Citat:
Ursprungligen postat av
Milton-E
Det här är ju ganska intressant.
"Under perioden 2001–2010 har ingen svensk åkare varit föremål för misstanke om brott mot FIS eller WADAs anti-dopningsregler".
http://www.sweski.com/skidforbundets-svar-paa-svts-program.6087076-184999.html
Så trots dom stora avvikelserna som påvisas i UG under denna perioden så har man inte gjort någon uppföljning eller granskning.
Samtidigt påstår dom: "Avvikelser i blodprofilen hos en åkare granskas omgående av antidopningsexperter och följs vid behov upp av ytterligare dopningstester".
Antingen ljuger dom så tungan svartnar eller så skiter dom i bloddoping eftersom det ändå är omöjligt att ta fast någon för det.
Ja, det är verkligen intressant. De måste ju själva ha tillgång till värdena men de dementerar dem inte. Så vi kan utgå ifrån att värdena i UG stämmer. Det är anmärkningsvärt att varken landslaget, FIS eller WADA reagerat.
Dessutom som någon sa i tråden. Varför lyssnar så få på UGs experter?
Plötsligt är det enligt exempelvis Expressens krönikör högst troligt att åkaren som hade 17 i mästerskap och 14 off session är ren. Även Aftonbladet tystar ner det hela och går på landslagets linje.
Ok, om man anser att det inte bevisar doping. Dessa kommer dock fram till den fullständigt orimliga slutsatsen att det troliga är att han inte är dopad.
Är det bara ett tecken på att utövare och media idag sitter i samma båt? Där media skriver det de aktiva vill för att få tillgång till utövarna.
Noterar att i allt skräp man plöjt i medierna i detta ämne så skriver faktiskt Simon Bank en vettig krönika.
"Ingen vill prata om det
Det mest fascinerande med granskningar som den här, med försök att sticka in en nål (så att säga) i kulturen kring längdåkningen, är inte alltid det som kommer fram – utan hur det tas emot."
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/P3odAz/bank-dags-att-svara-pa-fragorna-nu