Åklagaren avslår försvarets begäran om komplettering. Och låter NOA förbättra ljudet.
Citat:
3. Ljud- och bildupptagning.
NFC har granskat den inspelning som finns i ärendet och bearbetat ljudet vilket ni
har tagit del av. Jag har lyssnat på delar av den ljudfil som ni skickat till polisen
som körts i ”Garageband” och det låter i något avseende annorlunda än den som
NFC bearbetat.
Vi kommer därför att be Nationella Operativa Avdelningen (NOA) inom polisen
att göra ett försök att förbättra såväl ljud som bild. Kontakt med dem är redan
tagen.
Er begäran om att ett externt företag ska bearbeta ljudet avslås.
4. Information från Instagram, WhatsApp mm.
En sådan omfattande och allmän begäran som avses, vilken dessutom kräver
rättshjälp, kan inte antas vara av betydelse för förundersökningen. Försvarets
begäran avslås i denna del.
NOA PM
2018-12-03
Diarienummer
K1286794-18
Citat:
Generellt om ljudförbättring
Enkelt beskrivet kan man översätta ljudförbättring till frekvensspecifik volymkontroll.
Man höjer volymen på de frekvenser som är intressanta, och man sänker volymen på de
frekvenser som är ointressant eller störande.
Varje scenario inom ljudförbättring är unik, det finns ingen universell snabbfix.
Metodiken och tillvägagångssättet är dock liknande i de allra flesta fall. Med det sagt, så
anser jag att de olika varianter av hörbarhetsförbättringar som gjorts av NFC och
NOA/SC3 är det närmaste man kan komma till ett bra slutresultat med den aktuella
ljudfilen.
Brus som finns kvar i förbättrade ljudfiler har sin förklaring i att, när man höjer
specifika frekvenser, så höjer man även bruset. Drar man ner bruset till noll, så medför
det att man även drar ner frekvenser som påverkar klarheten i talet. Så det gäller att hitta
en medelväg, därför levereras ofta resultaten i olika varianter för bedömning.
En extern aktör kan reproducera våra resultat, eller leverera ett resultat som låter delvis
annorlunda, men man kan aldrig uppnå hundraprocentigt klarhet i hörbarhetsförbättring
i fall som dessa.
Den hörbarhetsförbättring som gjorts av försvaret i programmet GarageBand, är också
en variant, och kanske kan uppfattas som något bättre i valda delar, av någon som
lyssnar. Dock har man konverterat resultatet till en mp3-fil, vilket i sig är en
försämrande åtgärd när det gäller ljudkvalitet, mp3-formatet använder en destruktiv
algoritm och försämrar ljudkvaliteten.
Slutresultatet blir i slutändan ett objekt för subjektiv bedömning. Det som någon
uppfattar som bra, kan av någon annan uppfattas som dåligt. Detta kan bero på vilken
typ av hörlurar/högtalare som används, i vilken miljö man lyssnar, vilka inställningar
man har på uppspelningsutrustningen, och i slutändan, hur bra hörsel personen som
lyssnar har.
Så man står fast vid att bedömningen kommer att göras av den som lyssnar , och då kommer detta antagligen bli den avgörande punkten för domstolen. Hör domstolen inte alla delar så går det väl inte att bedöma helheten heller antar jag. Försvaret har i alla fall gjort sin plikt och krävt kompletteringar av åklagaren, som indirekt nekar till extern ljudförbättring vilket är bedrövligt om det nu skulle gå att få ett bättre ljud. Så jag tror det står och väger med vad man kan höra av ljudfilen.
BO skriver på Instagram om åtalet.