Citat:
Nu är jag trött på det tråkiga medelsvensson livet med allt vad det innebär.
Jag vill bryta loss från det här tråkiga och vanliga. Jag har äntligen funnit mig själv men inte funnit rätt plats i samhället eller hur man ska säga.
Jag är och har alltid varit, en självständig person. Aldrig gillat för mycket folk, tillhör den lite konstnärliga själen som älskar och lever musik, tycker om att skriva och drömmer om att bara få vara.
Vill egentligen inte alls bo i Sverige, vill inte alls leva det klassiskt typiska svenssonlivet. Anser att livet är alldeles för kort och för betydelsefullt för den typ av livsstil.
Jag vill bara bryta loss, VÅGA ta klivet rakt ut och bosätta mig någonstans där jag kan leva lite mer ledigt, där jag kan få utlopp för min kreativitet. Inget 9-5 jobb...
Nu tänker du som läser; "ja men vafan, vad väntar du på. Bara dra och gör det du vill. Vad fan är problemet liksom?!".
Jo mitt "problem" är att jag inte lever helt själv. Jag har barn, jag är mamma och jag älskar mina barn så de måste ju med mig på denna livsstilsresa. - Och skriv inte nu; "det går inte, det fattar du väl?!", för det går. Allt går!
Ge mig bara energi, ge mig positivitet för det måste finnas många olika och roliga vägar att gå.
Jag diggar lite det här a'la 70-tals hippie tänket och bara leva, njuta och inte jobba bara för att tjäna pengar så att jag kan bo i den där villan, ha den där superpraktiska kombin etc etc och leva det där typiska svenssonlivet.
Det vore ju häftigt att träffa någon likasinnad och då menar jag ingen livspartner utan bara en helt vanlig människa liksom och som INTE är som alla andra
Hur fan går jag tillväga, finns det fler? Ge mig tips! Livet är alldeles för kort för att inte leva fullt ut!
Jag vill bryta loss från det här tråkiga och vanliga. Jag har äntligen funnit mig själv men inte funnit rätt plats i samhället eller hur man ska säga.
Jag är och har alltid varit, en självständig person. Aldrig gillat för mycket folk, tillhör den lite konstnärliga själen som älskar och lever musik, tycker om att skriva och drömmer om att bara få vara.
Vill egentligen inte alls bo i Sverige, vill inte alls leva det klassiskt typiska svenssonlivet. Anser att livet är alldeles för kort och för betydelsefullt för den typ av livsstil.
Jag vill bara bryta loss, VÅGA ta klivet rakt ut och bosätta mig någonstans där jag kan leva lite mer ledigt, där jag kan få utlopp för min kreativitet. Inget 9-5 jobb...
Nu tänker du som läser; "ja men vafan, vad väntar du på. Bara dra och gör det du vill. Vad fan är problemet liksom?!".
Jo mitt "problem" är att jag inte lever helt själv. Jag har barn, jag är mamma och jag älskar mina barn så de måste ju med mig på denna livsstilsresa. - Och skriv inte nu; "det går inte, det fattar du väl?!", för det går. Allt går!
Ge mig bara energi, ge mig positivitet för det måste finnas många olika och roliga vägar att gå.
Jag diggar lite det här a'la 70-tals hippie tänket och bara leva, njuta och inte jobba bara för att tjäna pengar så att jag kan bo i den där villan, ha den där superpraktiska kombin etc etc och leva det där typiska svenssonlivet.
Det vore ju häftigt att träffa någon likasinnad och då menar jag ingen livspartner utan bara en helt vanlig människa liksom och som INTE är som alla andra
Hur fan går jag tillväga, finns det fler? Ge mig tips! Livet är alldeles för kort för att inte leva fullt ut!
Vad mer exakt är det du drömmer om? Är det viktigaste att du inte ska ha ett klassiskt lönearbete? Eller vill du ut i världen och se något nytt, är resandet det viktigaste?
__________________
Senast redigerad av BuckshotBill 2019-10-07 kl. 14:14.
Senast redigerad av BuckshotBill 2019-10-07 kl. 14:14.
Citat:
Nu är jag trött på det tråkiga medelsvensson livet med allt vad det innebär.
Jag vill bryta loss från det här tråkiga och vanliga. Jag har äntligen funnit mig själv men inte funnit rätt plats i samhället eller hur man ska säga.
Jag är och har alltid varit, en självständig person. Aldrig gillat för mycket folk, tillhör den lite konstnärliga själen som älskar och lever musik, tycker om att skriva och drömmer om att bara få vara.
Vill egentligen inte alls bo i Sverige, vill inte alls leva det klassiskt typiska svenssonlivet. Anser att livet är alldeles för kort och för betydelsefullt för den typ av livsstil.
Jag vill bara bryta loss, VÅGA ta klivet rakt ut och bosätta mig någonstans där jag kan leva lite mer ledigt, där jag kan få utlopp för min kreativitet. Inget 9-5 jobb...
Nu tänker du som läser; "ja men vafan, vad väntar du på. Bara dra och gör det du vill. Vad fan är problemet liksom?!".
Jo mitt "problem" är att jag inte lever helt själv. Jag har barn, jag är mamma och jag älskar mina barn så de måste ju med mig på denna livsstilsresa. - Och skriv inte nu; "det går inte, det fattar du väl?!", för det går. Allt går!
Ge mig bara energi, ge mig positivitet för det måste finnas många olika och roliga vägar att gå.
Jag diggar lite det här a'la 70-tals hippie tänket och bara leva, njuta och inte jobba bara för att tjäna pengar så att jag kan bo i den där villan, ha den där superpraktiska kombin etc etc och leva det där typiska svenssonlivet.
Det vore ju häftigt att träffa någon likasinnad och då menar jag ingen livspartner utan bara en helt vanlig människa liksom och som INTE är som alla andra
Hur fan går jag tillväga, finns det fler? Ge mig tips! Livet är alldeles för kort för att inte leva fullt ut!
Jag vill bryta loss från det här tråkiga och vanliga. Jag har äntligen funnit mig själv men inte funnit rätt plats i samhället eller hur man ska säga.
Jag är och har alltid varit, en självständig person. Aldrig gillat för mycket folk, tillhör den lite konstnärliga själen som älskar och lever musik, tycker om att skriva och drömmer om att bara få vara.
Vill egentligen inte alls bo i Sverige, vill inte alls leva det klassiskt typiska svenssonlivet. Anser att livet är alldeles för kort och för betydelsefullt för den typ av livsstil.
Jag vill bara bryta loss, VÅGA ta klivet rakt ut och bosätta mig någonstans där jag kan leva lite mer ledigt, där jag kan få utlopp för min kreativitet. Inget 9-5 jobb...
Nu tänker du som läser; "ja men vafan, vad väntar du på. Bara dra och gör det du vill. Vad fan är problemet liksom?!".
Jo mitt "problem" är att jag inte lever helt själv. Jag har barn, jag är mamma och jag älskar mina barn så de måste ju med mig på denna livsstilsresa. - Och skriv inte nu; "det går inte, det fattar du väl?!", för det går. Allt går!
Ge mig bara energi, ge mig positivitet för det måste finnas många olika och roliga vägar att gå.
Jag diggar lite det här a'la 70-tals hippie tänket och bara leva, njuta och inte jobba bara för att tjäna pengar så att jag kan bo i den där villan, ha den där superpraktiska kombin etc etc och leva det där typiska svenssonlivet.
Det vore ju häftigt att träffa någon likasinnad och då menar jag ingen livspartner utan bara en helt vanlig människa liksom och som INTE är som alla andra
Hur fan går jag tillväga, finns det fler? Ge mig tips! Livet är alldeles för kort för att inte leva fullt ut!
Testa ta ett litet steg i taget. Kanske kan du t ex gå ner i arbetstid genom att tjäna pengar på någon hobby, alltså nåt du tycker är kul som du kan få lönsamt.
Stöd Flashback
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106
