Konservatism och familj - En samlad diskussion

Jo, myndighetsåldern var 21 år fram till 1970-talet. Men det var inte alls ovanligt att unga kvinnor i äldre tid (med sin målsmans tillstånd) gifte sig innan de var så pass gamla. Tydligen ansågs de vara mogna nog att vara hustru och mor, men inte mogna nog att bestämma över sina egna liv. Vilket ju låter helt absurt idag, men det var inte så på 1920-talet (vilket var endast några år efter att gifta kvinnor fick vara myndiga). Även en stor del ogifta mödrar var naturligtvis under 21 år. Vissa av dem tog dock förstås inte hand om sina oäkta barn själva.

Adoption? En av min mammas mostrar adopterade en gång en pojke, och sedan kom det fram att hans biologiska mor var bara sexton år gammal. Idag är det en stor chans (eller risk, kanske jag skall säga) att hon skulle ha gjort en abort. Men nu fick hennes son i stället en god uppväxt hos mammas moster och morbror.

Man fick väl "skriva till kungs" också för tillstånd, har jag för mig.


Tvivelsutan en bättre lösning än abort.

Ja, det fanns ju också. Jag gissar dock på att en artonårig flicka på 20-talet kunde gifta sig utan att gå till kungs, om hon fick sin målsmans tillstånd.

Men precis.

Det tycks som att man fick gifta sig från 18 års ålder med föräldrars samtycke, efter 1915. Så möjligen hade inte Astrid behövt gå till kungs med saken.

Blir det skillnad på fostrets människovärde om mamman är myndig?
Bestäm dig om det är moralen eller embryot dom är viktigast.

Det finns två värden att väga mot varandra. Fostrets värde och mammans värde. Det födda livet är värdefullare än det ofödda, men det ofödda är inte värdelöst och i normalfallet bör en påbörjad graviditet fullföljas. Det jag ser som rimliga undantag är medicinska skäl, t ex om moderns liv eller hälsa är hotat så går hennes välbefinnande före fostrets - en form av nödvärn kan man säga. Om graviditeten tillkommit genom våldtäkt eller motsvarande så har modern inget ansvar och kan således inte heller begäras bära något sådant. Om modern var underårig vid konceptionen så kan hon inte heller anses vara i kraft att bära ett sådant ansvar.

Det går således inte att hävda att fostrets värde i alla lägen trumfar moderns, utan man måste väga av och min våg utgörs av ansvarsfrågan.

Exakt.
Fostrets värde är godtyckligt.
Olika tidsgräns beroende på vilka argument man själv föredrar.

Som du nog håller med om så värderar jag argumenten annorlunda än du, eller hur.?
Och det finns inget facit.

Mitt facit är att det aborteras ca 20% av fostren varje år. Det går inte att försvara hur man än bär sig åt.

Varje abort är ett enskilt beslut.
Mängden är möjligen ett ekonomiskt bekymmer.

Summan av de enskilda besluten får demografiska konsekvenser, för generationer framåt.

Du kan inte begära att kvinnor ska föda tre barn var.
Kinas ettbarnspolitik har övergetts.

Delad vårdnad, jag menar inte skilsmässa, av barnen ger fler barn, likaså föräldrapenning, o dagis. Allt som underlättar för föräldrar.

Det begär jag inte. Jag begär att man skall kunna hantera sin sexualitet och befinna sig i en sådan relation att man kan hantera om en oväntad graviditet uppstår.