Juristprogrammet

Att ens prata i termer av säkra AB:n på juristprogrammet är så ruggigt oseriöst, efterblivet och totalt jävla verklighetsfrånvänt att jag vill ha bort dig från alla former av framtida juristyrken. Din förmåga att se verkligheten är så usel att jag redan nu anar starka aspiedrag hos dig. Den skada du skulle göra, om det så bara är på en handläggartjänst som du visserligen är underkvalificerad för, går inte att uppskatta på grund av dess storlek.

När snittet för AB ligger någonstans kring 25% för de normala terminerna är likaså din logik och matematiska analys fullkomligt alarmerande. Du hävdar alltså, indirekt, att i princip bara 25% pluggar i den takt du hävdar krävs; de flesta torde vara "någorlunda skarpa".

Nej. Ut från din källare, aspiepluggrupp eller ickerepresentativa elitgrupp. Då kanske du kan undvika att svara på ett så bottenlöst uselt sätt.

För din skull behöver du inte svara på detta inlägg, även om jag förväntar mig att Sobofied svarar med en mening och tre smilies.

Just så ska tonläget i tråden om juristprogrammet vara!

"Säkra AB" finns inte, som du själv skriver. Inte värt att överplugga och räkna timmar utan man bör optimalt sträva efter en nivå där man känner att man behärskar materialet, vad det nu innebär.

Men de som sägerr att de pluggar 40 timmar i veckan brukar i regel räkna in fika, lunch, runkpaus och oskäligt långa toalettbesök i den tiden. Tror inte ens hjärnan är kapabel att ta in ny kunskap mer än under några timmar per dag. 40 timmar motsvarar ett heltidsarbete och inte ens då utförs riktigt effektivt arbete mer än under kanske halva den tiden.

Bro, jag är på din sida. Fast jag hade nog uttryckt mig mindre aspigt ;>

*aggressivt.

Kan det inte vara båda?

Kanske.

Har reservplats 42 på Juristprogrammet i Uppsala. 136 är antagna i min urvalsgrupp BI. Har jag någon chans?

Antagen till VT!!
Har dock en fråga angående arbetslivserfarenhet. Vissa menar ju att det är bra om man inte är för gammal när man börjar medan andra menar att ett par år i arbete är att föredra. Vad tycker ni som har fått in en fot på arbetsmarknaden? Är nämligen nyexad i år från gymnasiet. Har liiite på CV:t iallafall trots att det inte direkt är något att hänga i granen. Har förutom vanliga ''tonårsjobb'' suttit på relativt höga politiska poster (dock kortvarigt) och fått lite utmärkelser från gymnasiet (skrivit om detta tidigare). Skulle ett till år hemma med något icke-juridiskt arbete göra någon markant skillnad i framtiden? Eller bryr sig inte arbetsgivarna om tidigare arbetslivserfarenhet före utbildningen som saknar relevans för juridiken? Vad tycker ni som började plugga direkt och vad tycker ni som väntade några år? Blir ju lite skakis nu när glädjen lagt sig lite och det omvända ålderskomplexet vaknar. Fuckar jag lixom upp något genom att börja nu?

Vet ju inget själv eftersom jag nyss blev antagen men har läst stora delar av tråden. Läste nyss att Uppsala tillämpar överintag (tar in fler än vad som får plats) istället för flera reservplatser. Tror jag läste i något inlägg från 2012 att Uppsalas fjärde reserv inte kom in.

Ta dock detta med en nypa salt, jag vet ingenting egentligen. Bara vad jag läst tidigare i tråden.

Är väldigt nyfiken på era studieupplägg från kursstart tills att tentan är skriven. Sitter ni och läser kurslitteraturen varje dag till att det är några veckor kvar till tentan och börjar sedan jobba på extentor? Vet att detta är väldigt individuellt och att folk klarar sig på det ena eller andra men hade varit bra med tips för blivande juriststudent!

Grattis!

Min uppfattning är att meriter innan utbildningen sällan har någon betydelse, många börjar ju direkt efter gymnasiet och så länge de sköter studierna har de inga problem alls med att få jobb. Betygen under juristutbildningen, samt sidomeriter under studietiden som t.ex. sommarnotarietjänst, framgång i olika jurididiska tävlingar m.m. har alltså betydligt större betydelse.

När folk säger att arbetslivserfarenhet innan studierna är bra tror jag att de oftast syftar på att det är bra av mer personliga skäl snarare än att framtida arbetsgivare föredrar det. Du mognar, får lite perspektiv, lär dig mycket som inte är "akademiskt". Jag kan dela den uppfattningen, men nyttan ska inte överdrivas och det är helt personligt. Om man känner sig skoltrött efter gymnasiet (som jag själv gjorde) så kan det alltså vara en bra idé att ta något sabbatsår, annars riskerar ens studieresultat och psykiska hälsa i allmänhet att bli lidande. Om man är taggad på att börja plugga är det dock bara att köra.

Nej, börja du nu. Att planlöst jobba ett år till gör varken från eller till, tycker jag. Har jag ett tips till dig är det däremot att alltid fundera över varför du gör saker för att lära dig att motivera dina handlingar.

"Ja, jag jobbade där för att jag ville lära mig X."
"Jag pluggade Y för att det var något som alltid intresserat mig."
"Jag engagerade mig i föreningen Z för att jag ville bidra till ABC."

Och så vidare. Jag har av flera rekryterare och chefer som jag intervjuats av fått feedback om att jag ger intrycket av att vara genomtänkt, stringent och klok, en person som resonerar kring var jag är och vart jag vill.

Kan nämna att jag haft många ströjobb, många ideella engagemang och inte ett enda fast jobb tillsvidare förrän efter min examen. Mitt cv ser väldigt rörigt ut, men jag kan motivera det.