Gammelmedias annalkande död

Annonsplatser online saljs i CPM (cost per mille/tusen). Det finns en hord nyanser och varianter och annat men verkligheten ar att priset for finmedias banners har gatt fran att $20 CPM var helt normal till att de skall vara mycket glada om de far $2 CPM. Nar internetannonsering borjade fanns det inte sa manga siter som man kunde kopa. Idag finns det extrema mangder annonsplats att kopa. Fundera pa hur manga "sidvisningar" Facebook har och vad det kostar Facebook att "skapa en sida" dar de kan salja annonser. Journalistbaserade medier har groteska kostnader jamfort med "resten av internet" for att skapa annonsplats.

I takt med att TV tappade unga tittare blev det naturligt att titta pa annonser mot onlinevideo. Onlinevideo CPM ligger mycket mycket hogre, premium finmedia kan fa uppat $50 CPM. Den dar irrirerande filmsnutten ar alltsa vard 25 ggr sa mycket som en banner. Det forklarar varfor det produceras enorma mangder sana snuttar och varfor det satsas pa Aftonbladet TV och liknande. Men for finmedia vantar inte mycket lycka eftersom resten av internet aven producerar video mycket billigare och i storre volymer an vad de gor. Det ledande exemplet ar forstas Youtube. Video-CPM ar pa vag ned de ocksa.

Finmedia har tva huvudsakliga strategier som de nu ger sig in pa.
1. Mjolka sa mycket det gar och fordroj utvecklingen. I t ex Australien har Fairfax (tvaa pa marknaden efter Murdoch's Newscorp) helt enkelt givit upp. De har startat ett partnership med Google som innebar att deras annonser saljs av Googles annonssaljteam. De har helt enkelt outsourcat en massa dyra saljare och far hogre marginal genom att bara ge platsen till Google. De ar inte ensamma om att titta pa narmare samarbeten av det slaget. Den intresserade kan kolla vilka taggar som finns pa svensk finmedias sidor...

Det andra sattet att fordroja utvecklingen ar att forsoka gora det svarare for professionella annonskopare att kopa "resten av internet". Det ar i ljuset av detta som vildsinta angrepp pa Google/Youtube och Facebook skall ses. Angreppen ar riktade mot annonsorerna. I USA och UK har Newscorp kort med det har i flera ar. Forst satter man lite journalister pa att hitta lite skit och sen ringer man marknadschefen pa typ Coca Cola och fragar varfor de sponsrar nazism/rasism etc. Sen drar man igang krigsrubrikerna och raknar pengarna medan en massa marknadschefer latsas bry sig och "pausar" annonseringen hos jattarna. Sen gar det nagra manader och allt gar tillbaka till normalen. (For oss som ar "i branschen" (jag ar i en narliggande del) ar detta inte ens kontroversiellt. Jag har suttit och supit ihop med folk fran finmedia och "resten av internet-jattar" som garvat som fan at det hela. Alla vet och ingen bryr sig i langden, annonspengar kommer och annonspengar gar men branschen tuggar vidare).

https://mumbrella.com.au/big-step-fo...nership-489637

2. Ta betalt. Finmedia vet att de kommer att krossas av resten av internet nar det galler annonser. De vet att det ar en ren tidsfraga. I det laget finns det bara ett alternativ kvar och det ar att ta betalt. Darfor har paywalls exploderat pa senare ar. Det kan verka korkat att kapa sin egen trafik sa mycket men nar annonserna knappt eller ibland inte ens betalar for annonsaljarna har man inget att forlora. Det finns en anledning till att det ar de lokala som gatt hardast har. De har mycket svarare mot Facebook och Googles mojligheter till lokal annonsering och billiga system for sma foretag att gora egna annonser. Aftonbladet och Expressen kommer snart till paywallfamiljen de ocksa.

En intressant konsekvens blir att siter som Nyheter Idag och Fria Tider i framtiden kan bli lika resursstarka som finmediatitlar. Den som har 100 000 betalande kunder har resurser darefter oavsett om man har anor till Giertta eller Fricks dass. Det blir ett stort maktskifte nar det inte langre ar marknadschefer som jagas av vansterintersektjournalister som allokerar pengar (makt och resurser) utan sk "vanligt folk" som hittils visat sig mycket villiga att betala for sk "hogerextremism" (aka helt vanlig politik i andra lander).