 21 guld.

Hanna har också jobbat på och betalar in 16 guld.

Staten har snittintäkter på 60 guld.

Jenny har betalat in 11 guld, fått tillbaka 5 guld i välfärd, 1 guld i föräldraförsäkring, 1 guld extra i välfärd eftersom hon lever så länge, och 1/6 av statens kostnader för missbruk och kriminalitet, dvs 4 guld. Hon går +/- noll.

Johan har betalat in 12 guld, fått tillbaka 5 guld i välfärd och 1/6 av statens kostnader för missbruk och kriminalitet och går 3 guld back.

Hanna går 6 guld back.

Hans går 11 guld back.

Linda går 11 guld plus.

Lukas går 9 guld plus.

Dessa arbetare av manligt kön anser även att kvinnor ska visa särskild tacksamhet mot männen för att de avstår en del av ett belopp som i fantasin är rättmätigt och självständigt deras men som företaget väljer att investera och lägga på att möjliggöra för föräldrar att ta hand om denna resurs medan den är i beroendeställning och inte kan bidra. Vissa anser till och med att kvinnor är parasiter för att de gör mer av detta arbete än män eftersom att företaget möjliggör arbetet med hjälp av pengar som i fantasin är deras och de klarar inte av att se att även deras inkomst är beroende av att detta arbete utförs. De anser att kvinnor ska vara tacksamma för männens arbete, inte i form av tacksamhet för "ta-delen" i ett givande och tagande, utan tacksamma som någon i beroendeställning är, som om de hade en skuld till männen, samtidigt som tanken på värdet hos det arbete kvinnor utför är så långt från deras tankar att de inte ens kan föreställa sig att arbetet har ett värde överhuvudtaget för företaget som de livnär sig genom. Det värdet är så oviktigt i deras föreställningsvärld att de inte lägger ner nån möda på att tänka kring det överhuvudtaget och slarvigt anser att kvinnor inte ska gynnas ekonomiskt (möjliggöra snarare eftersom summan är så låg) bara för att män i det här företaget gör en större del av det arbetet än män i andra företag, trots att kvinnor fortfarande utför en större del av arbetet än männen. Till och med trots att kvinnor i det här företaget gör en större delen av andra typer av arbeten än kvinnor gör i andra företag.

Vissa kvinnor är värda mer än andra.

Jo det trodde jag alla förstod att gatsopare och en hjärnkirurg inte har likadan timlön.

Jag syftade mest på kvinnor och män i samma yrke.
Där finns inga belägg för att männen tjänar mer.
Isåfall gör männen det för att de ARBETAR fler timmar.

Det jag vill säga med denna och min tidigare post (Förutom du att TS inte kan matte och har räknat fel) är att den transferering som sker mellan män och kvinnor (1 miljon) är väldigt liten. Särskilt om man slår ut den på skillnaden i totala antalet timmar arbetade i hemmet. För transfereringen beror nästan helt på att kvinnor avstår från förvärvsarbete till förmån för obetalt arbete i hemmet.

Det är även så att kostnad för staten som män uppenbarligen genererar, så som mäns kriminalitet, inte belastar män som grupp utan alla medborgare lika i beräkningar av transfereringar mellan olika grupper.

Slutligen vill jag påpeka att skillnaden mellan gruppen män och kvinnor när det gäller inbetalning av skatt samt nyttjandenas välfärdsförmåner är väldigt litet om vi istället tittar på de grupper som får mest transfereringar om året.

Kostnaden för personlig assistans är exempelvis knappt 2 miljoner om året. Och då är inte kostnader för sjukvård eller aktivitetsersättning inräknat. Vad tror ni att transfereringen till någon i gruppen assistansberättigade blir över en livstid?

Det är rimligt att anse att man ska dra sitt strå till stacken. I Sverige arbetar män och kvinnor lika många timmar per vecka. Män förvärvsarbetar lite mer och kvinnor hemarbetar lite mer. Ta paret Hans och Linda i exemplet. Tittar man på transfereringar går han 11 guld minus och hon 11 guld plus. Man skulle ju kunna tänka sig att Linda inte skulle ha rätt till någon välfärd eftersom hon inte förvärvsarbetar. Hon och Hans hade då istället behövt köpa motsvarande välfärdstjänster från privata företag åt henne om de vill dela sitt liv så som de gör. Det skulle bli en dålig affär för dem. Vinsten för den minskade utgiften för staten delar ju Hans med alla skattebetalare. Men bara han behöver ju betala motsvarande summa till välfärdsföretag, antagligen en större summa eftersom företag vill gå med vinst.