Jordan Peterson klär av rabiat feminist i UK under intervju

Du skämtar när du påstår att det var en "bra fråga", eller hur?

Det hon säger är nämligen:

Why should your right to freedom of speech trump a trans persons right not to be offended?

Du menar alltså att du är så korkad att du inte förstår att det inte finns någon "rätt att inte bli förolämpad", medan det faktiskt finns en mycket grundläggande rätt till yttrandefrihet?

Dessutom har hon ju helt missförstått vad det är han invänder emot och vad han gjort som orsakat kontroversen, vilket hon visar i det föregående:

You got in trouble for refusing to call trans men and women by their preferred personal pronouns.

Det här är faktiskt rätt grovt, att en intervjuare är så dåligt påläst att hon inte vad vad kärnan i den aktuella kontroversen är, utan ger den vrångbild som hans belackare spridit ut. Och det här är, som Peterson påtalar skarpt, en betydligt värre övertramp och övergrepp på hans "rätt att inte bli förolämpad" (som Cathy menar skulle finnas) än att någon transperson p g a ett missförstånd eller okunnighet kallas med "fel" personligt pronomen.

Jordan Peterson har alltså aldrig begått den typ av respektlösa handling som Cathy just där och då utsätter honom för, utan invänt mot lagstiftning i frågan. Det här är något, menar han, som ska lösas i den aktuella situationen mellan två vuxna människor, och inte av staten pådriven av marxistiska aktivister.

Det är alltså därför lite ironiskt just att Cathy gör precis det som hon felaktigt anklagar honom för. Borde inte hon ha läst på ordentligt om kontroversen och bjudit honom på den beskrivning han vill ha av vad han gjort, sagt och tycker, på det sätt som hon – och marxistiska aktivister – menar att han och andra akademiker ska ta reda på vilket personligt pronomen studenter vill omtalas med?

Jordan Peterson tvingas alltså här – och hela tiden – ta över intervjun och ställa saker till rätta som Cathy inte fattar och yttrar sig fel om. Det handlar inte om något personangrepp, som du inbillar dig, utan om att hon gör samma sak som han – felaktigt – anklagas för, och det även av henne. Därför pekar han på att det faktiskt ska vara tillåtet att göra detta under yttrandefriheten och att det ska lösas på ort och ställe – inte genom lagstiftning – genom att den som blir "offended" tillrättavisar den som beskriver saker felaktigt, och inte genom lagstiftning.
Cathy fortsätter att beskriva honom felaktigt genom hela intervjun, trots att hon blivit tillrättavisad flera gånger, och gör precis det som han – felaktigt – anklagats för att ha gjort och mena sig vilja göra.

Om vi nu skulle ha lagstiftning mot att människor beskrivs felaktigt, så ska det förstås också finnas en lagstiftning mot att kontroverser personer är inblandade i beskrivs felaktigt, på det sätt Cathy gör om vad JP sagt, gjort och tycker. Men det är förstås helt absurt, vilket är just vad han läxar upp henne om där han sedan konstaterar "Gotcha!".
(Yttrandefriheten brukar ibland lite sarkastiskt men belysande kallas "rätten att ha fel".)

Cathy är helt bortkollrad och framstår som en fjortis eller knattereporter.

Mot bakgrunden av övriga "frågor" hon ställer i intervjun är det en bra fråga redan i och med att den inleds med ordet "why".

Nej, jag menar inte att jag är korkad.
Kontroversen handlade så vitt jag vet om att Kanadas lagstiftning om mänskliga rättigheter skulle utvidgas och Petersons uttalanden om att han inte tänkte använda sådana pronomen för transpersoner som lagstiftningen, åtminstone enligt honom själv, skulle tvinga honom till.
Så nej, jag tycker inte att "right not to be offended" är en särskilt långsökt formulering. Det är väl just den rätten som skulle införas med lagändringen.


Nej hon ska inte bjuda honom på några beskrivningar av vad han gjort, sagt och tycker. Hon ska fråga honom så att han får beskriva det själv.


Ja, bl.a. därför är hela intervjun ett enda långt haveri. Det enda jag påpekat som i mitt tycke intressant är att han går till kraftig motattack just när han faktiskt får en riktig fråga.


Jag har beskrivit det med lite andra ord, men i stora drag ja. Tyvärr är det inte ovanligt att reportrar fördärvar intervjuer med såna här metoder.

Det mest sorgliga är att du inte hade något bättre argument att komma med än att kalla mig cunt.


Ja det har jag skrivit i varje inlägg hittills, fast med andra ord. Men ordförråd och komplexa resonemang verkar inte vara din grej, så du är ursäktad.

Det finns ingen "rätt att inte bli förolämpad", därför snackar Cathy sk-t.
Du verkar också ha missat hela mitt resonemang, eftersom det visar att om det funnes en "rätt att inte bli förolämpad" så skulle Cathy inte kunna sitta där och förolämpa Peterson genom att ge en felaktig beskrivning av vad han sagt, gjort och tycker, på samma sätt som den diskuterade lagstiftningen skulle förbjuda akademiker att ge en felaktig beskrivning av studenters könsidentitet.
Det är alltså varken så att lagstiftningen är allmängiltig och ger människor samma "rätt att inte bli förolämpade" eller det finns någon allmängiltig mänsklig rättighet – oavsett lagstiftning – som ger den enskilde "rätt att inte bli förolämpad". Den aktuella lagstiftningen har inte intentionen att inskärpa en sådan rätt, utan kan på sin höjd syfta tillbaka på en sådan inbillad fundamental mänsklig rättighet, som alltså inte finns.
Eftersom Cathy alltså pratar om en inbillad rättighet som inte finns, så är svaret naturligtvis redan givet (för alla över 14 års ålder) på den fråga det dumma våpet ställer, som du menar skulle vara en "bra fråga", nämligen att något verkligt och förefintligt faktiskt övertrumfar något inbillat och påhittat.
Ergo: Hennes fråga är direkt korkad, då den presupponerar och insinuerar något som inte stämmer, och skiljer sig därför inte på något väsentligt sätt från hennes övriga "So you're saying…"-inkvisition.
Sedan verkar du faktiskt vara korkad när du inte förstår vad jag menar med min formulering om "bjuda". På samma lätt autistiska sätt kan man säga att universitetslärare ska ägna sig åt att undervisa och alltså inte åt att bjuda studenterna på korrekta representationer av deras egenvalda könsidentitet.
Jag skriver så här då, för att hjälpa dig förstå (vilket förstås är fruktlöst om du ägnar dig åt att medvetet missförstå):

När Cathy (eller en annan intervjuare) för att lägga grunden för en kommande fråga förtydligar vad intervjuoffret har sagt tidigare och som frågan gäller, ska hon bjuda honom på en korrekt beskrivning av vad han sagt, gjort och tycker, och inte förvränga, vilket skulle tvinga intervjuoffret att tillrättavisa innan han kan svara på frågan.

Cathy förstår inte något så fundamentalt eftersom hon är hjärntvättad feminist, som tror att hennes uppdrag är att smutskasta JP med lögner om vad han sagt i hopp om att någon sk-t ska fastna på honom och han p g a hennes smutskastning ska förlora i anseende och inflytande. JP genomskådade hennes taktik, vände på situationen och lätt henne förlora på eget grepp.

Du har inte alls bara "påpekat … att han går till kraftig motattack" utan felaktigt påstått att det skulle vara en personlig attack, när det inte ens var någon attack.
Han vände på perspektivet för att – på ett väl erkänt pedagogiskt sätt – hjälpa henne att förstå. Det fanns inget av "attack" i hjälpen och den var på intet sätt "personlig", utan alltigenom saklig och inriktad på den aktuella sakfrågan om otillbörlig inskränkning av yttrandefriheten.

Min teori är att journalister rakt av har drabbats av storhetsvansinne. Det började redan för 20 år sedan, när journalister skulle börja analysera saker istället för att bara rapportera. Ungefär som att någon skulle vara intresserad av vad en korkad journalist tycker och inte tänker.

Hennes fråga gällde den specifika lagstiftningen i Kanada angående studenters könsidentitet, jag hör inte henne hänvisa till någon universell rätt att inte bli förolämpad.


Jag skulle inte debattera genom att medvetet missförstå, det vore slöseri med tid och sabotage av en diskussion.
Det jag pratat om gäller intervjuteknik. Ok, i tv behövs någon form av summering för att orientera folk i vad det talas om, men inte på detta sätt. Resultatet hade blivit mycket bättre om hon t.ex frågat "vad menar du med att...", "varför skriver du att...", "vad hände när...", "vad tycker du om att..." i stället för att komma med en massa påståenden som till på köpet tycks vara dåligt underbyggda. Då hade Peterson samtidigt själv fått summera sina uppfattningar.


Min uppfattning är att hon genom hela intervjun gick till attack mot honom, och detta var det ögonblick när han gick till motattack, men kalla det avväpning om du tycker att det sitter bättre. Personligt anser jag definitivt att det var, vilket han också själv verkar anse. I videon där han analyserar intevjun som länkades tidigare säger han själv att han just vid det tillfället "spoke to the human being". https://youtu.be/vXkLaZLSzgM?t=8m43s
Som "attack" eller "avväpning" betraktad var den givetvis betydligt mer sofistikerad och intelligent än dina påståenden om att jag är korkad.

Du verkar faktiskt ha lite svårt att förstå. Om det nu inte är så att du desperat försöker hitta något sätt att smita undan, genom att bl a insinuera att jag skulle ha påstått att hon "hänvisa[de] till någon universell rätt att inte bli förolämpad".
Jag har inte påstått att hon "hänvisa[t] till någon universell rätt att inte bli förolämpad" utan mycket tydligt och klart redogjort för att det varken finns någon sådan universell "rätt" (lika lite som det finns enhörningar) eller den kanadensiska lagstiftningen innebär någon "rätt att inte bli förolämpad" utan är utformad på ett helt annat sätt.
Skälet till att Cathy antingen hänvisar till något som inte finns eller beskriver lagens innebörd fel är förstås att hon är en usel journalist och rabiat feminist på uppdrag att smutskasta en vältalig kritiker av vänsterradikalers försök att inskränka yttrandefriheten och skaffa sig makt över universiteten med kidnappade transpersoner som vapen i sin maoistiskt inspirerade kampanj.

Det var alltså ingen "bra fråga", som du inbillar dig, utan samma insinuanta sk-tsnack som hon ägnade sig åt genom hela inkvisitionen/intervjun.

Du ljuger när du skriver att jag gjort påståenden om att du skulle vara korkad. Något sådant har jag nämligen aldrig påstått. Jag ställde en fråga (på samma pedagogiska sätt som jag gjort flera gånger tidigare i tråden).
Det är varken sofistikerat eller intelligent av dig att ljuga på det sättet. Snarare motsatsen.

Du försöker här smita undan ansvar för den felaktiga beskrivning du gav tidigare där du felaktigt kallade hans skickliga och respektfulla avväpning av henne (i hennes ideolgiska taskspeleri) för en "personlig attack": Nej, han blir inte svarslös, utan han tänker efter hur han ska bemöta hennes fula insinuation om att det skulle finnas någon "rätt att inte bli förolämpad" på ett så pedagogiskt sätt att även hon – det dumma våpet – förstod. (Det är inte så lätt även som extremt intelligent att ha med korkade människor att göra, som tror att det finns enhörningar och liknande icke-existent och få dem att förstå hur korkade de är.)
Att han säger att han "spoke to the human being" syftar förstås på att han med sitt raka och tydliga bemötande, där han pedagogiskt vände på perspektivet, fick hennes ideologiska förförståelse av situationen att rasa samman och istället tvingade fram den verkliga människan (som var tvungen att visa normal hyfs och behandla honom respektfullt istället för att anställa inkvisition med självpåtagen inbillad befogenhet). Dvs. han hade fram tills dess bara mött den fasad av inbillad moralisk överlägsenhet hon höll upp i ett patetiskt försök att sätta dit honom och utmåla honom som en obehaglig typ som hatar "utsatta" människor. Här fick han henne att fatta att det var hon som var den obehagliga typen – tillsammans med de vänsterradikala aktivisterna – som försökte inskränka yttrandefriheten, dessutom på ett fult och bakslugt sätt som bara skulle drabba deras ideologiska motståndare. Om det funnes en "(universell) rätt att inte bli förolämpad" så skulle hon ju inte kunna sitta där och förolämpa honom med felaktiga beskrivningar av vad han sagt, gjort och tycker. Det skulle också vara förbjudet i lag att kalla honom transfobisk. Han fick henne att sitta svarslös och gapande som ett fån när hon insåg vad det var hon i verkligheten argumenterade för genom att hävda en "(universell) rätt att inte bli förolämpad".

Att han skulle blivit avklädd av fler sådana usla insinuanta frågor är helt enkelt skrattretande.
Hur tycker du att andra sådana frågor ämnade att klä av honom skulle varit formulerade? Skulle hon ha bett honom förklara varför hästar är mer verkliga än enhörningar?

Ja du kan tycka vad du vill.
Men efterdyningarna i pressen visar på vilket brutalt förnedrande nederlag detta var för PK etablissemanget.

När jag läser dina inlägg så undrar jag hur mycket av detta du egentligen förstår, men som sagt var det är OK, du får tycka vad du vill, ideologi går före sanning för vissa, det vet vi sedan länge.

Jag har försökt förtydliga vad jag menar eftersom det inte verkat gå fram, inte försökt smita undan. Nu tog du åtminstone till dig begreppet avväpning. För mig får du kalla det vad du vill, vi kan diskutera semantiken i all oändlighet utan att komma någon vart. Enligt min uppfattning blev intervjun redan från start en verbal boxningsmatch, och han satte in sin knockout genom att tilltala henne som person, och det kallade jag en personlig attack.

Jag tänker inte köra en repris av en halvtimmes intervju och formulera bättre frågor, jag har redan gett exempel på vilken typ av frågor som har bäst chans att producera bra svar. Exempel på dåliga frågor är nästan samtliga som ställs i denna intervju. ”Är du korkad” är ett annat exempel på en dålig fråga. Om syftet med intervjun eller debatten är att hitta luckor och brister i motpartens resonemang, och även i en helt neutral intervju, så måste naturligtvis frågorna formuleras efter de svar som kommer.

För att komma ifrån detta med dina enhörningar: Vad menar du att den kanadensiska lagstiftningen innebär angående benämningar på transpersoner? Har Peterson tolkat den fel när han anser att den inkräktar på yttrandefriheten, med hänvisning till benämningar på sådana personer? Vad gällde anmärkningarna han fick av universitetet?

Älskar hans exempel där han pratar om Skandinavien, och vansinnet med "equality of outcome".
I Skandinavien/Sverige har jämlikhet gått längre än någon annanstans, och är inskrivet i grundlagen,
där han påvisar det faktum att friheten att välja har fått motsatt effekt på könsfördelningen.
Andelen kvinnliga sjuksköterskor till manliga är 20/1 här, och 20/1 manliga i ingengörsyrket.

Lysande argument för hur vansinnigt könskvotering är.

Att likna intervjun vid en boxningsmatch är felaktigt, eftersom det bara var Cathy som kom till bordet med boxhandskar beredd att angripa. Jordan väntade sig – eller i a f hoppades få – ett civiliserat samtal, där han skulle kunna ge tittarna värdefull information om sin bok, och där Cathy skulle hjälpa till att få fram det hon ansåg att tittaren borde få veta. Men nu var han naturligtvis beredd på den inkvisition som följde och det var därför han kunde styra upp det samtal som Cathy i förväg hade bestämt (med kolleger och åsiktsfränder) skulle bestå av att han drevs på defensiven med insinuanta frågor. Det kom därför nästan uteslutande attacker från Cathy, medan Jordan försvarade sig mot slagen med den äran utan att drivas på defensiven – dvs. tvingas stå för det Cathy försökte smeta på honom – genom att tydligt på ett hjärtligt, vänligt och jovialiskt skämtsamt sätt förklara vad Cathy mer eller mindre medvetet vantolkade. Hade inte JP varit så skicklig, förberedd och tydligt intellektuellt överlägsen, hade Cathys angrepp kunnat resultera i något liknande en boxningsmatch. Det är ofta så det slutar när intervjuaren försöker driva någon på defensiven med insinuanta anklagelser: Intervjuoffret tappar humöret av oförskämdheten i frågorna och kommer med ett utfall, angrepp eller motanklagelse, m a o en attack.

En bättre liknelse är en inkvisition, där det redan var förutbestämt att Jordan skulle finnas skyldig till blasfemi, nämligen mot statsreligionens feminism och marxism. Men då Jordan är så oerhört intellektuellt överlägsen det dumma våpet, så manövrerade han skickligt diskussionen så att storinkvisitorn gjorde bort sig och själv fanns skyldig till det hon anklagade honom för.
"Intervjun" kan därför liknas vid Monty Pythons steningssketch i Life of Brian: https://youtu.be/5uGw-UXXsXs

Cathy befinns skyldig till att kränka Jordans "rätt att inte bli förolämpad", vilket är en lag hon menar – med emfas – skulle gälla, medan Jordan på goda grunder och med massivt stöd förnekar att en sådan "rätt att inte bli förolämpad" skulle finnas, samtidigt som han inte förolämpar någon utan håller sig saklig och respektfull mot andra.
"Gräva en grop åt andra…" och "Falla på eget grepp" är andra liknelser som kan komma i fråga, men inte en boxningsmatch. Jordan behöll lugnet och gick aldrig till attack – allra minst någon personlig attack som du inbillar dig.

Det handlar alltså inte om "semantik" som du i dina försök att glida undan ansvar för en felaktig beskrivning vill få det till. Det handlar om att få till en korrekt beskrivning av vad som hände med bl a rättvisande liknelser.
Cathy ljög om vad Jordan sagt, gjort och tycker på samma sätt som du ljuger om att jag skulle påstått att du är korkad. Ni har nog båda lite svårt att förstå skriven och talad text, läsa innantill och visa respekt för medmänniskan tillräckligt för att inte – mer eller mindre medvetet – förvränga andras ord, göranden och åsikter, för att sedan hatiskt försöka sprida vrångbilden.