Högskoleprovet

Ja, här har vi hela frågan:
"14. Hur kan man utifrån texten bäst beskriva
den bild som Reader’s Digest gav av Sovjetunionen
under mellankrigstiden?"

Stör mig enormt på att jag har ett slarvfel på både kva och ver. Anar att skillnaden mellan kva58/ver75 och kva57/ver74 kan bli kännbar.....

I värsta fall sänker det dig med 0.1, i bästa fall gör det ingen skillnad alls. Alla får slarvfel, det är en del av tidspressen.

Ja på kvant kan jag ta det, men på verbala delarna var jag klar efter 25-30 minuter så jag borde ha kollat igenom häftet en extra gång istället för att vara så jävla självsäker....

Hp akademin skriver angående kvant 4:


Men fråga 16 på kvant 4 är ju svinenkel? Hur kan det ens bli diskussion kring den? https://www.studera.nu/globalassets/hogskoleprovet/hp-2018-10-21/provpass-4-kvant.pdf


Edit: HP akademins coacher hade tydligen fler frågor där de varit oense, frågor jag själv tycker är skitenkla. Men deras facit stämmer nog iaf.

Ja det tror jag absolut, är nog även en del läsande och tolkande av rättsfall i höken också utöver litteraturen. Ju mer man studerar också så lär man sig även hur man ska läsa texter tycker jag, man vet vart man ska leta och vad man ska hoppa över. Så är de komplicerade texterna inte så komplicerade sen. Jag tror helt klart mer på att "universitetsstudera" överlag än att plugga på gamla verbala hp-prov, för att höja sig på verbal.
På kvanten däremot rekommenderar jag verkligen att nöta gamla hp-prov.
Men kommer du inte in denna termin gör du säkert det till nästa efter du läst höken. Och då har du även en liten fördel under din första termin då du redan har satt dig in juridikens språk.

Är inte svårighetsnivån på de kvantitativa proven väldigt låg?
Ingen fråga kräver mer än högstadiematte, de flesta knappt det.
Borde inte de flesta skriva full pott?
Eventuellt ett eller högst två slarvfel om man blir stressad av provsituationen.

Är du autist?

Nivån är inte hög, men tillräckligt hög för att genomsnittsskrivaren ska få runt hälften rätt.

Folk kanske är dummare än man anar.
De flesta som skriver provet borde ju dessutom ha kunskaperna rätt färska. Själv har jag inte läst matematik på över 25 år.

Kanske en del blir förvirrade av att man ibland får onödigt mycket information.

Ibland kanske många gör det onödigt svårt för sig.
Exempelsvis fråga nio i provpass 4.
Man kan ju ignorera värdet 96 då man inte behöver räkna alls. Bara konstatera att 96 är ett jämnt tal. A, C och D kan ju uteslutas direkt. Bara B kvar som möjligt alternativ.

Det finns aldrig mer än ett rätt svarsalternativ på HP. Här är frågan:

"Hur kan man utifrån texten bäst beskriva
den bild som Reader’s Digest gav av Sovjetunionen
under mellankrigstiden?"

Frågan gäller alltså den bild som förmedlades under mellankrigstiden åren 1918-1939.

Man var sympatisk till ryska revolutionen och utvecklingen av Sovjetunionen (början av mellankrigstiden) och sedan växte kritiken i mitten av 1930-talet. Rätt svar bör därför vara A.

Svarsalternativ B är fel eftersom kritiken växte snarare än avtog med nazismen. C och D är fel eftersom man inte visade någon misstro utan snarare visade en sympatisk bild i början av mellankrigstiden.

I ett stall finns det tre boxar bredvid varandra med en häst i vardera boxen: en hingst,
ett sto och ett föl. Hästarna har varsin färg: brun, svart och vit. I mitten står stoet.
Vilken färg har fölet?

(1) Hingsten är svart och står bredvid den bruna hästen.
(2) Stoet, som står till höger om hingsten, är inte vitt.

A i (1) men ej i (2)
B i (2) men ej i (1)
C i (1) tillsammans med (2)
D i (1) och (2) var för sig
E ej genom de båda påståendena

Hur är svaret på denna A? Enligt hpakademin.se/facit

Vi vet inte färgen på stoet så hur kan man konkludera färgen på fölet endast med (1)?

Stoet står i mitten. Hingsten är svart och stoet är brunt då DEN MÅSTE STÅ I MITTEN.

Em v de enklaste uppgifterna. Sorry men detta är en av få mera iqinriktade frågor på testet. Svårt att träna upp sig på dessa. Men allt gåe såklart