När blir det lågkonjunktur?

Det du inte förstår är att det krävs enbart ett fåtal procent som måste ställa in sina betalningar för att systemet skall skaka ordentligt.

Om räntan hamnar på 8% krävs det att folk lägger nästan 20% av sin disponibla inkomst i enbart räntor och det inkluderar inte räntor hos föreningen. Om då enbart 1 av 20 lägenheter i en förening ställer in sina betalningar måste föreningarna höja avgiften på studs med 5%. Helt plötsligt pratar vi om att 35% av hela sin disponibla inkomst går till räntor och föreningslån i genomsnittsfallet. I enskilda fall pratar vi 60-70%, hur många klarar det? Jag vet fler människor som inte har såna marginaler än som har det och i varenda bostadsbubbla och skuldbubbla någonsin räcker det med att 0.5-2% av låntagare ställer in betalningar för att det skall ske.

Alpha har fortfarande inte fattat att bankerna kan skapa pengar -i form av lån - ur intet. Visst finns det sedan fler kronor, men inte ett mervärde. Sparande och skuld behöver inte vara två sidor av samma mynt.

Ren lyteskomik att läsa hans kommentarer.

Hur förklarar ni bankernas ointresse att låna till köp av bostad när du är pensionär med mycket höga pensionsförsäkringar ?

Jag anser att det är svaret på frågan om vi har en bostadsbubbla !

Bankerna kommer sitta med svarte petter vid en prisnedgång eftersom skulder kan belasta ett dödsbo men aldrig hamna i knät på arvingarna.
(Det kommer nog önskemål om förändringar snart. Finns faktiskt sådana avarter i andra länder)

Nej, det finns ingen brist här. Du missar helt vad som diskuteras.
Du tog upp amorteringskravet. Det är en politisk handling.
När jag har refererat till FI är det vad dom har räknat fram. Det senare har jag inga klagomål på.
Men att regeringen kör över FI och tvingar fram ett amorteringskrav utan sakliga grunder, det har jag klagomål på.
Skillnaden är en avgrund.

Down the rabbit hole we go...

Nu är det bra jävla toksnurrigt t o m för att komma från dig.

Du har själv refererat till en remisspromemoria från finansinspektionen som föreslår ett utökat amorteringskrav.

Riksdagen har genom tidigare lagstiftning delegerat till FI att besluta om sådan regleringar om FI bedömer att det behövs.

Remisspromemorian är alltså inte ett remissvar från FI utan en promemoria som remissinstanser får yttra sig om i form av ett remissvar om de vill.

Enligt lagstiftningen finns en begränsing i FI:s beslutanderätt. Regeringen måste godkänna det som FI beslutar.

Amorteringskravet är alltså inte något politiskt initiativ. Det är FI som vill ha amorteringskravet. Regeringen har sedan bara godkänt det.

Du måste hålla med om toppen på berget här helt uteslutande beror på vilka banken lånat ut till.

1) Om banken lånar ut till alla enligt högtrycksförsäljningskonceptet, då är det ruskigt många med urdålig kreditvärdighet på toppen. EXAKT detta hände under subprime. Det var ju faktiskt en explicit politik anno Bill Clinton. De fattiga skulle också "ha råd" köpa hus.

2) Om banken lånar ut till alla efter en vanlig kreditprövning (inkomst nödvändig). Såhär såg det ut i sverige på 80-talet och en bit in på 90-talet. Jag fick själv låna en fet summa med studielån som inkomst och andra vänner gjorde likadant.

3) Om banken enbart lånar ut till dig om du har en mycket god ekonomi och bra trackrecord och din ekonomi klarar rätt så höga (overkliga) räntor.

4) Om banken enbart lånar ut till dig om du har en mycket god ekonomi och bra trackrecord och din ekonomi klarar rätt så höga (overkliga) räntor och du dessutom kan lägga en stor summa kontant.

Av ovan hade vi variant (1) under subprime i USA och (2) är det mest släpphänta vi haft i sverige. Observera att (2) fungerade bra ändå. Det var faktiskt inte privathushåll som gick i konken på 80/90-talet utan främst kommersiella fastighetsbolag (nyckeln, gamlestaden, regnbågen och allt vad de hette).

I sverige gick vi upp gradvis upp till (3) i början av 2000-talet. Någonstans 2012 låg det mittimellan (3) och (4) och idag är det (4) som gäller.

Detta betyder att hus idag köps med allt mer cash och/eller att de som köper visserligen lånar, men har såmycket cash på banken att det inte spelar någon roll.

En eventuell större bokrash (som inte kommer komma, just därför att hela den här setupen förhindrar det från att ske) kommer alltså hämta pengar som ligger och skräpar på banken. Familjen som köpte huset och lånade 5 miljoner har lika mycket på banken i sparande/arv/annat. Det är extrem psykologisk smäll på käften om de tvingas flytta och gör 1 miljon förlust på huset, men något mer än så blir det inte. Det är den rikaste 2-3-4% som köper hus idag. Det är även denna grupp som sitter på mest tillgångar.



Jag har varken propagerat för stigande eller sjunkande priser egentligen. Jag är rätt så ödmjuk.

Det jag sagt senaste 5 åren (i extrem motvind, jag har i princip pucko-förklarats) är att hushållens ekonomier kan bära väldigt mycket högre lån och bokostnaderna är fortfarande rekordlåga. Jag har också fört ett parallellt resonemang kring vår tids problem; nämligen deflation snarare än inflation.

Det är fullt möjligt vi som läser i denna tråd aldrig mer under våra liv upplever högre räntor. Om det blir så, då kommer detta också allt eftersom tiden passerar att stötta allt högre bopriser. Någonstans kommer bankerna sluta kräva att kunderna ska klara 8% och 2 bilar. Staten backar åter på sitt amorteringstvång osv.

Ränta är en riskkostnad, anses den svenska marknaden som en sämre risk pressar det upp marknadsräntan oavsett repan.
Det verkar som skribenterna på FB är lyckligt omedvetna om det förhållandet.

Sverige har grava samhällsekonomiska obalanser. En smäll i närtid lämnar staten med två alternativ, kraftiga nedskärningar i transfereringssystemen och eller kraftigt stigande statsskuld.
Det förra kommer spä på en nedåtgående spiral. Det senare kommer hissa svenska räntor.

Right, det har varit högkonjunktur i typ 9 år nu va? Är det inte "dags" snart?

Referensen var till remisspromemorian, och i den så föreslår man ett amorteringskrav. Syftet uppges vara stabilisering. Samtidigt skriver man i samma dokument att det saknas behov för ett sådant. Det senare är baserat på deras beräkningar.


Nu kan man fråga sig varför det dyker upp motsägelser i en remisspromemoria. Troligen är det så att de som jobbar på FI och skriver dokumentet är sura över idiotin. Och klämmer in resultatet av sina beräkningar. Så att idiotin skall bli tydligare. Och sådana som kan läsa, som Lars EO Svensson, försöker uppmärksamma på stolligheterna.

Men detta delforum är Nationalekonomi så jag föredrar att vi håller oss till det beräknade. Och inte politiska schackdrag.

Det är ju det här som är så komiskt med er. När det väl dyker upp en liten konjunkturdipp så duger inte den. Då väntar ni ut konjunkturdippen som om ingen hänt och när konjunkturen åter är bra, så sticker ni upp huvudet och säger "är det inte dags för en konjunkturdipp snart"?

Du säger nu att vi haft högkonjunktur i 9 år. Tydligen dög inte konjunkturdippen 2012-2013 trots att dippen tom innehöll en pytteliten dipp i bopriser.

Men det är väl så att dipparna blir allt grundare, så man måste titta mer noga nuförtiden.

Subprime var den "brutalaste krisen sedan 30-talet" enligt medier och politiker. En förkrossande majoritet märkte inte ens av den och rätt många har inte ens hört talas om den.

Det är inflationen som dikterar räntan på en fri marknad. Om marknaden är irrationell kan riksbanken köpa räntepapper och annat.



Sverige har snarare en ganska exemplarisk ekonomi, vilket kommer bli ännu mer tydligt framöver. Vi har faktiskt en låg statsskuld om man ska vara petnoga. Vi har en modern ekonomi, exportöverskott, stort sparande, låg inflation, osv.

Till vilket land menar du att kapitalet skulle fly? Det finns nämligen inget "sverige är ett skitland", det finns bara "land x är mycket bra". Att säga att dollarn kraschar är att säga att någon annan rusar. Vad hittar vi framtidens valuta? Det vore mer intressant om ni formulerade det så att det blev tydligt var någonstans den gröna ängen ni pratar om finns.