Alternativ för Sverige (AfS) - samlingstråd

Nu är det ju så att jag svarade på ett inlägg som påstod att invandrare inte kunde forska (ungefär), och det är självfallet ett absurt påstående.

Om nu din 7 årige son bedriver akademisk professionell forskning så är du och han att gratulera, men det motsäger ju inte min självklara tes att akademisk forskning (även inom naturvetenskap och teknik) i högsta grad är en multikulturell företeelse, och sedan får avskumshögern fantisera som de vill om invandrares oförmåga till forskning. Men motsätter sig verkligen AfS utländska forskarstuderande? I så fall är det allvarligt!

Jag tittar och tittar men något väpnat inbördeskrig ser jag inte. Jag föredrar återvandring. Sverige är redan i ett lågintensivt krig och det är svenskar som attackeras. Dels genom massinvandring och mångkultur, dels genom integration, dels genom att propagera för att vi inte finns och att vilka som bor i Sverige saknar betydelse. Endast AfS politik med återvandring kan vända utvecklingen.

Det blir ju väldigt löjligt när det uppenbarligen är du som aldrig någonsin har träffat en AfS-väljare. Jag känner minst 20 stycken. Vi vet alla att det här inte handlar om parlamentarisk matematik utan om metapolitiskt genomslag. Precis som det gjorde när vi röstade på SD i de många valen fram till 2010. Något som du uppenbarligen aldrig gjorde, för det går ju emot precis varenda "argument" du framför här.


AfS pratar med Vlaams Belang, FPÖ, Lega, AfD, Front National osv osv. Det är SD som inte pratar med nån, för man har beröringsskräck för alla som inte har beröringsskräck för SD självt. Det är som den gamla Lasse Åberg-sketchen om tönten som inte fick några kompisar, men så dök det upp en kompis, men då sa "Lasse" upp bekantskapen med killen för han måste ju vara en tönt eftersom han valt (töntige) "Lasse" som kompis, och töntar vill man ju inte umgås med... Inte alla som klarar att hantera mobbingvärlden på skolgården så bra... Vi har ju förresten också Groucho Marx' variant på samma paradox.

PS. Miljöpartiet är nog ett dåligt exempel på ett parti "som alla vill prata med". Frågan är om de ens finns kvar om 5 år.

Är inte insatt i hur frekvent det är med utländska doktorander. Men jag antar att gräset är mycket grönare i Sverige än i deras hemländer så därför kan man anta att de är proportionerligt alldeles för många som söker sig hit från U-länder. Det är inte bara bidragen som lockar folk till Sverige.
När de är färdiga med sin doktorsexamen, om de nu når dit, så är gräset lönen väldigt mycket grönare i typ USA och övriga Europa. De som inte når fram till en examen de bli alldeles säkert kvar i Sverige.

Vi vet ju hur det fungerar med Sveriges magnetism för lycksökare. Ingen skillnad vara sig det gäller forskarstudenter eller analfabeter. Jag tror på AFS och deras bedömningar.

Knappast. AfS' nödvändiga allierade är Vlaams Belang, FPÖ, Lega, AfD, Front National osv. Och i inga av dessa länder syns nationalsocialister ens på kartan. T.o.m. i Sverige är de bara en liten fjutt (NMR).

Att nationalsocialismen ger mätutslag i just Sverige beror på att i) vi är Europas mest fredsskadade land, och ii) att vi är Europas mest amerikaniserade land. Det lär gå över.

Vi skulle alla bli förvånade om de kommer in i nån kommun.

Klarsynt.

Om man vill sammanfatta de väsentliga skillnaderna mellan SD (och deras sympatisörer) och AfS (och deras sympatisörer) så utgör dessa:

a) SD, tillsammans med sina sympatisörer, är fixerade vid det parlamentariska inflytandet: att bli stora och accepterade av det nuvarande etablissemanget. AfS, tillsammans med sina sympatisörer, är mer öppna för metapolitik. Det vill säga; att förändra samhällets utveckling genom att förändra människors sätt att tänka.

b) I sin strävan att bli accepterade av det nuvarande etablissemanget så har SD späkt sig själva ideologiskt och retoriskt och därutöver också isolerat sig själva. AfS inser att den provokativa retoriken är nödvändig och man odlar ett intimt samarbete med sina kollegor inom den växande europeiska högerpopulismen. Att sossar, moderater eller media upprörs över detta är inget som vare sig AfS eller deras sympatisörer bekymrar sig över.

Själv så skulle jag, av de skäl jag beskriver ovan, vara väldigt tveksam till att rösta på SD om det vore val idag. Om inte AfS fanns så skulle jag troligen välja soffan.

Mellan AfS och NMR finns det idag inga beröringspunkter. Personligen så tror jag dock att konflikten mellan nationalism och globalism ännu bara är i sin linda och att konflikten kommer att bli både hård och våldsam. Den högerpopulistiska mittfåran kommer därmed att tvingas röra sig i riktning mot nationalsocialismen, men vi är inte där ännu. Men kanske om tio år.

SmokeyNegroni gav ett nästan perfekt svar ovan, men här får du ett till.

Först och främst, ingen av de personer jag känner som kommer att rösta AfS tror att någonting realpolitiskt kommer förändras p.g.a. ett riksdagsinträde. Det handlar om att bredda åsiktskorridoren högerut, förskjuta debatten i en mer nationalistisk riktning där nya argument plötsligt får höras i riksdagen och TV-debatter. Snarare är det väl SD-boomers som snackar om att "Vi måste rösta SD så att dom vinner valet!!" och tycks tro att största parti på något sätt innebär regeringsställning och makt.

De flesta av oss som tror på AfS är trötta på den parlamentariska demokratin. Förstå mig rätt, vi är inte nödvändigtvis motståndare till den, men man måste tänka bortom den. SD:s val har varit att liberaliseras och tro att det enda sättet att nå makt är genom att närma sig andra partier. AfS kommer pröva en annan taktik genom att vara rakryggade, inte be om ursäkt och med svenska mått mätt vara radikala och tack vare det växa. Simultant som debatten förskjuts högerut öppnar kanske samarbetsmöjligheter upp sig. När M väl sväljer sin stolthet, kanske till valet 2022, kan vi hamna i ett läge med M+SD-regering som är beroende av AfS stöd i riksdagens omröstningar. Då kan de utöva makt i en vågmästarställning. Det är ett exempel på hur det skulle kunna gå till, men jag är nästintill ointresserad av realpolitiken, det viktiga är att förskjuta debatten högerut, få svenskarna att vakna upp än mer och att få fram ett skärpt, nationalistiskt parti med självförtroende och thumos.

Tänk utanför den parlamentariska, taktiserande boxen någon gång.

Det största problemet med AfS verkar vara att deras budskap spretar så otroligt åt alla håll. I denna tråd har vi helt på allvar sett argument som sträcker sig från:
a. En migrationspolitik som är klart mjukare än SD's
b. Utvisa alla kriminella invandrare som kommit sedan år 2000
c. Utvisa alla icke nordiska personer som finns i landet

Det blir rätt svårt att ta detta på allvar. Söker man på AfS hemsida så landar man någonstans mellan a och b. I många frågor som handlar om migration är de klart mjukare än SD officiellt, några exempel:
- AfS vill skicka ekonomiska bidrag till återvändare även efter det att de bor i sina MENA-länder, vilket SD givetvis inte vill
- AfS har lägre krav på medborgarskapet, båda har vistelse i Sverige i 10 år som krav, men AfS säger att man inte ska ha begått brott i Sverige, medan SD kräver att man ska ha skött sig exemplariskt

Det är otroligt vilken sofism du ägnar dig åt. Om du var genuint intresserad hade du läst partiprogrammet, lyssnat på företrädarnas framträdanden och kanske också Kasselstrands pod och därefter bildat dig en uppfattning. Istället sitter du här och skriver inlägg efter inlägg med totala meningslösheter och bisarra tolkningar.

Jag ska fatta mig kort: Många som röstar AfS gör det för att flytta det så kallade overtonfönstret, det innebär att många som är betydligt mer radikala än AfS partiprogram kommer att rösta på dem. Gott så, det är nog något som sker i de flesta partier ex är många som röstar V kommunister etc. Sedan är det så att minst lika viktigt som partiprogrammet är attityden och hur man presenterar sitt budskap. Där ger AfS en bild av att vara rakt på sak, tydliga och självsäkra. Raka motsatsen till SD som aldrig pratar återvandring, vill öppna svenskcenter i förorterna och ta emot 4000 kvotflyktingar årligen. Jag vet att du inte är intresserad av en ärlig debatt men det är inte svårare än såhär.

Det är en bra sammanfattning av några punkter där AFS och SD skiljer sig åt. Allra tydligast är skillnaden inom synen på folket och synen på yttrandefriheten. SD-anhängares ständiga tjat om att de ska ta i med hårdhandskarna när de får mer makt är lögn. Vad har hänt under mandatperioden? Har SD blivit hårdare eller mesigare? Jo, mycket mesigare. I nuläget är SD ett otydligt alternativ i många frågor och knappt någon vet med säkerhet vad de står för efter alla motsägelsefulla uteslutningar och allt krypande för etablissemanget. Den stora sprickan i NATO-frågan hör som jag ser det också till de tunga frågor där en röst på SD har oklar innebörd. Av vändningen till värdlandsavtal att döma är SD för NATO och inte emot. Själva medlemskapsfrågan är en halmgubbe. AFS däremot är tydliga: Sverige ska eftersträva goda relationer och alliansfrihet, vilket dock inte utesluter nära samarbete med länder som Sverige redan står särskilt nära.

Budskapet spretar inte alls utan kommer ur den europeiska etnonationalistiska rörelsen, som Kasselstrand & Co alltid haft mycket goda kontakter med (medan SD är förlamade av beröringsskräck):

https://www.youtube.com/watch?v=VR-lAGj_dlQ

Budskapet och politiken har stötts och blötts bland intellektuella och partifolk över hela Europa sedan minst 10-15 år. Så det är mycket stabilt och genomtänkt. Ett aber i svensk historia är att vi alltid ska ha hemsnickrade lösningar på allt möjligt. Det blir aldrig bra. Både SD och NMR är exempel på det. Det är i den europeiska etnonationalistiska rörelsen som styrkan och förändringskraften finns, och vi sitter redan på regeringsmakten i några länder. Det är dags för svenskarna att släppa ankdammsmentaliteten (som leder till sånt som SD och NMR), att lyfta blicken, börja hänga med och hoppa på tåget.

Det enda som är spretigt, VitruvianskeMannen, är dina logiska krumbukter. Du har uppenbarliga problem med att följa enkla resonemang och med läsförståelse. Först trodde jag att du gjorde dig till, men nu har jag förstått att du har verkliga problem. Sedan är etnonationalism nog inte något för dig, för du tycker ju att det är rasistiskt. Du kan bara känna dig bekväm i ett antirasistiskt parti (är du förresten antifascist också?)