Citat:
Ursprungligen postat av
auglon
Tror helt ärligt inte att varken intervjuaren eller dem som håller med henne är kapabla att ta in det som sägs. Att faktiskt lyssna skulle ju vända vända upp och ner på deras världsbild totalt. Det enda vettiga att göra när man lever i en lögn är att förneka det till varje pris, en försvarsmekanism för att undvika att du blir knäpp helt enkelt. Antagligen en produkt av ett liv i trygga förorten och ännu en anledning till att förmedla sanningen framför en vit lögn.
Ja exakt, det är så jag har recensterat det och Scott Adams använder ju den korrekta termen.
kognitiv dissonans. Han pratar om Hallucination, inom psykologin säger man att människor "gör om verkligheten"
Scott på tuben:
https://www.youtube.com/watch?v=ZnyA5Wn1K_Q&t=301s
Jag har träffat på narcissister i verkliga livet, omgivningen uppfattar dem som att de ljuger, men de lever inte i samma verklighet som vi andra. Deras rädsla tolkar intryck annorlunda.
Man kan här också tala i viss mån om konfirmeringsbias, hon letar efter bevis på en redan hållen åsikt, hennes psyke gör att hon tycker sig höra att han säger vissa saker så att hon får bekräftat sin bild av honom, och sin egen bild av sig själv och andra kvinnor som offer.
Att den bilden är så tilltufsadd är ju anledningen till att man återigen går ut och målar ut sig som offer, och säger sig vara hotad. När människor är i affekt så "hör de snett" som jag skämtsamt brukar kalla det. De hör, eller läser inte det som faktiskt sägs/skrivs, utan det som de är rädda för ska sägas/skrivas. Vi gör det alla lite till mans. Det som är knasigt är att vara så känslomässigt involverad i en intervju om en bok.
Om hon har läst boken, så har hon läst den i affekt, och allt ovan har en roll.
Det är ju många som recenserat intervjun
Jag själv
Citat:
Den*här videon illustrerar exakt vad Simon Baron-Cohen*(en annan av psykologerna som visar vägen idag) pratar om i sin bok "The essential difference". Hans forskning visar att kvinnor är mer av empathizers (de känner av omgivningens känslor och handlar utifrån det) medan män är mer av systemizers (fokuserar på fakta som de systematiskt organiserar, och därefter resonerar sig fram till vad som är lämpligt handlande) Jag skall tillägga också att vi inte är replikerade prototyper av respektive kön, och att variationen inom respektive kön är större än mellan könen. Nevertheless så är det här viktigt för att förstå vad som har hänt i västvärlden, kanske framförallt i Sverige. Då manliga egenskaper har nedvärderats, medan kvinnliga har upphöjts till norm.
En ung kille på 19 som är systemizer har tänkvärda synpunkter på hur man inte tar in det den andra säger och utvärderar det, utan anfaller direkt.
https://www.youtube.com/watch?time_continue=10&v=v2YhqqaiR44
Jag själv
Citat:
*Uppdatering, i denna analys påpekas vikten av att lyssna. Vad som är riktigt skrämmande är att det idag går att komma fram helt utan meriter, så denna kvinna förstår inte vad det innebär för trovärdigheten att vara professor i psykologi.
Det beror dels på att ämnet psykologi i skolorna associeras med Freud, och presenteras i en förvanskad form, men det beror framförallt på postmodernismens ifrågasättande av att kunskap ens existerar. Det blir lite som tonåringars övertro på sig själva och underskattande av den äldre generationen. I det här fallet så underskattar kvinnan en utbildning, en klinisk verksamhet, ett professorskap,* hon förstår inte vilken ansträngning, vilken insamlande av kunskap under ett par decennium ,som ligger bakom att komma till den positionen att man med säkerhet kan uttala sig inom sitt område.
*
Utan att blinka så avfärdar kvinnan Jordans trovärdighet, utifrån ja - vad? En Universitetsexamen i Engelska.
Det är inte ett intellektuellt möte, det är en narcissist som letar efter något som den kan vända på och kasta tillbaka på Jordan för att skamma denne. Vore detta en enskild händelse så skulle detta inte gå viralt med 2 miljoner visningar, det är istället sinnebilden för hur diskussionen förs i media idag. Det är inte en intellektuell diskussion utan en veritabel maktkamp, där obildade, okunniga människor med känslomässiga problem fått alltför stort utrymme.
*
Jag förstår att kvinnan mår dåligt, vem skulle inte göra det i hennes position, sättet att hantera det är tyvärr samma narcissistiska metod som i intervjun, nämligen att förklara sig som offer,* hänvisa till hotbild, och peka ut en skyldig. Klassisk narcissistisk manöver för att flytta fokus från egna tillkortakommanden. Vi ser det ideligen i svensk media och politik.
