Black Sabbath, Led Zeppelin, Deep Purple och Cream Vilka föredrar du?

Instämmer. Deep Purple, Uriah Heep, Led Zeppelin och Black Sabbath var ju de första "Big Four". Och jag gillar Uriah Heep, power metallens urfäder, mest av nämnda grupper.

Annars så är det nog dött lopp mellan Deep Purple och Black Sabbath, även om jag gillar såväl Cream som Led Zeppelin. Men Sabbaths Tony Martin-era, ja den var ju helt enkelt briljant.

Facit:

Inte Cream, men deras trummis Ginger Baker är överlägset bäst.

Deep Purple är absolut sämst bland dessa fyra.

Led Zeppelin är bra men inte lika bra som Black Sabbath.

Ja, håller verkligen med. Den här uppsättningen är verkligen underskattad, kanske för att det inte är så mycket kvar av det klassiska Sabbath-soundet, men inte desto mindre grym musik, jag menar Iommi riffar ju på som han alltid har gjort. Ta t.ex. låten "Anno mundi", grymt riff, grym låt med en sångare som rent tekniskt sopar banan med Ozzy, och så Cozy Powell på trummor förstås. "Forbidden"-skivan är väl den skiva som är lite sisådär med den här uppsättningen, i mitt tycke.

Håller även med om att Sabbath är Deep Purples främsta konkurrent på den här listan, eftersom båda dessa band har hållit så länge och gjort mer eller mindre bra skivor med alla uppsättningar. Jag är ingen purist på det sättet, det som är bra, även om det inte låter "klassiskt" så att säga.

Anno Mundi:

https://www.youtube.com/watch?v=tLX9kvjAKdk

Ja Ginger Baker va en rikigt bra trummis! Men glöm inte för guds skull inte Bill Ward, också en rikigt bra trummis och Tony Iommi's sköna riffs

Ja, och Ginger är främst jazztrummis och skiner som mest efter Cream splittrats.

Bill Ward är grym.

Det jag inte riktigt hajar är att folk föredrar senare uppsättningar av Black Sabbath framför den klassiska. Men absolut finns det bra kvalitéer att upptäcka även efter Ozzy.

Jag gillar Sabbath med Ozzy! Det är något med hans röst som är så satans bra.

Man kan inte höra vad han säger när han pratar men när han sjunger, jävlar anamma

Cream var bandet som var den tidigaste influensen och slog igenom nästan direkt om jag inte misstolkat det. Det är diskutabelt om dom andra tre banden ens skulle funnits utan Cream eller åtminstone låtit likadant. Grejen med Cream är dock att dom har väldigt lite material. Visst Eric Clapton fortsatte och gjort många andra skivor efteråt, men Cream själva gjorde typ fyra album som dessutom är relativt korta på material. Där faller bandet i mina öron. Kan tänka mig att det var ett riktigt bra live-band och att dom kunde spela är det inget snack om, men nu många år efteråt finns det inte så mycket att återvända till och mycket av deras material håller inte särskilt högt. Välproducerat och välspelat - Ja, men särskilt intressant kontra allt som kom efter? Nja.

Led Zeppelin är nästa band på listan. Även dom ett band som slog igenom stort och blev världens största rock band någonsin (The Beatles är mer ett pop/rock band om man ska vara ärlig.. Eller? Inget ont i det, men det är inte direkt övervägande "Helter Skelter" låtar, right?). Även här duktiga musiker som tog hela rock konceptet till nya nivåer på olika plan. Variatationen som låtskrivare slår samtliga band här. Folk kanske inte älskar allt blues eller folk, men det är grejen som gjorde bandet lite större än något annat. Live-mässigt låter det som att bandet varierade sig rätt mycket. Kunde vara kungar och kunde vara rätt uselt. Dessa herrar har betydligt mer material idag att spela upp än Cream, men för mig blir det ändå lite av bandets fall även här. Det är inte tillräckligt mycket.

Deep Purple tog längre tid på sig att slå stort än tidigare banden. Relativ framgång hade dom till Ian Gillan och Roger Glover hoppade in. Deep Purple In Rock kom och visade vart skåpet skulle stå. Framgångarna var stora fram till denna "Mark" splittrades och nya talanger hoppade in. Bandet försvann under en lång period och var sedan tillbaka. Har sedan fortsatt under olika "marks". Idén ifrån start var att ha ett band som bytte ut medlemmar så att folk har svårt för det förstår jag inte riktigt även om då diverse "marks" har släppt olika kvaliteter på musik. Gubbarna håller på än och det finns mycket att upptäcka. Många avskriver hela album "bara för att.." vilket jag tycker är rätt dumt. Det finns bra grejer att hitta överallt. Live-mässigt har nog Deep Purple alltid hållit hög kvalitet förutom gällande Ian Gillan som inte når sin gamla höjder längre samt att Ritchie Blackmore agerade lite som en douchebag under vissa perioder. Material finns det dock gott om och mycket variatation även om det inte är lika stor varitation som med Led Zeppelin.

Sist ut är Black Sabbath. Ett band som åter är på kartan för att dom, mer eller mindre, skapade heavy metal som egentligen tagit över det mesta inom rock och hårdrocksvärlden idag. Originella bandet nådde sitt slut i slutet av 1970-talet, men fortsatte med diverse olika musiker. Stilen var bitvis ändrad och kvaliteten skiljer sig rätt kraftigt åt på olika album. Dock finns det även här mycket intressant att upptäcka. Resan in i Black Sabbath handlar om betydligt mer än Ozzy Osbourne. Likt Deep Purple är det ett band som aldrig vilja verka död. Nu har sista spelningen gjorts och live-skivan "The End".. Men är det verkligen SÅ säkert? Kommer inte Tony Iommi ut med någon annan line-up när det börjar kli i fingrarna? Never Say Die! Live har väl Black Sabbath också haft sina upp och nedgångar. Materialet är dock mastigt och varierande.

Det "alla" hatar med vissa band är faktiskt det som gör att jag gör mitt val. Visst hade alla banden en vissa era som var på högsta nivån, men det före och efter spelar också roll. Åtminstone för mig. Därför blir mitt val.

Black Sabbath så klart. På andra plast kommer Led Zepplin, de andra två har jag inte lyssnat så mycket på.

Man kan väl också tillägga att Led Zeppelin var ett utpräglat liveband och där studioskivorna inte gör bandet rättvisa samt att de egentligen bara är referenspunkter. Det var live som låtarna kom till liv och där arrangemangen ofta ändrades från kväll till kväll. Speciellt låtar som Dazed And Confused och Whole Lotta Love. Bandet levde i stort sett på improvisation till skillnad från Black Sabbath och Deep Purple som oftast bara drog av sina låtar som de spelats in på skiva. Deep Purple MK II var dock mer likt Led Zeppelin.

Jimmy Page började sedermera med heroin runt 1975 och beroende på hur "lyckad" dos han hade fått i sig innan en konsert så avspeglades det sig i framförandet. Vissa kvällar på turnéerna 1975-1977 var helt magiska, andra inte lika bra. Nästan hela 1972-1973 är helt fantastiskt bra, speciellt Europaturnén vid årsskiftet. Har man som jag över 150 live bootlegs med Led Zeppelin så vet man när bandet var som bäst. Bandet genomgick en förändring runt 1971 när IV kom ut och bandet blev mer progressivt och lite mindre bluesbaserat. Vissa fördrar de tidigare åren och andra de lite senare årgångarna. Men enligt min mening så var Led Zeppelin hals och huvud bättre än alla de andra banden, d v s en bra kväll live.

Det är imponerande att denna diskussion fortfarande existerar. Banden existerar knappt längre. Enda band vars samtliga originalmedlemmar fortfarande lever är Black Sabbath.

En hypotetisk fråga?
Samtliga fyra band finns tillgängliga för en världsturné? Vilket band tror ni konsertarrangörerna ville vara mest intresserade av att boka?
Jag tror svaret är ganska givet.

När Jimmy Page, Robert Plant och John Paul Jones beslutade att göra en konsert tillsammans med (första sedan Rock And Roll Hall of Fame 1995) John Bonhams son, Jason 2007 så fick O2-arenan i London över 20 miljoner biljettförfrågningar från hela världen. Så svaret är rätt givet.

Ahmet Ertegun Tribute Concert
https://en.wikipedia.org/wiki/Ahmet_...ribute_Concert

Black Sabbath. Utan en minsta sekunds tvekan.
Det är få band som har betytt så mycket för mig personligen, och hur mycket jag än gillar de tre övriga så har de inte en chans mot Sabbath. Jävligt många sångarbyten, och ändå så skyhög kvalitet karriären igenom. Eller nja... Forbidden är väl undantaget!

Led Zeppelin är bäst därefter, men för ojämna för att mätas med Sabbath.
Deep Purple var bättre än Led Zeppelin på 70-talet, men efter det håller de inte alls tillräckligt hög kvalitet för att mätas med storhetstiden. Inte ens Perfect Strangers, som alla verkar hylla så mycket, är så jätteupplyftande i mina ögon. Och nuförtiden känns de mest trötta.
Cream har jag hört en skiva med (Disraeli Gears). Gillar den.