Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Jag tror man kan ha stor tillit till att myndigheterna behandlar varje (spektakulärt) fall utifrån dess specifika drag och förutsättningar, oavsett vad som kommuniceras utåt. Det finns något som formell och informell hantering. Med barn och skola och akademin och allmänhetens förundran involverad kan man vara tämligen lugn för att saker blir genomtröskade enligt konstens alla regler och kommunicerade på kontrollerat och ansvarsfullt sätt.

Det finns utan tvekan en "offentlig" och dåd-liknande dimension i vad som hänt (vilket nog också kan vara parets motivations svaga punkt, i ett "allmänt" perspektiv), med hypotetiska konsekvenser för samhällslivet, och saken kommer att hanteras därefter, det är jag säker på. Paret och de anhöriga kan inte räkna med att allt kommer att tystas ner för att det skulle vara deras rätt, om det är av samhällsintresse att peka på vad som kunde ha gjorts annorlunda eller vad som var unikt. Omvänt vill man undvika spekulation och kladdande i media i tusen år med saker som ligger utanför vad som tillräcklig förståelse (som att en villa med pool har plankstaket för att undvika att grannbarn och -hundar faller i vattnet).

De som vill gegga kommer att göra det men för de som vill se nyktrare på tillvaron måste det också finnas ett ställe att gå till för att få någon form av svar. Det svaret kan vara lättare eller svårare att ge, beroende på olika intressen och rädslor, men det är aldrig omöjligt. Ett sunt synsätt förstår att inget mänskligt är oss främmande, och att även de svåra eller omöjliga insikterna måste kunna bäras.

Vi är en del av allt mänskligt, det är en förutsättning, en begränsning men också plattformen för allt deltagande i livet och möjligheten till insikt, lärande och försoning.

Här har man brutit mot ett mycket viktigt reglemente på ett mycket ovanligt sätt (ovanligt för att det ofta reglerar sig självt i s.a.s. motsatt riktning) (och medan man i det längsta upprätthöll andra), låt berörda instanser och allmänhet få veta varför.

Det mesta talar för att de inblandade "till huvudet" är att betrakta som fullt friska och exemplariska eller i alla fall helt fullgoda människor och föräldrar, utan andra svagheter än de flesta av oss ngn gång skulle kunna göra oss skyldiga till innan vi hunnit ikapp oss själva. Däri ligger det intressanta, skulle jag säga, och kanske en del av ett ev. problem.

Nyktert måste man i alla händelser se på det. Och det kommer man göra. Expertisen finns utan tvekan.

Tack för att du orkade läsa! Förstår inte heller varför man skulle hålla på gärningsmannens/gärningsmännens integritet i detta fall när man inte gör det i andra mordfall.
Även i fall där en
Det förekommer ju regelbundet fall där en svårt psykiskt sjuk person begår ett mord som ett direkt resultat av en allvarlig psykos där personen blivit våldsam paranoida vanföreställningar/hallucinationer och inte kan anses "tillräknelig" alls vid handlingens genomförande. FUP blir ju offentlig även i dessa fall - och innehåller alltid mycket privat och känslig information om gärningsmannen, tex. utdrag ur privata mail, sjukvårdsjounaler, journalanteckningar från psykiatrin och annat av väldigt privat karaktär. Även i dessa fall, då gärningsmannen begick brott på grund av svår (psykisk) sjukdom, så anses värdet av offentlighetsprincipen vara viktigare än denna individs personliga integritet. Därför finns det inga argument för att integriteten hos den enskilde skulle väga tyngre än offentlighetsprincipen i detta fall heller.

I detta fall är gärningsmannen/gärningsmännen inte ens längre i livet. Både en dömd gärningsman och dennes anhöriga tycker naturligtvis att det är kränkande och jobbigt att ytterst privata angelägenheter offentliggörs i t.ex. FUP. Speciellt med tanke på att 99% av alla morddömda någon dag skall rehabiliteras in i samhället igen - både de som suttit av sitt straff i fängelse och de som dömts till rättpsykiatrisk vård. rehabiliteras och leva ett "normalt liv" efter att de skrivs ut. Förhoppningen är alltid att de skall rehabiliteras och hunna leva ett någorlunda normalt liv med arbete/försörjning, sociala relationer, stadigvarande bostad etc. Då är det naturligtvis problematiskt att det finns FUP tillgänglig till allmänhetens beskådan med ytterst osmickrande och ytterst privat information om en själv och vad man en gång gjorde sig skyldig till. Jag känner sympati med många som försöker bygga upp ett liv igen efter att ha sonat sitt brott när FUP med ohyggligt privat innehåll finns en googling bort för alla potentiella arbetsgivare/partners/nya vänner. Många - speciellt de som begått brott under svår psykisk störning - hade gott kunnat få viss information av privat karaktär maskat i FUP innan den offentliggörs. MAJORITETEN av innehållet i en FUP bör dock förbli offentlig. Så gäller även i detta fall.

Haha! Oj vad jag har missförstått saken då. Min uppfattning var att de rent juridiskt inte ansåg sig kunna släppa "det juridiska dokumentet Förundersökningsprotokoll" så att säga, men att de kunde släppa samma material som fanns i FUP men att det då titulerades "en grundakt". Skämskudde...

Det är verkligen ingenting annat skämmas över. Jag ville bara nämna det utifall det framöver blir en diskussion om att försöka få ut förundersökningsprotokollet i det här ärendet, för att föregå begreppsförväxlingar.

Du har inget att göra med vilka och varför folk skriver i en tråd på FB. Vi tycker alla att det är fruktansvärt det som har hänt. Men sen så kan man se på saker på lite olika sätt och det är ingen fara med det. Jag tycker t.ex att de anhörigas integritet är viktigare än att vi, allmänheten, ska få veta saker, t.ex om det användes en pistol, rep, droger, vem som gjorde grovjobbet osv. Jag tänker så här att om det skulle gälla ens egen familj eller någon närståendes familj så skulle man nog inte tycka att folket har rätt till mer info än vad som gått ut från polisen, men när det gäller någon annan, främmande, så resonerar man nog annorlunda.

Det gäller med största säkerhet anhöriga till förövare och förövarna själva vid alla brott som begås.
De vill nog att det hela ska gå obemärkt förbi, helst inte ens åtalas.
Men vi är ett samhälle med lagar och regler, ett samhälle där myndigheter styr mycket av våra liv. Öppenhetsprincipen är vårt samhälles viktigaste hörnsten. Förövare ska inte heller tro att deras illgärning kan tystas ner, det ger absolut fel signaler.

Om man vägrar att uppge vad som hänt när två flickor på 11 respektive 14 år återfinns mördade har vi ett väldigt stort problem. Det är oerhört viktigt att det i stora pietetsfulla drag anges vad som hänt dessa barn. Både för oss alla som inte kände dem och för deras klasskamrater, grannar, vänner och fotbollstjejer. Det är väldigt skrämmande att de blev mördade och därför väldigt viktigt att vi - vuxna som barn - kan få ett rimligt orsakssamband, även om själva gärningen aldrig kommer att vara begriplig.

Enkelt: För att du kallar folk som vill förstå/begripa - och därmed förhoppningsvis förebygga fler liknande fall - för "mördarkramare".

Jag vänder bara spegeln mot dig.

O så är jag uppriktigt intresserad vad man egentligen hoppas uppnå om enda acceptabla svaret anses vara "de måste ha varit monster som var skickliga på att dölja sin hemska natur".

Det var också den synen de båda skolorna hade på föräldrarna och som gjorde det möjligt att det kunde gå så här långt.
Inte ens det faktum att föräldrarna bevisligen inte var så goda kan ändra synen på dem, vilket är ganska så skrämmande, och bör också betyda att detta kommer att kunna hända igen.

Men det kan vara ganska farligt att ifrågasätta folk som kämpar för hittepå- sjukdomar, det märker man ju bara här i tråden, lite som mytomaner fungerar dessa, och det är inget som säger att de inblandade rektorerna inte ville göra en orosanmälan i detta fallet, de kanske helt enkelt inte vågade?

<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<
Vi har även i tidigare dödsfallsutredningar sett att socialtjänst, vård och skola inte alltid anmält oro för barn...
Döttrarnas sjukdom oklar
Sedan 2016 fick den äldre flickan besök av lärare fyra dagar i veckan, eftersom hon led av vad som beskrivs som någon form av kronisk trötthet. Föräldrarna misstänkte även att den yngre flickan led av samma sjukdom.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/socialstyrelsen-varden-missar-orosanmalningar
Publicerad:31 januari 2018 19.27
https://www.expressen.se/kvallsposten/expert-om-bjarred-fallet-extremt-svart-att-forsta/
Publicerad 20 jan 2018 kl 23.15

För det första håller jag definitivt med om att Picasso2 har lika stor rätt till sin närvaro och sina åsikter här som alla andra. Det tål att understrykas om hon upplever det på annat sätt.

För det andra tror jag inte att anhöriga till någon mördare i regel vill att personlig information kommer ut om dem, oavsett om de begått självmord efteråt eller inte. Det märkliga här är att vissa tycks anse att information borde göras offentlig om mördaren i Bjärred misslyckades med sitt självmord, men inte nu längre eftersom personen lyckades. Det är då alltså inte barnens, offrens, integritet som avses i huvudsak, utan mördarens eftersom denne är död.

Om vi tar det nyss nämnda fallet med Anton Lundin Pettersson, som mördade tre personer på grundskolan Kronan i Trollhättan, så mådde han psykiskt dåligt. Han såg ingen framtid. Han sköts ihjäl av polis och kunde således inte försvara sig utöver det avskedsbrev han lämnat efter sig.

Ändå släpptes förundersökningsprotokollet i det fallet och få i den här tråden motsatte sig det så vitt jag vet, trots att hans anhöriga kanske inte ville att så skulle ske.

Folk har rätt till information bland annat till följd av att det utgör en del av grunden i vår demokrati som nämnts tidigare. Den är viktigare än anhörigas integritet. Det är även viktigt att information kommer ut så liknande mord kan undvikas i framtiden. Det är viktigare att ytterligare barns liv kan räddas än att anhöriga av förståeliga skäl skulle tycka att det vore jobbigt om fler får reda på detaljer kring den enorma sorg de måste känna nu.

Hemskt men sant, oavsett hur jag vrider på det. Så hade jag resonerat även om det berört mina närstående.

Jag håller med om att "mördarkramare" inte är det mest lämpliga ordvalet, i synnerhet inte om man vill uppnå någon slags kommunikation. Förmodligen beror begreppets uppkomst i tråden på att vissa framfört kommentarer likt den nedanstående där det framförs tankegångar som säkerligen skrämmer upp och förargar en hel del:


Jag tror att de flesta i den här tråden vill förstå och begripa det inträffade i möjligaste mån. Det känns ändå som en kvalificerad gissning till varför de söker sig hit. Tyvärr har det urartat mer än gång till personangrepp och många slarvigt byggda halmgubbar.

Folk här verkar vilja förstå morden i Bjärred, men många gånger inte varandra.

Man måste väl åtminstone kunna önska att en ordentlig utredning görs så att alla kända fakta finns
tillgängliga för framtida forskning.

Och jag vill fortfarande se en utredning från Socialstyrelsen. Det är väl inte för mycket begärt? Två
barn har blivit mördade och även om deras föräldrar tog livet av sig efteråt så är det fortfarande mord.

Skolinspektionen kommer rimligen utreda om skolorna agerat korrekt eller inte i det här fallet.

Även Socialstyrelsen måste inleda en utredning. Jag kan inte tänka mig annat.

Så sent som förra veckan gick Socialstyrelsen ut med följande skrivning:


Källa: http://www.socialstyrelsen.se/nyheter/2018/fleraallvarligabristerifalldarbarnochvuxnadortillf oljdavbrott