Citat:
Ursprungligen postat av
enfindam
Jag tror att Bosse Parneviks styrka var hans mångsidighet, han kunde inte bara imitera utan också underhålla med slagfärdiga texter. Det fanns faktiskt ingen som kunde mäta sig med Bosse Parnevik.
Jag är helt enig med dig om detta...
Citat:
Ursprungligen postat av
werner53
Det är som att jämföra Gunnar Nordahl och Zlatan, vem var bäst?
Bosse P var mycket underhållande för oss som var med på den tiden.
...och även med dig.
Citat:
Ursprungligen postat av
Dr King
Göran Gabrielsson i Public Service på radion är ju betydligt duktigare än Bosse någonsin var t.ex...
Nej, nej nej...han är en blek kopia. Parnevik hade en helt annan repertoar där mimiken var slående lik den han imiterade.
Citat:
Sedan handlar det ju också om att ren imitation med lite torra skämt a la Bosse inte är särskilt kul. Sådana som Robert Gustavsson, Johan Rheborg och Felix Herngren m.fl. härmar ju inte så ofta andra kändisar (utom Robert Gustavsson då med Tony Rickardsson m.fl.) men gör ändå olika typer av karaktärer. Deras humor och timing i skämten är dock överlägsen Bosses vilket gör att deras ”gubbar” blir 10 gånger roligare än Bosses någonsin var.
Dessa du tar upp handlar bara om din subjektiva uppfattning. De är nollor tycker jag som jag inte skulle ägna någon längre stund åt. Rheborg är lite smårolig, men de andra är lika överskattade som Håkan Hellström. En musiker som inte kan ta rena toner och lever på stjäla andras låtar samt att vara »gullig« i kvinnors ögon.
En mer plump och överdriven person än Robert Gustafsson är svårt att uppbringa. En dålig Gösta Ekman-kopia som är mer makaber än tajmad. Hans överdrivna uttryckssätt märktes väl när han skulle orera om hur stor Gösta Ekman är och berättade att han tänkte på Gösta när han står i en hiss och ser en man med ett skosnöre till hälften doppat i hundbajs, herregud. Herngren orkar jag inte kommentera.
Bosse Parneviks imitationer var mycket nära de original, och dåtida offentliga personer, som han efterliknande. Han hade en förmåga att göra show av det och han satte det i ett uppskattat sammanhang. Naturligtvis är detta otidsenligt nu, när få vet vem Gunnar Hedlund var.