AA Och NA (Allmän diskussions-tråd)

Tråd "Hånet mot kvinnor i Anonyma Narkomaner" infogad./mod

Funderat på hur det ser ut idag på ett NA-möte

Förr i tiden kom man mest i kontakt m knark om man var den där killen som hängde längst bak i klassrummet och slängde suddgummi på folk och skolkade och hängde med andra dropouts. Även när jag kom in i partyknar-karkretsar för 15 år sen var alltid dom killarna som körde hårdast just dom där dampiga, som alltid hamnade i fighter, rastlösa, gränslösa, em hel del som började m grovt kriminella saker. Inga mjukisar om man säger så, började ofta tidigt.

Men idag och sen 10 år kan en aspergernörd från Kiruna sitta på sin kammare och bli torsk på heroin han köpt via posten. En 30-årig juridikstudent utan connections kan bli amfetaminist för att hon vill banta.

Antar att i en mellanstor svensk stad måste det bli lite "kontrast" mellan den vanigaste typen av härdade adhd-knarkers som levt "ett hårt liv" / "livets hårda skola" sen dom var 15 och nu är ansiktstatuerade och har 4 barn när dom är 30 - och nån introvert bokmal som typ blev morfinist på rummet via postkran när han var 25? Eller är det typ så att folk förenas i att dom är missbrukare allihopa?

Intressant reflektion, träffande. Går inte på NA möten så jag har ingen aning.

Men på de andra mötena brukar folk enas rätt bra. Dom som fått gemenskapen som sin nya identitet kastar sig som hungriga vargar efter den nya aspergerskillen som bara tagit rc-droger och han får garanterat höra att inte är unik. Det senare är det väldigt noga med, på dom där mötena.

Jo vi är alla lika....?
De som tidigare satt längst bak på NA är väl ungefär samma som de man träffar på LARO och i slutenvården. Var tar de andra vägen?
Hatar 12 steg så kanske OT, men tyckte det var intressant.....

jaha vad tycker nu folket här om 12steg? är det en bra behandlingsform? jag har svårt som fan med 12stegssekten tycker de är sinnessjuka. hur tycker ni?

Jag fick ett telefonsamtal en gång från en tolvstegare som skulle säga förlåt vilket tydligen ingår i programmet.
Då har jag två alternativ.
1. Att säga som det är att han kan dra åt helvete, och riskera att bli skyldig till att han börjar supa/droga igen
2. Att förlåta honom och själv må dåligt för att man inte alls har förlåtit utan bara inte vill bli skyldig till ett återfall.

Som objekt på en tolvstegares lista är det iallafall ingen höjdare. De verkar ha blivit hjärntvättade på något sätt med. De blir lite "frälsta" på nåt vis.
men whatever floats your boat...

har själv provat på behandling med 12steg. tog 2 timmar innan jag drog. går inte va inärheten av dom innan dom börjar snacka sin dynga om att gud är räddnigen och bla bla. tvi säger ja

Det verkar ju fungera iallafall. De blir väl nyktra vad jag vet. Men det är ju svårt för mig som inte sitter i skiten själv att bedöma. Så jag lämnar över frågan till de som har varit där. Jag ville bara ge ett litet perspektiv från anhörigs/flickväns/väns sida.

Jag tycker de misshandlar sjukdomsbegreppet, jag kan köpa att missbruk är en sjukdom om det är aktivt, men håller inte alls med om att det är kroniskt. Det här gör att tolvstegare får värre återfall och att sekten behåller sitt medlemsantal. Förra veckan lyssnade jag på en podcast där en 12-stegare berättade hur han hållit sig nykter i 40 år genom att gå på möten 6 ggr i veckan. Han hade börjat och slutat supa som 16-åring och var alltså 56...man undrar ju om han inte kunnat använda sin tid bättre än att ta på sig en identitet som kroniskt sjuk.

12-steg fungerar statistiskt bara lite sämre än att sluta på egen hand...

sjukt, missbruk är inte en sjukdom enligt mig.

Blir det inte kroniskt av sig själv?
Jag menar en alkoholist/drogmissbrukare måste ju när han är nykter konfrontera det faktum att han supit/drogat bort halva livet. Bara den insikten måste ju vara så hemsk att man omedelbart börjar supa/droga igen. Det skulle jag göra iallafall. Dessutom finns ju anledningen kvar som gjorde att man en gång började. Den kommer ju också tillbaka i 110 km /h när man blir nykter???