Hur är det med er andliga upplysning?

Det är väl det som är upplysningen mer eller mindre...?

Inget i de där länkarna säger att materia och Medvetande är två separata saker oberoende av varandra, tvärtom.

"Both Samkhya and Yoga schools of Hinduism state that there are two ultimate realities whose interaction accounts for all experiences and universe - Prakrti (matter) and Purusha (spirit). In other words, the universe is envisioned as a combination of perceivable material reality and non-perceivable, non-material laws and principles of nature. Material reality, or Prakrti, is everything that has changed, can change and is subject to cause and effect. Universal principle, or Purusha, is that which is unchanging (aksara) and is uncaused. The animating causes, fields and principles of nature is Purusha in Hindu philosophy. Hinduism refers to Purusha as the soul of the universe, the universal spirit present everywhere, in everything and everyone, all the times. Purusha is Universal Principle that is eternal, indestructible, without form and all pervasive. It is Purusha in the form of nature’s laws and principles that operate in the background to regulate, guide and direct change, evolution, cause and effect. It is Purusha, in Hindu concept of existence, that breathes life into matter, is the source of all consciousness, one that creates oneness in all life forms, in all of humanity, and the essence of Self. It is Purusha, according to Hinduism, why the universe operates, is dynamic and evolves, as against being static.

Both Samkhya and Yoga school holds that the path to moksha (release, Self-realization) includes the realization of Purusha."

Från: https://en.wikipedia.org/wiki/Purusha

Om de skulle finnas oberoende av varandra så skulle väl inte medvetandet vara så fyllt av upplevelser av den döda materien?

Av allt att döma så uppstår medvetande i relation med hjärnor, på samma sätt som tex gravitation uppstår i relation med massa...

The pathless path must be walked.
Det är riktigt lustigt hur egot fortsätter med sitt vansinne trots att det själv slickar på Sanningen.
Varför envisas med att identifiera sig med egot när egot är det förgängliga och Medvetandet är det eviga?

Tankar kommer och går, du är det som bevittnar dem komma och gå.
Minnen skapas och förloras, du är det som bevittnar det.
Din kropp åldras och kan skadas, du är det som bevittnar det.

Frågan är, vem bevittnar ditt jag?
(Det är inte en intellektuell fråga.)

Först försvann "doer", den som styr... Sen försvann den som bevittnar.

Ja, detta är ett förhållningssätt som jag kan respektera, även om jag finner det ej tillfredsställande personligen.


Hmm, å ena sidan skrev du att det inte finns någon upplysning, och å andra skrev du att Buddha (Siddharta) nådde uppvaknandet. Lite förvirrad. Men din poäng är alltså att man ska skita i att studera och bara gå sin egen väg utan några förhandsattityder? Jo det är tanke som jag själv har haft tidigare då och då; att bara skita i allt och bara "göra det" och se vad som händer.


Ja det är ungefär något sådant som jag har uppfattat det. En "känsla" som radikalt förbättrar det nuvarande livet. Lite som att plötsligt kunna se allt i färger när man tidigare bara såg allt i svartvitt. Inte riktigt, men du fattar nog vad jag menar.


"Fenomen" kan vara fel sätt att beskriva det, men det känns för mig ändå som ett av de bättre beskrivningarna. Inte är det något "noumenon" iaf eftersom detta är något som man faktiskt upplever eller observerar, även om det jag syftar på är det som låter en observera och uppleva till att börja med. I vilket fall är det svårt att beskriva det då man än idag inte vet vad det faktiskt är.

Och det gör verkligen inte du heller.


Jag sitter inte heller och "väntar" på vetenskapen. Men ser inte varför man ska svälja en massa skit som du gör och blint tro på det, och samtidigt påstå att man är sanningssökare. En sann sanningssökare är väldigt kritisk, vilket du knappast är.


Poängen är att andras historier där de påstått ha upplevt saker är extremt bristfälligt. Människor är experter på att misstolka, lägga till, inbilla sig och ibland bara ljuga för att få anhängare. Om du själv har upplevt saker så är det en helt annan sak, då blir frågan hur kritisk och ärlig du är mot dig själv.


Jag är fientlig och trångsynt till något för att jag inte köper det det säger? Jag är öppen för allt, men upplever jag att det är en massa flum, konstigheter och ibland ren bullshit så kommer jag inte att köpa det. Så enkelt är det. Om du tycker att jag är respektlös för att jag inte är en lallande idiot som köper allt rakt av utan att ifrågasätta, så får det stå för dig.

Ja, så ser jag det nu. Först trodde jag euforin och lyckokänslorna var det viktiga.

Nu är det istället känslan av att hela universum "styr", hur allt levande flödar, oavsett om det är smärta eller glädje. Långt mycket mer värt än den eufori som går att framkalla.

...utan snarare vägen därifrån då du fortsätter att fantisera om målet upplysning eller skall vi kalla det för underkläder typ kalsonger för att få in det i vardagen utan att behöva titta upp och stå i givakt.

Ha det bra kompis vilket du inte behöver så klart men just in case there is an angry god, haha
you never know!

Jag sväljer allt?
Jag sväljer bl.a. inte det som du eller materialismen säger. Inte heller sväljer jag chakran, spöken, utomjordingar på jorden, o.s.v. Alltså sväljer jag inte allt. Du är motbevisad.
Jag ifrågasätter och är kritisk, men nonduality har klarat ifrågasättandet.

Jag har en intuition som säger att nonduality stämmer. Jag kan inte förklara/bevisa för utomstående på ett intellektuellt sätt att det som jag "tror" på är rätt.

Det verkar som att du vill gå den långa stigen.
I slutändan kommer du ändå att hamna in på det som nonduality/andligt upplysta lärare försöker peka mot, det är en garanti. Efter att du har slösat bort en massa år på villovägar.
Räkna inte med att hitta Sanningen under din livstid då. Ha så kul.

Javisst, så dum jag är. I was blind but now I see Det är ju självklart och jag har vetat det hela tiden egentligen fast jag tycks ha glömt av det.

Case closed

ABC
"Hmm, å ena sidan skrev du att det inte finns någon upplysning, och å andra skrev du att Buddha (Siddharta) nådde uppvaknandet. Lite förvirrad. Men din poäng är alltså att man ska skita i att studera och bara gå sin egen väg utan några förhandsattityder? Jo det är tanke som jag själv har haft tidigare då och då; att bara skita i allt och bara "göra det" och se vad som händer".

Ja det är en paradox och jag kan säga att pratar du om det så finns det men i verkligheten finns det inte för vem skulle kunna säga det då personen, bubblan sprack och bara DET är kvar och har alltid funnits. Och det enda du märker är att inget händer samt att allt är sig likt och mycket händer som i en dröm. Inget märkvärdigt alls och upplysning låter så märkvärdigt så det märkvärdiga finns inte. Men nog är det märkvärdigt att jag inte såg det tidigare. Att söka is the shit men att söka att sluta söka är oxå the shit. Du är helt enkelt fångad för evigt! Kan du ta det?

Gör en paus och fråga dej igen om det är ok att vara fångad för evigt!

Har du tänkt att byta ut en väg mot en annan väg, varför då? Väg som väg, du är försent ute min vän till byteshandel. Alla vägar leder bara till Rom och vad skall du göra där? Och varför skall du skita i allt som ändå inte är ditt? Vem tror du att du är? Släpp på arrogansen och chilla, allt går enligt plan utan att fråga dej som är enda hindret. Vill du ha något att göra så följ bara med dina tankar så länge det känns ok och känns det inte ok så vänta. Lotusblomman öppnar sig sakta, sakta eller snabbt i sin egen takt utan att fråga om lov när du väntar. Och fråga gärna innerligt vem det är som väntar och berätta sedan.
Vi hörs!

Inte uppstår va? Medvetandet finns oberoende av materien men interagerar med den. Det är iaf min nygamla ide. Båda är eviga och oförstörbara och interagerar med varandra.
Relationen/reaktionen mellan dem är väl självmedvetande kan jag tänka.