Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Det sista som är en av de få saker som press och skola faktiskt gått ut med är ju fel!
De hade 4 respektive 3 dagars hemundervisning i veckan.
Varför skulle då resten - som vi inte har några uppgifter om - stämma?

Jag är inte läkare, och jag kan inget om sjukdomar.
Men, som jag skrivit tidigare i tråden. (ursäkta mitt ordval, men jag hoppas ni fattar)
Infon kom via pm.
Barnen skall ha haft nått ärvt "gen-fel" som triggats igång av "Gardasil-vaccinet" dom fått när dom var runt 12 år.
Resultatet efter att "genen triggats" igång blev kroniskt trötthets-syndrom.
Efter att Agnes blev sämre runt 3:e advent, så kontaktades hennes läkare, som beslutade att han skulle påbörja en utredning om narkolepsi.
Tyvär han inte den utredningen påbörjas innan dom alla dog.

Exakt så. Forskningen fortskrider i oförminskad takt och kan presentera resultat allteftersom.

Var? När gör jag det?... Du slåss mot spöken som inte finns..

Ja, jag håller med.
Förresten recidiv verkar vara en trådsanning, finns inget belägg för det, mig veterligen. Hanna var friskförklarad för ett antal år sedan men jag tror att hon fick sin cancer på hjärnan och kunde inte riktigt acceptera att hon var frisk utan levde i en ständig beredskap för återfall. Jag tror det kan ha triggat igång hennes hypokondriska sida som i sin tur har på ett destruktivt sätt påverkat hennes omsorg om döttrarnas ve och hälsa.

"Det måste röra sig om något helt annat..." ska inte tas bokstavligt. Många bäckar små kan det, som du skriver, vara.

Ingen aning om deras beslut fattades under stress. Enligt källa ska beslutet ha varit planerat, oklart hur lång tid innan. Så handlingen är förmodligen inte utförd i i affekterat tillstånd.

Det här var väl ganska onödigt... En otrevlig stämning här

Med tanke på att det florerar så många olika diagnoser i tråden från hyfsat trovärdiga källor börjar jag misstänka att flickorna faktiskt fått flera olika diagnoser fast vid olika tidpunkter. Inte alls omöjligt med tanke på att det är just en uteslutningsdiagnos och de brukar vara besvärligare att definitivt fastställa. Jag har låst mig vid ME/CFS eftersom jag vet om att båda hade intyg på detta men det kan såklart vara en i raden av flera diagnoser.

Det vi kan konstatera som är gemensamt för diagnoserna i tråden är att symtomen innebär en extrem uttröttbarhet och att de inte orkade att gå i skolan, ha fritidsintressen eller träffa vänner så mycket. Således klart invalidiserande. Om diagnoserna ändrades flera gånger lär det knappast heller varit mindre belastade för föräldrarna som kastades mellan hopp och förtvivlan och olika behandlingar beroende på vilken diagnos som gällde just då.

Man måste också hålla öppet för möjligheten att det är flickornas klasslärare / skolans arbetslag / "föräldraråd" som (helst) har velat driva klasserna på en nivå som hade varit svår för flickorna att hänga med i, och att det direkt eller indirekt inneburit att flickorna rekommenderats välja en annan skola eller annan undervisningsform. Båda flickorna är i en känslig ålder vad gäller möjligheten att hänga med både vad gäller undervisningen och klasskompisarnas interaktion, mognad och utveckling, och det kräver ganska mycket av arbetslaget i form av ihopparning av elever/lek- och arbetsgrupper, undervisningsstöd, extralärarhjälp och elevsamtal. Det låter bra att det är skolans plikt att ordna så att det fungerar för alla i klasserna / i skolan, men verkligheten är inte alltid sådan — eller, föräldrarna kan rekommenderas att välja annan skola/skolform för barnens bästa, dvs. så att de ska kunna lära produktivt i sin egen takt. Sen kan redan klassdynamiken och utformningen av klasserna (vilka elever som ska gå ihop med vilka) lägga stora hinder i vägen för möjligheten att hjälpligt inordna flickorna i klassgemenskaperna. Och ett barn som ensamt inte passar in och inte har kompisar är inte så lyckat...

Därtill händer förstås mycket med mognaden och umgänget i och efter skolan under dessa åldrar. Så att ha barnen hemma från skolan betyder i princip att de förlorar sina kompisar för andra. Eller att så redan har skett, innan.

Det har ansetts i tråden att föräldrarna isolerat flickorna från skolgemenskapen under en känslig tid i flickornas liv, men ser man det omvänt så har den isoleringen kanske redan skett, från klassens och skolans sida.

Nu försäkrade ju rektor att det skett på föräldrarnas initiativ, och man är böjd att tro skolan åtminstone velat framhäva för föräldrarna att det valda alternativet inte kan anses som något som skolan rekommenderar, och förhoppningsvis har de gjort klart för föräldrarna vad det i praktiken betyder för flickornas möjlighet att komma tillbaka till skolan i en högre årskurs. Men en "isolering" av flickorna genom hemundervisning kan vara ett nödtvång framkallat av "klassdynamiken" innan det är parets de jure-beslut. Jag skulle säga att det skulle kunna vara så att flickorna därmed i praktiken har förlorat sin möjlighet att komma tillbaka till samma skola eller i alla fall klasser.

Det är ju svårt att avgöra, det vet kanske bara de närmast berörda. Det beror ju också lite på.

Därmed inte sagt att det på ett enkelt sätt hade gått att lösa saker annorlunda. Hemundervisning lär inte beslutas lättvindigt just för att barnen mentalt och "fysiologiskt" är beroende av sina vänner och umgänget i skolan, och att det inte alltid på ett enkelt sätt finns en väg tillbaka in i klassgemenskapen. Om det beslutas så beror det ev. på att den arenan i praktiken redan förlorats för flickorna, och att skolmiljön gör mer ont än gott — eller strax kommer att göra det när kraven från skolmiljön höjs.

För att summera: om föräldrarna "drivit på" om hemundervisning så är antingen flickorna för sjuka eller mentalt eller fysiskt eftersatta för att klara skolan, eller förväntas bli det inom kort, redan "utmobbade" eller isolerade i skolan, eller så är föräldraparet misinformerade av skolan om vad det på ganska kort och länge sikt innebär att hålla flickorna hemma från skolmiljön. Alternativet att föräldrarna skulle ha drivit på om en hemundervisning som egentligen inte behövs, för att det passar föräldrarna bättre rent praktiskt, tror jag inte finns på kartan.

Barn är förvisso olika och har olika specifika behov men att ta dem ur ordinarie skolgång gör man inte lättvindigt.

Huruvida skolan (lärare, personal och föräldrar till andra elever) helst velat slippa ta hand om flickorna i skolmiljön men inte uttryckt sig så för föräldrarna har jag på känn är en form av hemlighet som vi kanske aldrig skulle bli meddelade om.

En sån vinkling har nog inte varit uppe, lustigt nog...

Just så här tror jag!
Mamman och pappan har, efter båda bestämt sig för att lämna in, räknat in just resultatet
av detta i barnens redan jobbiga. Summan av detta tror jag, FÖR FÖRÄLDRARNA, blev det
som gjorde att de tog barnen med sig.

Ja nog är det anmärkningsvärt att båda tjejerna uppvisar symtom vid exakt samma ålder, den ålder då HPV-vaccin ges. De allvarliga och bestående biverkningar som sägs ha uppvisats hos ett fåtal flickor har diskuterats, men man menar att inget klart samband har kunnat fastställas.
Stämmer ovanstående uppgift - var har testerna utförts - utomlands?

Det jag menar är att nästan alla hade larmat, skrikit, ylat, krävt hjälp, åkt in till psykakuten, tagit kontakt med socialtjänsten, vägrat lämna sjukhuset innan de fick hjälp mm mm -hellre än att döda sina barn och begå självmord. Det förmådde Oskar och Hanna inte göra i det tillstånd de befann sig i. Samtidigt som varken deras oförmåga eller deras tillstånd syntes på dem på ett uppenbart sätt för omgivningen.