Citat:
Ursprungligen postat av
Herkulesbig
Samma här håller med dig totalt med de umgängeskrets med "mixed couples" som vi träffar ibland, så funkar de flesta väl. Några är till och med förhållande över 40 år.
Måste finnas många orsaker som många män söker sig till kvinnor i öst. Efter har träffat min fru bland annat. De ser och märker vi är lyckliga även efter många år som förhållanden.
Att de tro det är av pengar, så tro de fel. Även om det är en big deal för dem. Men det är så för många svenska kvinnor också! Så vad är skillnaden mellan svenska kvinnor som är pengakåta eller andra? Min fru är inte det... hon skickar inte ens pengar hem. Den enda gången är när de har högtider för de fattiga, som hon skickar pengar.
Förstår att en man kommer upp i åren och ger lite upp annat än att just vara lycklig. Men det finns några frågor som återstår för min del, för det första:
När man försöker förföra en kvinna för första gången så utmanar hon ständigt en, söker efter bevis att du är en man, osv., och desto vackrare kvinnan desto mer shit testar hon en, tills man ibland faktiskt får reda på att man inte håller måttet. Sådana nätter kan ta kål på timida mäns självkänsla, speciellt ifall de stötter på för många efter varandra. Ibland ser de riktiga rövhål ta för sig och lyckas genom att skämta grovt och gå emot allt de överdrivet väluppfostrade männen lärt sig att de bör göra. Då skapas en hel del frustration, den handlar ju inte om att kvinnor gillar pengar utan att de gillar manliga män (oavsett hur mycket feminismen påstår att denna manlighet är destruktiv).
Mitt intryck är att ingen sådan shit testing försigår med thailädnskor, filipinskor, etc.
Det blir liksom återstår enbart pragmatiska frågor som: kan du försörja min framtida familj, kan du ge mig en bättre standard än jag får här i Thailand, osv.
Jag har problem med sådan typ av handel inför äktenskap, visst ska en mans inkomst alltid finnas med i ekvationen (den finns mycket riktigt för ALLA kvinnor). Inkomsten är ju, ifall inget annat, hur potentiella framtida familjen ska överleva och inte bara att kvinnan själv ska få lyx (vi utgår alltså att det finns en mer ädel imperativ bakom denna instinkt, barnens överlevnad).
Men ifall kvinnan bara vill ha mannen för inkomsten så saknas många väsentlig selektionsmekanism från kvinnans sida (alla västerlänningar har tillräckligt bra materiell standard för att "räcka till"), och äktenskapet blir bara en pragmatisk "transaction" utan någon som helst...liv, eller?
Jag tror att jag helst ser kvinnan som en utmaning som vi måste resa oss upp att bemöta, genom att rädda unga män från feminismens lögner och ge de sanna manlighetsideal, men även bekämpa konsumtionssamhällets avmaskuliniserande tendenser: porr, spel, lathet, fallande testosteron, osv.
Detta vore att föredra framför attsöka kvinnor som inte är någon utmaning alls.