Konflikten i Syrien

För nuvarande så kommer en kollaps av regimen resultera i ett islamistiskt övertagande av Syrien med förväntade vedergällningsaktioner gentemot minoriteter förknippade med regimen.

Jag anser att krigsförbrytarna funna i administrationen bör ställas inför rätta men anser inte det vara önskvärt att omstörta den relativt sekulära regimen under nuvarande omständigheter.

Irans inflytande är inte begränsat till Assad som individ utan det är statens institutioner som är av intresse för Iran att bevara. Assads avgång är inte synonymt med Baath-administrationens förtvinande.

Du menar att Ahrar-al sham, levantfronten, jabhat al nusra och muslimska brödraskapet som egna aktörer och i potentiella koalitioner skall överrumpla Latakia, Homs och Damascus med mera? Tycker du inte det är en kontraproduktiv strategi för nuvarande. Massakrer gentemot minoriteter är ju ett karaktärsdrag för dessa grupperingar nämnda ovan.

Eller skall moderata stridsförband återvända och köra ut tiotusentals islamister som antagligen kommer opponera med användandet av våld? Som du själv framhävde så är inte statliga sympatisörer till oppositionen intresserade av att etablera demokrati i landet så att anordna en policy så omfattande som så att:

A) Militär konfrontation med Assadregimen
B) Transport av moderata oppositionella stridsförband in i Syrien som jag antar parallellt med strid mot Assad skall strida med islamistiska grupperingar
C) En assadfientlig militärkoalition skall bomba strategiska mål av betydelse för islamistiska oppositionen trots dessas värde för de moderata då dessa mål kommer vara avgörande för de moderatas striderna.
D) B är i konflikt med Saudi-arabien och Turkiets ambitioner i kriget
E) B är bara en möjlighet om de västerländska staterna sympatiska till oppositionen har humanitära avsikter med sitt ingripande i regionen som du själv opponerat dig emot. Varför skulle det vara av intresse att genomföra en sådan sofistikerat intervention om strategiska intressen är främsta motivation?
F) Om de moderata krafterna som tidigare varit notoriska för frestelsen att ansluta sig till mer betydande islamistförband och interna stridigheter visar sig inte lyckas med att tillintetgöra islamisterna så står potentiellt salafitiska extremister vid Alawitiska kusten med makaber hämndlystnad? (Detta om det visar sig att B ens är en prioritet för de västerländska staterna.)
G) Kraftig respons från Iran är att förvänta.
H) Om C inte genomförs så kommer bombningen av dessa områden där de moderata och islamistiska grupperna kommer strida vara urskillningslös och de civila dödsoffren i dessa sammanhang kommer vara en reflektion av de värsta aspekterna av Ryskt och Amerikansk flygbombning.

Kan utveckla dessa hypotetiska scenarion för att belysa ytterligare problematik kring en entusiastisk vilja att kortsiktigt omstörta assadregimen. Tycker du inte att en vinst av oppositionen med föredömligt resultat för nuvarande är högst osannolikt?

Assads avgång skall innebära alla som är knutna till den innersta kretsen som mer eller mindre har kontakt med den iranska regimen. Enbart Assads avgång hade självklart inte löst något. Men Assad, i samråd med andra i den innersta kretsen, möjliggör ett iranskt inflytande i Syrien. Det är det som bör kommas åt.

Bra att du talar klarspråk men det visste man innan att sionister som du skiter i Syriens befolkning, era krokodiltårar lurar ingen. Det är ju detta som är anledningen till Israels knähund USA befinner sig i Syrien, Iran är måltavlan och ska besegras om så hela Mellanöstern förutom Israel blir en ruin. Först stöder ni Al-qaida, IS, FSA och PKK med vapen och resurser för att sedan ockupera det själva med egna trupper, tror ni på allvar att någon lyssnar på er när ni är upprörda över 'tunnbomber' och falska gasattacker?

Jag pratar inte om en kollaps av regimen. Jag syftar på att ersätta regimen med en redan på förväg bestämd entitet. Vedergällning av minoriteter kommer att ske ifall vi låter allting braka loss utan kontroll. Ingen förespråkar en sådan situation, utan vi pratar om en politisk övergång.

Regimen och oppositionen skall ställas inför rätta. Det kan vi båda hålla med om.

Assads avgång skall innebära alla som är knutna till den innersta kretsen som mer eller mindre har kontakt med den iranska regimen. Enbart Assads avgång hade självklart inte löst något. Men Assad, i samråd med andra i den innersta kretsen, möjliggör ett iranskt inflytande i Syrien. Det är det som bör kommas åt.

Vi ska absolut inte låta några ytterligare stridigheter i området. Det ska böra med en nationell vapenvila som ska styras av USA samt Ryssland. Kränkningar skall innebära militära vederläggningar mot militära områden. Vi vet att Ryssland och Turkiet har misslyckats med det. Efter en nationell vapenstillestånd skall en politisk övergång komma tillstånd. En sådan konstruktion utesluter oppositionens framfart i regimens område och vice versa.

Varför är det ett problem att försöka mota bort oppositionella som inte går med på konstruktionen ovan? Jag tror inte att den väpnade grenen hade motsatt sig en sådan lösning, förutom al-Nusra och dess allierade. Men ifall det skulle ske, hur skiljer det sig från det som redan sker idag? Assad och Ryssland försöker ju redan med våld driva bort all opposition. Detta sker utan att man gör politiska kompromisser angående framtiden av Syrien, därav varför det är fel. Det hade varit annorlunda om man erbjuder oppositionen garantier om en politisk övergång. Hade de motsatt sig därefter hade militärt våld varit nära till hands att använda.

Jag pratar inte om en kollaps av regimen. Jag syftar på att ersätta regimen med en redan på förväg bestämd entitet. Vedergällning av minoriteter kommer att ske ifall vi låter allting braka loss utan kontroll. Ingen förespråkar en sådan situation, utan vi pratar om en politisk övergång.
Regimen och oppositionen skall ställas inför rätta. Det kan vi båda hålla med om.
Assads avgång skall innebära alla som är knutna till den innersta kretsen som mer eller mindre har kontakt med den iranska regimen. Enbart Assads avgång hade självklart inte löst något. Men Assad, i samråd med andra i den innersta kretsen, möjliggör ett iranskt inflytande i Syrien. Det är det som bör kommas åt.

Vi ska absolut inte låta några ytterligare stridigheter i området. Det ska böra med en nationell vapenvila som ska styras av USA samt Ryssland. Kränkningar skall innebära militära vederläggningar mot militära områden. Vi vet att Ryssland och Turkiet har misslyckats med det. Efter en nationell vapenstillestånd skall en politisk övergång komma tillstånd. En sådan konstruktion utesluter oppositionens framfart i regimens område och vice versa.
Varför är det ett problem att försöka mota bort oppositionella som inte går med på konstruktionen ovan? Jag tror inte att den väpnade grenen hade motsatt sig en sådan lösning, förutom al-Nusra och dess allierade. Men ifall det skulle ske, hur skiljer det sig från det som redan sker idag? Assad och Ryssland försöker ju redan med våld driva bort all opposition. Detta sker utan att man gör politiska kompromisser angående framtiden av Syrien, därav varför det är fel. Det hade varit annorlunda om man erbjuder oppositionen garantier om en politisk övergång. Hade de motsatt sig därefter hade militärt våld varit nära till hands att använda.

Jag pratar inte om en kollaps av regimen. Jag syftar på att ersätta regimen med en redan på förväg bestämd entitet. Vedergällning av minoriteter kommer att ske ifall vi låter allting braka loss utan kontroll. Ingen förespråkar en sådan situation, utan vi pratar om en politisk övergång.

Regimen och oppositionen skall ställas inför rätta. Det kan vi båda hålla med om.

Assads avgång skall innebära alla som är knutna till den innersta kretsen som mer eller mindre har kontakt med den iranska regimen. Enbart Assads avgång hade självklart inte löst något. Men Assad, i samråd med andra i den innersta kretsen, möjliggör ett iranskt inflytande i Syrien. Det är det som bör kommas åt.

Vi ska absolut inte låta några ytterligare stridigheter i området. Det ska böra med en nationell vapenvila som ska styras av USA samt Ryssland. Kränkningar skall innebära militära vederläggningar mot militära områden. Vi vet att Ryssland och Turkiet har misslyckats med det. Efter en nationell vapenstillestånd skall en politisk övergång komma tillstånd. En sådan konstruktion utesluter oppositionens framfart i regimens område och vice versa.

Varför är det ett problem att försöka mota bort oppositionella som inte går med på konstruktionen ovan? Jag tror inte att den väpnade grenen hade motsatt sig en sådan lösning, förutom al-Nusra och dess allierade. Men ifall det skulle ske, hur skiljer det sig från det som redan sker idag? Assad och Ryssland försöker ju redan med våld driva bort all opposition. Detta sker utan att man gör politiska kompromisser angående framtiden av Syrien, därav varför det är fel. Det hade varit annorlunda om man erbjuder oppositionen garantier om en politisk övergång. Hade de motsatt sig därefter hade militärt våld varit nära till hands att använda.