Citat:
Ursprungligen postat av
Jag2013
Det var väl den bilden han ville ge utåt. Men verkar som de närmaste visste om hur dåligt han egentligen mådde.
Så kan det faktiskt vara också.
Om vi återknyter till dokumentären, där han var så extremt pressad inför att göra sista konserten. Han mådde SÅ jävla dåligt alltså, och tänkte typ "att nu stryker jag med, för att jag pressar mig så hårt" (han sa något om det innan han gick upp på scen),
sen la han in en extraväxel ändå, och trivdes han när han stod där på scen: "Ni är underbara. Jag kunde inte önska mig en bättre sista spelning" och så till publiken.
Tim verkade inte få det stöd han behövde, från promotors och managers, när han inte orkade med branschen. Men jag tycker faktiskt föräldrarna inte verkar vilja klandra dem omkring honom FÖR mycket heller. Tim satte hård press på sig själv också (det ger föräldrarna uttryck för i sitt brev nu). Och han kanske inte visste riktigt vad han ville heller?
Btw, det typiska för folk som bränner ut sig, är att de älskar sitt jobb, men klarar inte av att bryta det, utan slukas in i det utan att kunna sätta stopp.
Tim hade ju den benägenheten att totalt SLUKAS in i det han höll på med på datorn t ex.
På flashback när för ett gäng år sen, så beskrev han typ psykoskänslor av overklighet, när han suttit non stop vid datorn i 11 timmar (skulle jag också få). Han slukades in i datorn och sitt jobb, och verkade inte ha någon stoppknapp även i dokumentären. Han fick inte i sig mat och tog ingen paus.
Detta beteende var inte bara av ondo tydligen, för han kunde utnyttja det och producera, samtidigt så verkar det ha pressat både hans hälsa och psykiska tillstånd.