Citat:
Ursprungligen postat av
st33r
Funderat på hur det ser ut idag på ett NA-möte
Förr i tiden kom man mest i kontakt m knark om man var den där killen som hängde längst bak i klassrummet och slängde suddgummi på folk och skolkade och hängde med andra dropouts. Även när jag kom in i partyknar-karkretsar för 15 år sen var alltid dom killarna som körde hårdast just dom där dampiga, som alltid hamnade i fighter, rastlösa, gränslösa, em hel del som började m grovt kriminella saker. Inga mjukisar om man säger så, började ofta tidigt.
Men idag och sen 10 år kan en aspergernörd från Kiruna sitta på sin kammare och bli torsk på heroin han köpt via posten. En 30-årig juridikstudent utan connections kan bli amfetaminist för att hon vill banta.
Antar att i en mellanstor svensk stad måste det bli lite "kontrast" mellan den vanigaste typen av härdade adhd-knarkers som levt "ett hårt liv" / "livets hårda skola" sen dom var 15 och nu är ansiktstatuerade och har 4 barn när dom är 30 - och nån introvert bokmal som typ blev morfinist på rummet via postkran när han var 25? Eller är det typ så att folk förenas i att dom är missbrukare allihopa?
Intressant reflektion, träffande. Går inte på NA möten så jag har ingen aning.
Men på de andra mötena brukar folk enas rätt bra. Dom som fått gemenskapen som sin nya identitet kastar sig som hungriga vargar efter den nya aspergerskillen som bara tagit rc-droger och han får garanterat höra att inte är unik. Det senare är det väldigt noga med, på dom där mötena.