Citat:
Ursprungligen postat av
Doktorphil
undrar om han klarat sig rent ekonomiskt om han stoppat in pengarna i ett aktiebolag och spekulerat bort dom istället
Intressant fråga. Generellt sett har gemene man en felaktig uppfattning om vilket skydd ett aktiebolag ger, det finns flera olika "sätt" att bli personligt betalningsansvarig i ett aktiebolag.
Om HJ hade tagit lånet m.m. genom sitt aktiebolag
Han som ansvarig (ensam styrelseledamot o.s.v.) som också varit den som gjort transaktionerna måste sköta allt pappersarbete, bokföring m.m. korrekt. Sedan beror det också på hur lån och lånevillkor läggs upp (om han personligen ska gå i borgen för bolaget, syftet med lånen, villkor i skuldebrev m.m.).
Återvinning
Det största, omedelbara problemet för HJ om han hade haft detta i ett aktiebolag istället hade varit att han troligen omgående fått återvinningskrav på sig från konkursboet. Hade han köpt Bentleyn och IL's presenter för bolagspengar, eller fört över pengar till sitt privata konto och handlat för så hade konkursförvaltaren direkt krävt att detta skall gå åter till konkursboet, han hade nog träffats av både Konkurslagen 4 kap. 5 § och 10 §. HJ hade dessutom t.ex. varit närstående till konkursbolaget vilket innebär att återvinning kan ske ganska långt tillbaka i tiden.
Han hade troligen också träffats av Aktiebolagslagen 17 kap 1 § punkt 4 (annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget) pga inköp m.m.
Bristtäckningsansvar
Han hade också kunnat bli personligt betalningsansvarig (bristtäckningsansvar) enligt Aktiebolagslagen 17 kap 7 § för Bentleyn, presenter m.m. - i värsta fall (för honom), beroende på bolagets verksamhetsbeskrivning och vilka överenskommelser som gjorts med borgenärerna, hade bristtäckningsansvaret kunnat bli för hela det inlånade beloppet.
Upptaxering
Dessutom hade Skatteverket med all säkerhet ansett att han ska skatta för Bentleyn eller åtminstone beskattas för bilförmån + att han hade fått skatta för alla pengar som tagits ut för konsumtion, gåvor m.m. vilket blir avdragen skatt + arbetsgivaravgifter + 40% skattetillägg. Hade han t.ex. ansetts ha köpt ut Bentleyn privat hade den i praktiken kostat ungefär det dubbla...
Tvist
Resterande pengar, d.v.s. de han s.a.s. förbrukat på dåliga affärer hade nog blivit föremål för tvist till att börja med. Om bolagets verksamhet registrerats som att det skulle förvalta kapital m.m. är det ju iofs inget brott att göra dåliga affärer.
Kapitalbrist (aktiekapital) enligt 25 kap. aktiebolagslagen
Den farligaste formella punkten, som också följer av verksamhetsfrämmande inköp (gåvor till Isabella etc.), hade för honom i längden nog blivit kapitalbrist (avseende bolagets aktiekapital) enligt 25 kap Aktiebolagslagen.
I och med att han i stort sett omgående börjat göra verksamhetsfrämmande inköp hade bolaget blivit KBR-pliktigt (måste upprätta Kontroll- och balansräkning). Då har man ett antal månader på sig att lösa situationen (återställa aktiekapitalet). Upprättas inte KBR och man inte håller kontrollstämmor, eller man fortsätter att driva bolaget med förbrukat aktiekapital efter att KBR-perioden löpt ut, hade han i praktiken med mycket stor sannolikhet blivit personligt ansvarig för de skulder som uppkommit efter att aktiekapitalet förbrukats / efter KBR-periodens utgång.
Hade inte kapitalbrist (avseende aktiekapitalet) aktualiserats, t.ex. för att han förbrukat/förlorat pengar så snabbt att aktiebolaget i princip blivit konkursmässigt över en natt och sedan försatts i konkurs hade det troligen ändå uppstått en tvist där konkursboet och/eller borgenärerna väckt talan gentemot honom som företrädare, men utgången i sådan tvist är svår att sia om utan mer fakta om vad och hur HJ förfarit.
Bedömning
HJ hade haft lite bättre chanser att klara sig undan personligt ansvar för ALLA pengarna om han haft aktiebolag, men utifrån den information som finns idag hade han nog oaktat vilket blivit personligt betalningsansvarig för ett par miljoner, varav en del varit skatt/skattetillägg (det sistnämnda hade troligen inte uppstått på en gång, Skatteverket hade nog upptaxerat honom och sedan hade det förfallit till betalning enligt sedvanliga rutiner). Pga beloppen hade det troligen också blivit en anmälan från Skatteverket till Ekobrottsmyndigheten. Han hade också med stor sannolikhet fått ett antal tvister i domstol på halsen, och om han inte skött det formella runt bolaget och bolagsregistreringen korrekt eller det funnits särskilda villkor i skuldebreven avseende kapitalanvändning som han inte följt hade han kunnat bli ansvarig för hela beloppet.
Worst case scenario för honom hade faktiskt varit att han, pga verksamhetsfrämmande inköp, förtäckt löneuttag m.m. förlorat alla pengar han inte köpt grejor för, blivit upptaxerad m.m. och därmed i praktiken blivit skyldig MER pengar än han lånat upp.