Konservatism och familj - En samlad diskussion

Naturligtvis måste det utredas om någon haft ett finger med i spelet, helt riktigt.

Nej det betyder just detta....det födda livet...barns samt vuxna människors såsom kvinnors rätt bestämma över sina liv ex. ska gå före. För detta ger bästa resultatet i ett samhälle.
Kräver man motsatsen så låter man ett ofött liv, som inte ens finns än, prioriteras framför ett fött.
Man får välja och vara konsekvent. Dina åsikter är inte konsekventa härvidlag...ena sekunden är ofött liv heligt och får absolut inte röras... andra sekunden går det fint att aborteras...vad är moralen där?



Svenska folket håller inte på att dö ut...och skulle vi nu göra det om sån ca 10 000 år så är det ju naturens lagar helt enkelt. Vad ska du göra åt det...Statliga tvångsvåldtäkter?
Sen nej...finns ingenstans det har "lösts" via enbart preventivmedel. Du ahr inget exemel att komma med. Så? tröttnar du inte snart på din egen osaklighet?


nej det kan man inte alls..."oerhörda illgärningar" bruka i regel betyda lidande...så då går du ju emot regeln från start. Du kan ha sitsar där lidande stå mot lidande, men det går för det mesta hitta den väg som ge minst lidande nu och i framtiden. Aborträtt ex. är exakt en sådan väg.


om du så vill.

Glöm inte att påpeka att det är din moral du menar, objektiv moral finns inte.

Jag påstår att det finns en objektiv moral. I vilken utsträckning vi klarar av att ernå den är en annan sak. Detta kallas naturrätt:https://en.wikipedia.org/wiki/Natural_and_legal_rights

Om moderns liv eller hälsa äventyras, då skall det födda livet prioriteras framför det ofödda. Men om det är en normal, frisk graviditet så skall inte ett friskt foster aborteras. Liv och hälsa går före - men inte bekvämlighet eller studier utomlands.

Du har en dogmatisk syn som inte alls liknar något pragmatiskt.
https://www.youtube.com/watch?v=wgpytjlW5wU


Denna fråga har oroat sedan 1030-talet då Myrdals skrev Kris i befolkningsfrågan (1934). Idag är denna fråga närmast akut - svenska folket kan vara i minoritet inom en generation genom låg nativitet, hög utflyttning och annan inflyttning.

Moderna preventivmedel, exempelvis p-stav - har inte funnits på marknaden så länge att några stora samhällseffekter ännu kan skönjas i detalj, men det finns skäl att tro att detta kommer att bli en mycket effektiv metod - rätt använt.


Jag tror inte att Du alls förstår vad jag menar. Det oroar mig en smula.


Jag tror vi båda önskar det.

[quote=Strix m/94|64474701]
Både moderns och ett ev. kommande liv och hälsa äventyras via att tvinga en kvinna att föda mot sin vilja.

Nej jag har en pragmatisk syn som är konsekvent och bygger på fakta.



Vi var ungefär 6 miljoner 1930 och 10 idag så uj! vad Myrdals fick fel.


Jag tycker nog mer du ska oroa dig för att du aldrig kan svara mina argument.

Nej, pragmatiskt kan man inte kalla Dig.

Det är inte valfrihetsomständigheterna som avgör vad som äventyrar hälsan - möjligen är det vilka val som den blivande modern gör.


Nja, det är inte självklart. Dels genomfördes ett antal politiska reformer för att undvika att deras förutsägelser skulle slå i - därmed kan man säga att de fick rätt genom att krisen i stor utsträckning undveks - dels förutsåg de inte den massiva invandringen med ty åtföljande demografiska effekter.




Du är för söt när Du tar Dig på så där väldans stort allvar.

Pragmatisk är man om man prioriterar saklighet samt praktiska, verkliga resultat.
och det gör jag i denna fråga, inte du. Du prioritera nån luddig vision som aldrig existerat samt ofött liv baserat på nått mumbojumbo kring värdet i DNA.

Att tvingas föda barn man inte vill ha, tvingas ta hand om det, fast man inte vill eller ge bort det .....Tvingas leva utan genuin kärlek och den omsorg samt "connection" som all vetenskap bevisat att små kottar samt människan generellt måste ha för att bli funktionella varelser med förmågan må bra
generar mänskligt lidande i vissa fall livslångt. Mänskligt trauma/ lidande av denna sort leder till ohälsa ....fattar du?



Tror du seriöst att paret Myrdal var eller skulle vara ens i närheten på din sida i denna sak om de levat idag?


Deras politik var socialdemokratisk ända in i märgen. Den byggde på satsningar, välfärdsamhälle, fördelningpolitik och inte ett skit på ditt STRAFF, TVÅNG och " ta konsekvensen" samhälle

Herregud.


Vet du jag är alla gånger heller söt och sansad än
dum och extremhöger gällande familjepolitik.

Vi har idag, i vårt liberala, feministiska samhälle, en psykisk ohälsa bland unga som aldrig tidigare skådats. Kvinnor och män är sexuellt fria men fler än någonsin är ofrivilligt singlar, männen känner sig ensamma och kvinnorna förblir barnlösa. Vi mår sämre och sämre trots all frihet, hög ekonomisk standard, sexuell frihet, aborträtt och preventivmedel. Kvinnor och män skiljer sig, byter kön, gör karriär och väljer sig själva, egen utveckling och resande framför kärnvärden som familj och tradition. Och ändå mår vi sämre än någonsin.

Varför? Varför blir vi inte lyckliga av att få välja kön, av att få göra abort, vara singlar och resa? Föräldrarna behöver vi inte ta hand om och ekonomin blomstrar.

Jo. Vi är olyckliga för att vi har förlorat vår identitet, vi har förlorat våra traditioner och vår historia och vi har tappat hoppet om en framtid. Unga kvinnor idag väljer att inte skaffa barn. En del vill göra karriär och väntar med att försöka få barn tills det är för sent. Unga män har varken gjort lumpen eller gift sig. De har varken land att försvara eller en familj att se efter och försörja.

Kvinnor är förvirrade. Livsuppgiften att bära, föda och uppfostra barn är reducerad till något jobbigt som bara de utan karriär och utbildning gör. Blir man trots allt gravid hetsas man och pressas av samhället att göra abort. Barn kan man skaffa senare, någon gång efter 50 på konstgjord väg. När man gjort karriär.

De outbildade, de på landsbygden som ändå skaffar barn, skiljer sig. Barnen har olika pappor och familjerna är splittrade och förlitar sig ekonomiskt på staten. Papporna behövs inte och mammorna ser man ner på.

Vi är ett splittrat folk och ett land i stort behov av konservativ reform. Att ha en familj är grundbulten för psykisk hälsa! Två föräldrar med tydliga roller, en kvinna och en man som kämpar, som håller ihop även när det är tufft, som visar sina barn att äktenskapet är både med och motgång.

Vi måste få kvinnor och män att vilja skapa och uppfostra barn. Barnen är vår gåva och ger mångt mycket mer lycka än karriär och självförverkligande. Familjen är det viktigaste vi har och utan stabila familjer blir vi deprimerade och dysfunktionella och förstår inte vårt värde i de roller vi har.

Jag är övertygad om att dagens psykiska ohälsa i västvärlden beror på helt andra saker än att vi har aborträtt, demokrati, jämställdhet, välfärdsstat eller att HBTQ respekteras. Faktiskt!

Vad med sociala mediers spridning och därmed numera en hel värld att jämföra sig med än enbart grannen?
Vad med fokuseringen kring yta/ utseende etc. som ovan för med sig?
Vad med den spridande osäkerheten samt insikten i världen kring miljöförstöring, atomvapnens spridning, skiftande av makt från väst till diktatorer i öst?
Vad med en alltmer extrem arbetsmarknad där stress numera är normaliserat och många arbetsplatser helt tagit ifrån sina anställdas den minsta självbestämmande?
Vad med den ökade konkurrensen mellan människa-dator?
etc etc

Kanske spelar lite mer roll i dagens mående hos unga än att tjejerna tillåts ha sex på samma villkor som killarna.

Men kan du inte se någon sanning i vad Hamsterboll skrev? Att vi har fått så många friheter, men vi kan trots detta inte vara lyckliga? Nu tror jag förstås inte att barnafödande är lyckan för alla kvinnor, eller att lumpen är lyckan för alla män. Människor är trots allt olika och måste också få vara det. Men det finns faktiskt även en del baksidor med vår liberala syn på samlevnadsfrågor, som att folk knappt verkar kämpa längre för att få sina äktenskap att hålla.

Ja det är lätt att tro att frihet ger lycka, men jag tror att frihet gör människor vilsna och deprimerade.

Sociala medier speglar just den destruktiva bilden av lycka som självförverkligande och ekonomisk frihet. Att vara smal och oförstörd (läs: inte burit och fött barn), festa och ligga runt. Vara fri och feministisk och naken. Blir vi lyckliga av det idealet?

Arbetsmarknaden, samma sak där. En konstant destruktiv strävan efter högre positioner, högre löner, flashiga titlar. Varför inte nöja sig med att jobba i affär, på dagis, inom industrin. Försörja familjen, ha råd med en semester på Gotland eller vid havet. Tacos på fredag och rosor på bröllopsdagen. Varför hetsen med karriär och resor över hela världen och bada i infinitypooler med en minimal bikini och solglasögon från Gucci?

Tänk att slippa hetsen. Att få leva familjeliv i radhuset med sin FAMILJ. Hålla ihop i vått och torrt trots en kropp ärrad av graviditeter, trots ett vanligt jobb på Ica och trots barn och tacos.

Jag tror att lyckan ligger i det enkla, i familjen och våra relationer. Mormor och morfar på besök på helgen, barnen i trädgården, systerdöttrarna som sover över. Att hålla fast vid familjen, värdet av liv, att föra generna vidare som våra förfäder gjort sedan begynnelsen. Det stora i det lilla. Eller det lilla i det stora. Uppskatta och bejaka livet, relationer och hålla fast vid varandra.

Inte bara pumpa och dumpa och utnyttja för att klättra i karriären.