Vilken film såg du senast?

Jag vet inte om den är så "överreklamerad" som du påstår.

Men, en sak som man kanske kan säga om filmen, det är att den utgjorde något av ett "paradigmskifte" i Al Pacinos karriär.
Före den filmen verkar han ha tagit sitt jobb som skådelsepalre på större (eller annat) allvar.
Men iom "En kvinnas doft" (och dess stora framgångar) så förändrades hans "uttryckssätt."

Efter "En kvinnas doft", det var då han på allvar började med sitt Överdrivna skådespeleri.
Men utfall och åtbörder till höger och vänster, kraftfulla pustningar och stönanden, kombinerat med de intensiva blickarna osv.
Ja, har man sett "En kvinnas doft" så har man verkligen fått ta del av Pacinos förmåga att säga "Poah."
Så det både räcker och blir över, liksom ...


Men ändå så har jag alltid gillat filmen. Den är klart underhållande och tål fler än bara en tittning.

Fast ändå - det finns en Al Pacino FÖRE "En kvinnas doft", och det finns en Al Pacino Efter "En kvinnas doft."
Den är ett paradigmskifte, helt enkelt.

Jag gillar den Al Pacino som verkade Före "En kvinnas doft" mycket, mycket bättre än den efter.
Titta på tex mästerverket "Serpico", och se om det går att känna igen Al Pacino ... =)
Det är som om det är två helt olika personer, så olikt det nuvarande gestaltade han sig förut.

Överreklamerad, eller ej.
Det var idel höga betyg på alla filmsidor jag besökte i alla fall.
Och Al Pachino är skådespelare, så jag förväntar mig att han kan gestalta ett antal olika personer.

Däremot tittar jag sällan på modern film, och har därför ingen aning om vad han får för roller, och på vilka grunder, kanske vill man ha någon som säger "poah", vad vet jag.
Jag vet inte hur mycket en skådespelare kan påverka sin roll, regisören talar väl om hur han/hon vill ha det.

Serpico var bra, det håller jag med om, en kvinnas doft kommer jag inte se om igen.

Just amerikansk skådespeleri handlar om skådespelarens personliga förmåga att vara karismatisk.

Dvs det är inte tal om att "föreställa sig som någon annan," utan om att "maximera sig själv."

Andra länder, andra kulturer, premierar andra former av skådespeleri, men just Hollywood har fastnat på "stjärnorna."

Så det en regissör där gör, är egentligen inte så mycket mer än att låta Stjärnan vara sig själv.

Du vet, många filmer blir ju redan från början skräddarsydda efter någon redan från början påtänkt Stjärna. De filmerna kallas "Star Vehicles.

Och Al Pacino slutade "göra sig till" iom "En kvinnas doft."
Då var han tillräckligt stor för att vara en Stjärna i sig själv. Och han fick roller för att spela sig själv.


De Älskar naturliga Stjärnor i Hollywood.
Bruce Willis tex, en så karismatisk personlighet att ingen bryr sig att han inte kan skådespela ... =)
För han är ändå "Större än livet," han tar automatiskt över varje scen han syns i, stjäl livskraften från sina motspelare, så att säga.

Då görs således filmerna mer efter den/dom gubbar regisören har att tillgå.

Och, så kan det säkert vara.
Som sagt, jag tittar inte så mycket på modern film, så jag har inte tänkt på det.

Slumdog millionare

Unge telefonförsäljarassistenten Jamal anklagas för fusk när han briljerar i Vem vill bli miljonär.
Så för att avgöra om han fuskade eller ej får vi följa hans uppväxt för att se om svaren ligger där.


Började bra med välgjorda inslag från flera genrer, tillsammans med bra kamera arbete och skådepspelare.
Men under andra halvan slutade man bry sig och det kändes som att filmen gjorde detsamma.

Skulle kunna ge den lite bättre betyg men det blev alldeles för mycket smörja mot slutet.
5/10

Ett av mina absoluta favoritcitat från det du pratar om kommer ifrån John Ford när han såg sin frekventa kollaboratör John Wayne i en film som inte var regisserad av honom (Red River) "I never knew the big son of a bitch could act."

Tortured | Året var 2008
https://www.imdb.com/title/tt1029167/?ref_=nm_flmg_act_35

En film som gick direkt till att säljas på video/DVD - Aldrig upp på stora duken och det märks ganska tidigt. Man ser att det inte är någon Hollywood 200 miljoners kronors produktion, men det är inte alltid så viktigt.

Idag är det standard med film gällande FBI eller liknande som vill infiltrera ett kriminellt nätverk. Denna film kommer inte ses om den bästa av sin sort, men hittar lite originalitet och gör det viktigaste av allt - Underhåller. Skådespeleriet är det överlag inget fel på och filmen "vågar" lite mer än många Hollywood produktioner vilket är välkommet. Det finns en riktigt oväntad skådespelare här som jag tror många kommer känna igen också.

Inget man måste se, men jag tappade aldrig intresset och den är fullt godkänd.

Den slutgiltliga domen:

Boys Don't Cry | Året var 1999
https://www.imdb.com/title/tt0171804/?ref_=nv_sr_1

Well.. Det här var en knepig film. Produktionen påminner mig lite om Requiem for a Dream (2000) eller Paranoid Park (2007). Jag gillar första och tyckte den senare var totalt intetsägande.. Så vad tycker jag om denna?

Jag gillar inte alls hur filmen är gjord. Om ni sett dom jag nämnde över är det här ingen stor produktion utan ska vara mer "realistisk" och aningen flummigt "konstnärlig". Scener kortas av här och där för att bytas ut mot annan scen. Väldigt få scener säger verkligen någonting. Förutom några scener som är väldigt starka. Hillary Swank får medverka i några riktigt svåra scener som inte kan vara enkla att göra. All respekt till henne för det. Inte många skådespelerskor som skulle ställa upp på dessa scener tror jag.

Övriga skådespelare har jag svårt för. Humören ändras va ett och även stämningen i scenerna. Är det verkligen realistiskt? Tycker mest det vara ganska tråkigt att titta på. Hillary Swank är med i några sex-scener och dom är troligtvis det mest välgjorda i hela filmen. Vissa filmer med skumma sex-scener hyllas för dess scener.. Dessa passar faktiskt i kontexten.

Det tar lång tid innan något i filmen får vidare förklaring och intresset hinner falla mycket innan något av relevans händer. Filmen är baserad på en verklig händelse och visar dock hur en tjej med sexuell identitskris lever och verkar i en mindre förstående del av USA. Det låter väldigt politiskt korrekt i dagens värld (2018), men är gjord på ett mer nyanserat sätt. Något jag kan uppskatta.

Filmens handling på papper berörde mig och delar av Hillary Swanks skådespel, men i övrigt gillade jag inte filmen alls. Svårt att sätta betyg på.

Der student von Prag (1913) Studenten från Prag

En ung, fattig, student säljer sin spegelbild till djävulen.

Detta är kanske den äldsta film jag har sett, och den är verkligen svårvärderad.
Det är lätt att mer än hundra år senare tycka att man nog kunde ha fått ut lite mer av denna, Faustliknande historia.
Men 3-/5 får det bli.

The fastest gun alive (1956). Första kulan dödar

En skicklig revolverman försöker leva ett diskret liv som handlare, men sanningen hinner ikapp honom.


Lustigt vad man (jag) minns från unga år. Den här filmen gick, och jag mindes att skurken hette Vinnie Harold.
Jag minns också ett imponerande akrobatnummer av Russ Tumblin (senare Riff i West side story) i filmens början.

Kanske är det just av dom skälen jag smäller på med 4/5, men jag vet inte.
Någonting gör att jag gillar den här filmen.

Grand central murder (1942). Mordet på centralen

Ung kvinna hittas mördad i sin egen tågvagn på en järnvägsstation, hon hade många fiender.

Klassisk pusseldeckare där alla misstänkta hålls i ett och samma rum, och säger balla kommentarer.
Där finns, såklart, även en privatdeckare.
Ovanligt rörig film, det var hopplöst att hålla reda på vem som hade sagt och gjort vad.

Den här filmen har kommit upp som förslag väldigt länge, och till sist föll jag till föga.
Rekomenderas inte, 1+/5

City Slickers II: The Legend of Curly's Gold | Året var 1994
https://www.imdb.com/title/tt0109439/?ref_=nm_flmg_act_42

Ännu en komedi med lite drama och western-feeling. Just för att det är en komedi fungerar den rätt väl. Hade dom försökt fokusera på något mer dramatiskt hade den förutsägbara handlingen (som man sett många gånger om) floppat. Nu finns det tillräckligt med humor, värme och passande musik för att det ska fungera.

Gillar man första filmen lär man uppskatta även denna. Det är en godkänd efterföljare. En typisk familjevänlig Hollywood-komedi, men som har tillräckligt med "vuxen-humor" för att göra sitt jobb - Underhålla även tjugo år senare.

Den slutgiltliga domen?