Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Jag tror du har rätt - helt och hållet.

Statistik och dokumentation talar för det - enbart för !

Att den väna H skulle gjort sina barn något illa bär mig emot - att tro. Det är bara vissa kvinnohatare i tråden som vill göra gällande att hon, mamman - skulle ha mördat barnen. Mördat för att de var sjuka...

Varför?

Hur vet du att H var drivande?
Hur vet du om H som jobbade, väntades tillbaka till jobbet som vanligt efter helgen och inte var psykiskt sjuk enligt polisen, var deprimerad?
Hur vet du att H styrde den betydligt mer extroverte doern O?
Hur vet du att H var den styrande i en familj där O haft mest kontakter med skolan, verkar ha sökt efter bot utomlands, omvittnat varit delaktig i fotbollsträning och avslutat pianospenliningarna för Moa?

Hur vet du att H som sannolikt mördats genom strypning/kvävning har lyckats driva sin mördare till detta?
Familicid orkestrerast och genomförs så gott som alltid av mannen, men du vet att detta Bjärreds fall har ”kvinnlig markör” - vilka tecken på detta ser du?

Mitt fetade.
Har man kallat det så officiellt?

I media ja. Måste försöka hitta polisens uppgifter, jag letar.

Hoppas du hittar, för det var en listig iakttagelse

Det måste ju kunna finnas två GM till familicid också.

Om jag och min bror skjuter en fransman och jag skjuter min bror så är han ju ändå fransmansmördare. Och varianter på det. (Det var vid närmare eftertanke kanske inget riktigt lyckat exempel...)

Om fransmannen visar sig vara min son så är det ju bara de verkliga kalenderbitarna och abonnenter på (Edit SCB:s nyhetsbrev som går igång på att det är filicid. Hade jag vetat hade jag ju inte skjutit. Om jag skjuter mig själv på kuppen för att jag känner mig dum så rasslar det väl till i familicidkolumnen.

Om jag däremot dödar min son medvetet och hennes mor och mig själv just för att de är de de är (för mig) så konvergerar ju allmänintresset och mitt intresse mot samma punkt: nämligen varför i hela friden jag gjorde det och varför andra tydligen har gjort samma sak. Om de gjort det. För det är ju lite extraordinärt, och på håll verkar det rätt dumt, nör man gjort sig sånt besvär.

Då är det ju något man vill veta något mer om, inte mindre. Kunskap kan ju inte handla om att göra saker så obegripliga som möjligt...

Familicid måste ju kunna vara olika saker, och olika för olika människor på livets promenad. Och i olika tider.

Blir man arg så kan det bli lite familicid. Ibland. Och om man slinter med kniven och känner sig vådligt dum. För man kan inte leva med skammen, tycker man. Eller man blir rädd och besviken och har inte kontakt med sina känslor.

Men det vanliga är nog att det krävs rätt mycket. Man har blivit duktigt ledsen och sviken och förnedrad och lurad och kastad på tippen.

Eller så har man gjort bort sig något så ruskigt grovt att man tycker att man inte vill att barnen ska behöva växa upp med den vetskapen. Eller sabbat barnens känsloliv och hälsa så grovt med våld och knark att man inser att de inte kommer tacka en ändå.

Är man inte så utom sig och förstörd att man inte primärt tänker på att ha ihjäl sig själv (och då ta frun och barnen med sig), så kanske det inte är sån familicid som det handlar om. Men det omvända måste ju finnas, det är ju inte så viktigt.

Det är ju bara en statistisk markör eller flagga för en viss typ av demografisk förekomst inom riksgränsen.

Det är inte siffrorna som slåss och går på (ja i en mening är det väl det då) utan riktiga mänskor som blitt lessna eller arga på varandra och går lös på varann med vassa saker.

Vad man bör koncentrera sina morgonblå på i Bjärred är ju att föräldrarna (förutom att de då inte ville ha ihjäl just varandra, vilket är högst ovanligt bland gifta...) inte ville eller tyckte sig orka leva med flickorna med dessa handikapp. Jag har gissat att föräldrarna kanske ansåg det olidligt att se barnens lidande och smärta utan att kunna hjälpa dem, och utan (som det verkar) hopp om förbättring eller förändring. Ungefär så har de beskrivit det. Tillsammans. Man och kvinna. Sen kan ju föräldrarna har varit sårbara eller försvagade på olika sätt. Var och en och tillsammans eller å den andres vägnar. De har kanske helt enkelt föreställt sig det ohyggliga i att behöva se sina från början friska döttrar brytas ner. Och se dem i ögonen.

Men man ska ringa 112 då och inget annat.

Annars hamnar man i familicidstatistiken. För det är olagligt, vilket också ger sig för de allra flesta som tänker till.

Men de har fegat ur, får man väl kalla det. Sett ur lagens synvinkel. Eller gått mot strömmen där man inte ska gå mot strömmen. För det är dumt.

För hur genant det än är att inte orka eller vilja ta hand om sina barn så finns det alltid en betydligt bättre lösning än denna, som inte är genant, och som vanligen gör att allt känns bättre igen, och då behöver man inte ta livet av någon alls.

Ett steg i taget. Tillsammans.

De snor ihop idén i tron att det är en god idé för att de har snott ihop den själva. Och så får de vara tillsammans. Men de glömmer att lagen varnar för att man sitter hemma och hittar på helt egna lösningar. Ungefär som att man måste vara leg. elektriker för att få skruva isär vägguttag odyl. Varningslapp på det! Att man kan moms betyder inte att man kan laga tv-apparater. Nej.

Vad exakt för lidande de stackarna gått igenom kan väl ingen själ svara på. Eller vad de stod inför i termer av handikapp och smärta. Kanske var det fruktansvärt. Det finns ohyggliga sjukdomar.

Men då hör man hemma på akuten, inte på konferenser eller hemma framför brasan.

Det är nog trots allt främst egot som fått sig en rejäl törn. Sånt brukar ta längre tid att läka än de gav sig själva.

Då kan det bli så här.

Enligt wiki nånting i någons tidigare post.

Jag menade inte att jag visste, jag menade att mycket talar för det eftersom vi inget har på killen. Uteslutningsmetoden.

Visst:
Vi har familjen Goebbels i Tyskland 1945
Och så fallet på Södermalm 1989 nedan.
Det är två fall i Europa på 73 år.

Hittar du fler?

I så gott som alla andra fall i världen med samtidigt dödade barn och vuxna i samma familj utan olycka, sjukdom eller utomstående gärningsman har mannen dödat de andra och sedan suiciderat.

Till och med sannolikheten för att H alldeles ensam skulle dödat barnen och lyckats fejka Os suicid varefter hon strypt/kvävt sig själv innebär med statistiska data en större sannolikhetsgrad än att de båda skulle gjort det tillsammans.

Förstår du vilka statistiska ödemarker Bjärredsfallet ligger i??

När polisen stängt ner det hela och tiden går är jag övertygad om att någon kommer gå till botten och att granska det hela. Och kanske kommer en annan, mer statisktiskt sannolik, slutsats då fram.

"När polisen stängt ner det hela".... (?) Menar du att myndigheten öppnat för någonting annat än vad OH författat ? Redogjort för ? Lett i bevis ? Mördat sina barn och hustru ? Knappast - Polisens slutsats är densamma som tio minuter efter intrånget i villan. Regissören och för koreografin är OH, hela vägen. Han, akademikern tycks ha varit slipad, eller ?

Det finns en blotta, den kommer aktualiseras - vad det lider...

Barnen och hustrun har mördats för att hemskolade, påstått sjuka, tonårsflickor var till besvär. Bah !!

Det finns fler, och det kommer blir fler, men vi ska väl vara hjärtligt glada över att så inte är fallet. Det är ju något slags mycket positivt tecken. Eller, egentligen, allt annat vore anmärkningsvärt. Omsorgen om avkomman är en fantastisk och mycket stark kraft, på mycket goda grunder. Och mänskligt förenande. Familicid (enligt din statistik) bevisar ju egentligen bara hur stark drivkraften är att inte behöva mista sin avkomma. Mannen dör hellre och tar alla med sig än lever utan barnen, som ger honom mening och stolthet och mål.

Men många fall döljs annars i historien. Farbror goebbels var ju f.ö. med och startade inrättningar som säkert revolutionerade området på sin tid. Alla blev inte hämtade med tvång...

Tiderna förändras och därmed behov, möjligheter, livssätt och strukturer och tänkesätt, men det är inte så linjärt...

Folk har sällan dragit sig för att sätta folk på institutioner. Eller råka sova ihjäl spädbarn i sängen. Men det har ju berott lite på vad man själv står ut med. Och så måste det finnas institutioner. Eller inte...

Det här är tragiskt och känns dumt, men som mänsklig företeelse är det inte alls otänkbart, bara jövligt sällsynt.

För hundrafemtio år sedan skaffade man tolv barn i hopp om att hälften skulle överleva till vuxen ålder. Alla dog ju inte för att de drog ut i krig utan somliga för att de var snea och vinda från starten. Eller blev.

Men man tog ju inte livet av sig själv i samma veva, för man behövdes ju till skörden. Liksom de friska, som skulle ta över.

Man måste se till helheten.

Det är som det är.

Tror du kanske missförstod mig.
Nej ingen myndighet kommer nog gå vidare med det här fallet, det är nog klart när polisen lägger ner förundersökningen och avslutar.

Men jag skulle gissa att det finns intresserade grävare, journalister, kanske någon släkting som helt enkelt tror att något annat har hänt. De kommer att gräva vidare. Kanske avslöja något, kanske skriva en bok eller något liknande.

Vore H min anhörig skulle jag inte ge mig om jag inte var helt införstådd och komfortabel med att hon var delaktig. Begärt att få bli strypt/kvävd nej det skulle jag inte köpa helt enkelt.

Ååå... då är Ni två. En smula trösterikt - om än litet, om än något. Barnen och deras mamma kommer att så småningom få kunna minnas dem, för det - dom egentligen var, tre självständiga människor, alla och envar..