Fridolin i Aktuellt: pojklekar på dagis gör metoo-män. Är det vetenskapligt?

Att det kreativa skrivandets former utmanar vetenskapliga normer på ett effektfullt sätt är uppenbart. Mona Livholts, docent i socialt arbete, frågar sig: ”varför uppträder genusvetenskapliga analyser så ofta i former som inlemmar dem i normaliteteten?” (Livholts 2008: 84). Hon belyser att det kreativa skrivandet inte bara utmanar kunskapsproduktion utanför genusvetenskapen, utan även skrivande och tänkande som sker inom genusvetenskap. På så sätt kan det kreativa vetenskapliga skrivandet inom genusvetenskap tillskrivas en stor förändringspotential som gränsar mot den prövande verksamhet som äger rum inom fältet för konstnärlig forskning. När forskningen tar sin utgångspunkt i subjektiv upplevelse av verkligheten ställer den sig på tvärs mot naturvetenskapens ideal om validitet och verifiering. Det genusvetenskapliga kreativa skrivandet skulle i linje med det kunna beskrivas som kvalitativ forskning dragen till sin spets. Livholts kallar dessa sätt att skriva ”post/academic writing” (Livholts 2012). På grund av dess ifrågasättande av traditionella vetenskapliga ideal blir den här typen av verksamhet inte sällan utsatt för kritik och förlöjligande. Livholts med flera har beskrivit hur det subjektiva tilltalet väcker generade känslor i det akademiska sammanhanget. En pinsam stämning uppstår när känslor och kroppar tar plats i den akademiska texten