När blir det lågkonjunktur?

En egen valuta är framförallt bra för etablissemanget när dom skall samla resurser för att förflytta tillgångar från folket till antingen storföretagen eller till statskassan genom penningpolitik.

Dumsvensken tror att det är endast för att skapa en attraktiv exportmarknad vilket är genomkorkat då i den utväxlingen där exportföretegen i den mån de finns (hela tiden minskande) är antingen utlandsägda eller det faktumet att vinsten i fråga betalas genom högre verklig inflation som betalas av arbetaren och folket.

I skådespelet manipuleras KPI-korgen godtyckligt för att passa rådande penningpolitik och hur mycket man måste vaska ur tillgångar ur folket i rådande situation.

Nu är det Svenska kronan som betalar kalaset genom deflation skapad av penningpolitisk som skapat den högkonjunktur som skuldsatt dumsvensken till den mest privat belånade i hela världen på redan producerade värden (d.v.s LUFT).

Förlorarna är både de som sparat och de som lånat för kraschen den kommer...

SBAB värdepapperiserar sina skulder. Över 2/3 av deras skulder är emitterade värdepapper.

https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdepapperisering

Värdepapperisering (av krediter), utgivande av värdepapper grundade i kassaflödet från en tillgång (till exempel en kreditfordran).

Det behöver alltså INTE vara så att skulderna läggs i en SPE och den emitterar obligationerna.

Lån i utländsk valuta vs fordringar i utländsk valuta är tämligen väl balanserade. Det som fick Borg att reagera var en lite skillnad där försäkringsbolag växlade till sig utländsk valuta tillfälligt. Och den svenska banken valde att låna upp den valutan tillfälligt. Det skapade då en lite obalans.
Dom behöver inte göra så. Finns andra sätt.

Men eftersom SVaMp vill minska ned valutaeserven nu så kan det väl vara så att bankerna inte gör så längre och behovet försvunnit.

Ser inte att detta skulle leda till någon lågkonjunktur heller.

Har Tino räknat? Trodde han överlät det till Ruist. Har du länk till något publicerat papper där Tino räknat på invandringens nettokostnad/intäkt?

Tullberg tar väl ingen på allvar.

Ekberg däremot är väl ok. Där säger han att det är liten påverkan på det offentliga. Han refererar också till Rowtthorn som räknat och kommit fram till att det är liten påverka plus och minus. Dvs runt nollan. Dock är det grova beräkningar. (Vilket i sig är bättre än inga).

Så kontentan är att det finns inga tunga skäl för staten att verka för varken det ena eller det andra av ekonomiska skäl.

Såg dock inte ifall han tog med andra ordningens effekter som att vår näringsliv skulle bli allvarligt skadat om alla utlandsfödda skulle bli tvingade att lämna landet. Vår IT-sektor är överdimensionerad och vi kan inte kompetensförsörja den på långa vägar. Att stoppa kompetensförsörjningen får väl ses som klar ekonomisk harakiri. (Lågkonjunktur är nog ett understatement då).

Däremot så pekar Ekberg helt riktigt att det är angeläget att immigranter arbetar. (Vilket också arbetskraftsinvandrare gör om de skall vara kvar i landet. Men inte alla asylanter). Och där har vi väl en lågkonjunktur-strävan från vänsterpartierna (V+SD+S) om att hålla kvar de senare i arbetslöshet.

Det är väl mest C som verkar för att få dessa i arbete. Lyckas C med detta så har C lyckats skjuta lågkonjunkturen framåt och höja levnadsstandarden i landet. Alla som vill högre levnadsstandard och slippa lågkonjunktur röstar väl på C antar jag.

Säkerställda obligationer är inte grundade i kassaflödet i en tillgång. Kassaflödet (och återbetaling av kapital) kommer från emittenten. Den ingående säkerhetsmassan är dynamisk och spelar roll först om emittenten inte kan fullgöra sina skyldigheter.

Läs gärna referenserna. Ingen av dessa beskriver värdepapperisering som något som stämmer med säkerställda obligationer.

Man ger exempel från England eftersom man inte har något svenskt exempel (antar jag).

Inte heller de beskrivna motiven är tillämpliga på säkerställda obligationer eftersom skulder och tillgångar ligger kvar i balansräkningen.

Kanske är engelska wikipedia tydligare:

Här en "head to head"-jämförelse av säkerställda obligationer vs värdepapprisering:
http://store.ectap.ro/articole/1035.pdf

Sedan kan du förstås framhärda i att säkerställda obligationer är värdepappresering med hänvising till just din tolkning av någon passus i svenska Wikipedia. (under samtidigt ignorerande av allt annat)

Då blir de svenska referenserna väldigt konstiga och det blir svårt att diskutera med alla andra som har en annan uppfattning om vad som är intressant med just värdepapperisering.

Just värdepapperisering är t ex högaktuellt med Enkla.com som tänkte komma undan kapitaltäckningskravet genom värdepapperisering vilket FI inte var glada åt.

FI har också tänkt igenom vilka krav som skall ställas om svenska banker börjar använda värdepapperisering. Man avser ålägga dem kapitaltäckninskrav även om man värdepapperiserar eftersom man bedömer att det finns en återflödesrisk om värdepapperiseringsmarknaden försvagas.

https://www.fi.se/contentassets/d68a...2017-06-29.pdf

Högst oklart vad svenska Wikipedia menar med sin artikel gällande värdepapperisering, men jag hade definitivt översatt det som securitisation med exakt samma definition som du hänvisar till. I teorin kan man väl säkert prata om det som alla sätt man "skapar värdepapper på", men då är det ju ett för brett och helt meningslöst begrepp.

Tino S. redovisar sysselsättningsgraden hos olika invandringsgrupper kontra svenskar. Du vet den där lilla grejen med att jobba och vara produktiv kontra att vara improduktiv och leva på bidrag.

Tullberg använder Ekbergs beräkningar, däremot gör han det mer hederligt och räknar med att asylinvandrare nyttjar offentlig service mer än en svensk.

Så du får komma med fakta som motbevisar det de tre herrarna lagt fram. Att köra dina vanliga trollinlägg duger inte.

Då låter det som att Tino INTE har räknat på nettokostnaden, utan bara tittat vad SCB redovisar. Det var inte vad som efterfrågades. Du måste nog läsa igen vad jag frågade efter.

Tullberg har vad jag känner till inte lyckas få sitt flum publicerat. Det klarar inte peer review. Så det bortser vi från helt i en seriös diskussion.

Ekberg kan man däremot titta i. Ska titta mer senare. Men slutsatserna var tydliga både från honom själv och Rowtthorn. Det handlar om liten skillnad. Det skapar ingen lågkonjunktur. (Och med den invandring vi haft så har Sverige haft bättre tillväxt än grannländerna. Det borde stämma till någon slags eftertanke. Det finns mångåriga tråden i politik-delen där man ältar kollaps och ekonomisk katastrof. Men åren går och BNP/Capita stiger (tom trots SVaMp's skadeverkan). Och när man ser vad som skrivs där så förstår man att dom där kommer aldrig få rätt i något).

Dock skulle jag vilja se mer om påverkan på näringslivets konkurrenskraft om invandrare förbjuds. Jag kan tänka mig en ganska kraftig negativ påverkan. Alla referenser till 60-talet är irrelevanta då den invandringen inte handlade om kompetensinvandring. Tror inte Ekberg har med det.

Som jag nämnt tidigare, när man talar med tekniska ledare för high tech bolagen i Kalifornien är det relativt sällan man pratar med infödda amerikaner. Det är mycket indier som driver den businessen. Skulle USA köra ut dessa konkar hela den näringen på en gång.

Så stryper vi ned invandringen kan vi nog mycket väl skapa lågkonjunktur. (Att strypa ned den asylinvandring som facket och staten håller i bidragsträsket lär däremot inte skapa lågkonjunktur).

Jag har ett minne av att du ville använda svensk betydelse av termerna då vi håller till i ett svenskt forum. Så därför refererade jag till svenska Wikipedia. Och jag blir förvånad över att du refererar till engelska Wiki. Eller blandar jag ihop person?

Sedan är väl emitterade bostadsobligationer baserade på ränteintäkter från bostadslånen. Utan bostadslånen skulle de inte kunna emittera.

Sedan ser jag väl inte detta som en tung och avgörande fråga för ifall vi ska få oss en lågkonjunktur. Det är mer terminologi.
Vi borde kunna konstatera att SBAB har mer än 2/3 av skulden som emitterade bostadsobligationer. Och då är frågan vad det har för betydelse?
Leder det till lågkonjunktur, eller bromsar det en lågkonjunktur, eller?

Matchen är slut. Publiken har gått hem. Sluta blåsa i din vuvuzuela.

Lågkonjunktur blir det när etablissemanget bestämmer det, bra exempel på uteblivna Lk är börskraschen 2008 blev extrem högkonjunktur för toppen av samhället. Nu är bågen spänd igen och utan ett större krig eller nytt WW blåser de kanske en ny bubbla utanpå den senaste för att slippa internt sönderfall av sina länder.

Du har fel vad gäller utlåning till även välbeställda pensionärer. Det betyder inget att de har mycket höga pensioner och andra tillgångar (det är ju självklart att låna till lägenhet innan man tar av aktiekapital etc) men bankerna får bara säkerheten i form av lägenheten för förmögna pensionärer ser nog till att inte ha några egna tillgångar då det är dags för "hemmet" för där blir "hyran/vårdavgiften" en summa så sista raden blir 0. Det kan jag intyga då jag har släktingar som fått olika "hyror" beroende på tillgångar.
Därmed vågar inte bankerna låna ut till pensionärer !
Bostadsbubbla eller ej men bankerna ser det inte som omöjligt att säkerheten inte är tillräcklig om det är en bubbla och då står de där med svarte petter !
Slutsaten blir; Bankerna är rädda för möjlig bostadsbubbla.

Pensionärer får låna. Framförallt om de är två. Är de ensamstående hamnar de lätt under tröskeln med för låg inkomst.

Du blandar ihop inkomster och tillgångar huller om buller. Extra tillgångar gör inte att man får låna. Det är inkomsten som reglerar lånets storlek.
Banken kan bara väga in panten. En låntagare kan göra sig av med alla andra tillgångar. Och det gäller vem som helst. Det väger inte banken in. Det är att kunna betala ränta som har betydelse.
Och där ligger pensionärer bättre till än vanliga inkomsttagare. De senare kan bli av med jobbet eller byta till lägre avlönat jobb. Det händer inte för pensionärer.

Tror banken på prisfall på bostäder är det vanliga inkomsttagare de bör bli mer restriktiva mot.

Pensionärens problem är att pensionen inte är så stor, så lånebeloppet blir inte så stort. Så även om pensionären har en obelånad villa på 4 MSEK så blir det pensionären får låna väldigt lite. En del har svårt att förstå det. Men det är strikt logik bakom.

En del löser detta så att barnet tar över ägandet av bostaden och gamlingen bor där hyresfritt.

Du borde diskutera det med de tomtar här i forumet som tvärtemot hävdar att bankerna lånar ut för vidlyftigt och vårdslöst. Du är i extrem minoritet som menar att bankerna är väldigt restriktiva med kreditgivningen.