Den stora tråden om global uppvärmning/växthuseffekten

Det görs ganska bra sammanställningar över oceanernas enegriinnehåll.

Här är en bild:
https://climatedataguide.ucar.edu/sites/default/files/styles/node_lightbox_display/public/key_figures/climate_data_set/figure%202.png?itok=mgcPmon1

från den här sidan:

https://climatedataguide.ucar.edu/climate-data/ocean-temperature-analysis-and-heat-content-estimate-institute-atmospheric-physics

Om du har läst om att temperaturen i haven sjunker så ska du nog kolla upp den källan ordentligt. Det låter inte som vetenskap.

Kolla upp, om du inte har det aktuellt, vilka energimängder som åtgår och avges när vatten passerar mellan aggregationestillstånden. Det är mer än dom flesta tänker på till vardags. Så visst kyl is. Men den "kylkraften" upphör ju när isen smält. Å andra sidan krävs det enorma mängder energi om haven ska värmas hela vägen och inte bara på ytan.

Det finns uppgifter om och man kan räkna på:
– Hur mycket energi som krävs för att värma haven 1°C ända ner till botten.
– Hur lång tid det skulle ta innan haven är bottenfrusna om Solen slocknar plötsligt.

Hypotetiska händelser, men lärorikt att räkna på!

–

Det är ett intressant fenomen att solen lyser starkare ju mer bränsle den gjort sig av med, men detaljerna varför det är så ligger lite utanför detta forum. Går man tillbaka till jordens barndom får man något som kallas "faint young sun paradox". Hur kunde jorden varit så varm som den av allt att döma var när solen var betydligt svagare? Måste varit en väldigt kraftig växthuseffekt. Vi får också den deprimerande slutsatsen att jorden så småningom blir obeboelig. Det kan ta 100 miljoner år eller en miljard beroende på hur bra växterna förmår anpassa sig, men så småningom tar det slut.

Primärt beror det på att det finns mycket mindre metan i atmosfären. För både CH4 och CO2 är forcing i stort sett proportionell mot logaritmen på koncentrationen, så i och med att det finns mindre CH4 så gör varje tillskott mer skillnad.

Jag gissar att det är den förändrade sammansättningen, med främst mindre väte och mer helium som förändrar Solen. Som en "medelålders" stjärna består den nu av främst ca 73,5% väte och 24,85% helium.

https://en.wikipedia.org/wiki/File:Solar_evolution_(English).svg

Jag hittade det där diagrammet som visar hur solens luminositet och radie har varierat och kommer att variera. Variationerna är ju ganska små över tidsintervall på "bara" några hundra miljoner år, så det känns som det inte precis är ett närliggande problem att strålningen kommer att öka. Kanske ska vi börja fundera på att flytta till Mars om några hundra miljoner år eller så...

Vad jag sökte men inte hittade var en bild över hur spektralinnehållet i solstrålningen har varierat och kommer att variera. Jag vet ganska väl vilka processer som pågår i solen. Kontinuerlig fusion i stor skala kräver tryck och temperatur som finns långt in i solen. Den strålning som avges där reduceras/omvandlas till något helt annat innan den når ytan. Temperaturen i kärnan uppskattas till 15 miljoner °C. Trycket i kärnan uppskattas till 250 miljarder atmosfärer. Idealiska förhållanden för att hålla igång fusion, men förhållanden som från våra perspektiv är svåra att föreställa sig.
På ytan är Solens temperatur ca 5800°K. Det gör att spektralinnehållet på det som når oss i huvudsak är bra och nyttigt. För det mesta som lever på Jorden. Det mest onyttiga tas i hög grad omhand av ozonskiktet och Jordens magnetism.

Om du har någon referens till en bra källa som visar hur solens spektralinnehåll varit och kommer att vara så skulle jag uppskatta det. Inte för att jag tror att det förändras nämnvärt inom min livstid, men det vore intressant ändå. Vi får ju mest hålla till godo med att följa solfläckar och protuberanser om vi vill se några variationer i vad som händer med solen. Kanske lite norrsken då och då, om man tänker på det som något som kommer från Solen, och det kan man ju säga att det gör.

https://www.youtube.com/watch?v=fVsONlc3OUY

Jag har en vag uppfattning om att det är flera överlappande cykler i ett varierande megnetfält som uppkommer genom Solens rotation som orsakar variationerna genom solfläckscykler.

När man börjar fundera över vad som kan hända inom en miljard år eller så kan man ju fundera på hur stor sannolikheten är för att vi inom den tiden ska komma nära ett annat solsystem?

https://www.smithsonianmag.com/smart-news/passing-star-shook-solar-systems-comets-70000-years-ago-180968564/

När det gäller förbränning av fossila bränslen, CO2-utsläpp och klimat så nöjer jag för det mesta med att betrakta Solen som en konstant.

–

Nästan inget talar för att (huvud)orsaken till att Venus yta är över 400 grader varmare än jordytan beror på ”run away green house gases”.

Helt barockt att den hypotesen har fått ett sådant fäste. Man hittar den nästan överallt och har därmed blivit en ”sanning” även om den aldrig ens görs trolig med något räkneexempel.

Jag ska med bara en graf visa att nästan all skillnad i yttemperatur mellan Jorden och Venus förklaras med skillnader i atmosfärstryck och avstånd till solen.

Vid samma tryck skiljer temperaturen bara 20-50 grader, Källa figur 1 i följande länk:
https://arxiv.org/pdf/1312.6859.pdf


20-50 grader kan låta mycket, men i Kelvin (som är en absolut skala) innebär det bara att temperaturen är runt 10% högre på Venus. Det är inte orimligt att det kan förklaras med att Venus är närmare solen.

De kvarvarande över 350 grader i skillnad kan nästan helt förklaras av att atmosfärstrycket på Venus yta är nästan 100 ggr jordens atmosfärstryck (90 bar).

Det kan ses genom att studera samma figur 1 i ovanstående länk. I den grafen dominerar konvektion vid tryck starkare än 0,1 bar både för Jorden och Venus. Kurvorna är nära linjära (fast i logaritmiska tryck- koordinater) och med liknande lutning för båda planeter.

Om man drar en linje från 1 bar i Venus kurvan ner till 100 bar och 700 Kelvin (c:a 400 grader varmare än jordytan) ser man att den raka linjen ser ut att vara en rimlig extrapolation för Venus kurva.

Alltså kan nästan all skillnad i yttemperatur mellan Jorden och Venus förklaras med skillnader i atmosfärstryck och avstånd till solen.

På mobilen.

Missat vad ordet MINSKAR betyder?


Och samma människor som sedan styr staten.
Varför skulle det gå bättre då om du inte tror på mänskligheten?

Vad som skulle hända vid en hypotetisk skenande växthuseffekt på jorden är att återkopplingen från vattenånga blev för stark. När jorden värms upp får vi mer vattenånga i atmosfären som värmer jorden ytterligare, idag är den effekten aningen för svag för att skena, men om den blev starkare skulle temperaturen fortsätta stiga och haven så småningom koka bort, vilket skulle ge en massiv atmosfär. Vid de temperaturen börjar också en del sedimentära bergarter brytas ned och frigöra CO2.

Så visst, Venus starka växthuseffekt beror på att planeten har en tjock atmosfär, men det skulle jorden också kunna få.

Elbolagens produktion av förnybar el ökar och deras utsläpp av koldioxid minskar.
En positiv utveckling sker i det tysta.

Vattenfall klättrar på lista över världens grönaste elbolag – trots kolkraft

Det spanska bolaget Acciona snyter topplatsen över de 100 grönaste stora elbolagen i analysföretaget Energy Intelligences rankning. Svenska Vattenfall klättrar på listan – men omställningen tar tid.
Energy Intelligence har gjort rankningen i sju år och sett hur kapaciteten hos den förnybara elproduktionen, vattenkraft borträknat, nära nog har tredubblats hos de 100 företagen på listan.

https://www.nyteknik.se/energi/vattenfall-klattrar-pa-lista-over-varldens-gronaste-elbolag-trots-kolkraft-6939810

Om du orkar läsa detta så kommer du att förstå att det inte är trycket i sig som orsakar den stora skillnaden i temperatur mellan Jorden och Venus. Avståndet till Solen har betydelse, men det kan bara förklara ca 46°C av skillnaden. Resten av skillnaden ca 416°C (=462-46) förklaras av skillnaden i växthuseffekt och den höga halten av CO2 i Venus atmosfär.

Skillnader mellan Jorden och Venus
Medeltemperaturen på Jordens yta: ca 14-15°C.
Medeltemperaturen på Venus yta: ca 462°C

Avståndet mellan Solen och Jorden är ca 149,6 miljoner km.
Energitätheten i strålningen från Solen är ca 1368 W/m2 när den når Jordens atmosfär.

Avståndet mellan Solen och Venus är ca 108,2 miljoner km.
Energitätheten i strålningen från Solen är ca 2643 W/m2 när den når Venus atmosfär.

Om ingen av planeterna hade atmosfär så skulle temperaturerna vara betydligt lägre än vad dom är nu. Jag gissar att Venus albedo utan atmosfär vore ungefär detsamma som Jordens, men det vet jag inte.
Medeltemperaturen på Jorden, utan atmosfär: 255°K, -18°C.
Medeltemperaturen på Venus, utan atmosfär: 301,5°K, +28°C.

Skillnaden mellan Jorden och Venus i avstånd till Solen förklarar en del av temperaturskillnaden, ca 48°, men huvuddelen av skillnaden, ca 462-15°C ≈ 447° har en annan förklaring.

Vi behöver förklara varför Venus yta är ≈+447°C och inte ≈+28°C.

Växthuseffekten
Skillnaden, 447-28 ≈ 419°C beror på skillnaden i växthuseffekt mellan Jorden och Venus. En skillnad som i hög grad beror på den höga CO2-halten, ca 96%. Det finns också ca 3,5% kväve. En knapp procent utgörs av CO, argon, svaveldioxid och vattenånga.

Finns det någon annan tänkbar förklaring till den stora skillnaden än växthuseffekten?
Dom som förnekar att växthuseffekten värmer Venus brukar inte göra det utgående från fysikaliska kunskaper utan därför att dom utgående från en klimatförnekaragenda vill "bevisa" att ökad växthuseffekten inte gör Jorden varmare.
Artikeln som du länkar till "Superlistig", handlar om tropopausen. För att göra beräkningarna på omständigheterna i tropopausen enklare har författarna beskrivit troposfären med en grovt förenklad modell. Förenklingen tjänar ett syfte i det som författarna behandlar, men är inte användbar som modell för vad som sker i troposfären eller vid gränsen mellan troposfären och planetens yta.
Så här beskriver författarna själva sin förenklade modell av troposfären:

Our model is constructed as follows. Infrared opacities are grey, i.e., described by a single, broadband optical depth, τIR, at every pressure level. Solar radiative transfer occurs in stratospheric and tropospheric channels. Parameters kstrato = τsws/τIR and ktropo = τswt/τIR control the attenuation of solar energy in these two channels, where τsws and τswt are shortwave optical depths. Tropospheric convection follows a dry adiabat adjusted by an empirical scaling factor typically around 0.6-0.9 to match an observed mean moist adiabat in each atmosphere. The ratio (γ) of specific heats at constant pressure (cp) and volume (cv), respectively, (γ = cp / cv ) sets the dry adiabatic lapse rate, and is 1.4 for atmospheres dominated by diatomic gases, like those considered here.

Allmänna gaslagen
Kanske är namnet vilseledande för många, för allmänna gaslagen är långt från allmän. Ideala gaslagen, som den också kallas är ett bättre namn. Vad är då allmänna/ideala gaslagen?
Den anger:

pV = nRT

där p=tryck, V=volym, n=molantal, R=gaskonstanten och T=absoluta temperaturen.

Förutsättningarna för att allmänna/ideala gaslagen ska gälla är:
– Att gasens atomer och molekyler inte har någon utbredning.
– Gasens temperatur relaterar till partiklarnas rörelseenergi, dvs. det finns inga energinivåer i partiklarna som kan ta emot, lagra och sända ut energi.
– Alla kollisioner är ideala/fullständigt elastiska.
– Det förekommer ingen växelverkan mellan gasen och omgivningen.

De viktigaste skillnaderna mellan allmänna/ideala gaslagen och verkligheten när vi ser på hur en atmosfär påverkar klimatet är:
– Verklighetens gasatomer/-molekyler har energinivåer som gör att dom tar upp och avger energikvanta i form av elektromagnetisk strålning.
– Verklighetens gaser utbyter energi med omgivningen, med strålning och oftast även med konvektion.

I energiutbytet mellan Jordens yta och Jordens atmosfär så är relationen mellan strålningen som lämnar Jorden och utbytet med konvektion ungefär:
– Värmestrålning som Jorden avger: 100%.
– Värmeöverföring med konvektion mellan Jorden och atmosfären: ca 4%.

Om allmänna gaslagen:

Since the ideal gas law neglects both molecular size and inter molecular attractions, it is most accurate for monatomic gases at high temperatures and low pressures.

Ett enkelt exempel på hur allmänna gaslagen kan tolkas fel:

Jag har 50 PRO LINE® gastuber i ett förråd. Dom innehåller 50l syre vardera, med trycket 300 bar. Värmer gasflaskorna mitt förråd?

Naturligtvis inte! Gasen värmdes när den komprimerades, men den värmen överfördes snart till omgivningen och gasen och flaskorna fick omgivningens temperatur.

Även i atmosfären ser vi ett exempel på att man inte kan utgå från allmänna gaslagen för att se sambandet mellan tryck och temperatur. I troposfären avtar temperaturen med höjden, men i stratosfären stiger temperaturen med höjden, trots att trycket sjunker.

Trycket har stor betydelse för vad som sker i en atmosfär, men det är inte trycket i sig som gör att Venus är mycket varmare än Jorden. Det är en mycket hög växthuseffekt, som gör att energiflödet ut från planeten och dess atmosfär, kan nå samma nivå som flödet in först när temperaturen på Venus yta är 462°C.

–

OBS, att detta inte är en vädertråd. Random inlägg om regn här eller där eller en tropisk storm någonstans är inte inom ämnet för denna tråd. Väder-statistik, kan dock vara relevant, men som sagt inte inlägg som bara rapporterar om ett visst väder någonstans.

OT raderat

/mod

CO2-halten är högre än den varit på 3-5 miljoner år!

Climate change: Warming gas concentrations at new record high

Concentrations of key gases in the atmosphere that are driving up global temperatures reached a new high in 2017.

In their annual greenhouse gas bulletin, the World Meteorological Organization (WMO) says there is no sign of reversal in this rising trend.
Carbon dioxide levels reached 405 parts per million (ppm) in 2017, a level not seen in 3-5 million years.

https://www.bbc.com/news/science-environment-46289829

Det är värre än så. Venus har så högt albedo att planeten trots att den ligger närmare solen absorberar mindre solljus och har en lägre strålningstemperatur mätt från rymden än jorden.

Kanske blir Vanuatu det första landet som stämmer bolag för deras fossila bränslen?

Vanuatu says it may sue fossil fuel companies and other countries over climate change

Vanuatu says it is desperate for financial assistance to deal with extreme weather and global warming
The Republic of Vanuatu says it will explore whether it can take legal action against fossil fuel companies and countries for their role in causing climate change.

The Pacific nation says it is growing desperate for financial assistance to deal with the loss and damage it is increasingly experiencing due to extreme weather and global warming.

In a statement on Thursday to the Climate Vulnerable Forum, an international summit focused on those most at risk to the effects of climate change, Vanuatu’s foreign minister, Ralph Regenvanu, said he was putting the fossil fuel industry “and the states that sponsor it on notice that the climate loss and damages ravaging Vanuatu will not go unchallenged”.

https://www.theguardian.com/world/2018/nov/22/vanuatu-says-it-may-sue-fossil-fuel-companies-and-other-countries-over-climate-change