Stor polisinsats i Bjärred utanför Lund - 2018-01-09 (fyra döda)

Jag hittade en del nyttigt här, kanske lite mer lättsmält än forskningsartiklar jag citerat tidigare. sidan 20 innehåller en del
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20057/2016-1-31.pdf

Du kritiserar att jag enbart citerat en och samma källa 3 ggr i tråden och tycker jag bara greppar saker ur luften bara för att du inte kan se källhänvisning på samma sida, en annan ska hjälpa dig att få exakt sida på ett grundläggande begrepp man hamrar in i alla elever som studerar suicidrisker i anslutning till terapi, så du slipper att läsa de böcker du har stående i bokhyllan, men du tycker julpyntning's vara eller icke vara är en bra indikation på när en familj har beslutat sig för att ha ihjäl sina barn?
Du är fan otrolig

Det är allmän statistik om barn och vuxna som avlidit i samband med brott.
Var någonstans står det att 90% efterlämnar avskedsbrev? Kan du inte bara erkänna att du fuckade upp med procentsatser, och låt saken vara. Alternativt återkom med en verifierbar källa där det står att 90% av offren för filicid efterlämnar suicidbrev.

Edit: Det är - som du själv var noga med att påpeka förut i tråden - skillnad på suicid och filicid. Därmed är det inte ett "grundläggande begrepp" utan tvärtom något mycket ovanligt.

Jag är oftast inte rymdforskare på heltid så vill du utveckla ditt resonemang angående depression och att plötsligt döda? Det är väl nästan det enda vi vet. Jag kan inte dra mig till minnes att man vid depression blir mer beredd på att göra det.

Sedan vill jag bara i största stillhet ge ett litet tankeexperiment till mina rymdforskningskollegor, att båda barnen och låt säga en förälder har en dödlig sjukdom är (om sjukdomen har prevalens på 0.01%) 0.0001*0.0001*0.0001.

Låt säga att båda har psykos, säg 1% risk.
0.01*0.01

Sedan kan ni ta in andra psykiska tillstånd. Varför blev ens dödliga och konstiga sjukdomar en sak här i tråden?

Sedan återigen det här med tragedi, ja faktiskt till och med FAMILJETRAGEDI, satt jag och läste ett fall jag själv fick uppleva i min barndom, där var det bara en part som var aktiv och tidningarna skriver tragedi. Enda problemet är när det samlade rymdforskarkollektivet drar för långtgående slutsatser av enstaka ord i tidningar.

Jag har jobbat mycket inom skolan och detta är knappast ett problem. Det är inte ovanligt att 3-4 elever får 1 lärare på heltid under skoltiden. Ibland undervisar 2 ur skolpersonalen (lärare och elevassistent) 3-4 elever också. Det finns även fall där 1 specialpedagog är med en elev nästan ständigt. För att inte tala om fall där elever har en elevassistent vid sin sida hela tiden. Jag har sätt många fall där elever som knappt haft behov av en elevassistent fått det delvis.

Att 2 syskon med kronisk trötthet som undervisas hemma 3-4 dagar i veckan någon timme per dag bara av elevassistenter/lärare är varken märkvärdigt eller orimligt. Av den information jag sätt så verkar de haft någon skolpersonal hemma hos sig ca 3-8 timmar per vecka. Resten av tiden kan de ha jobbat själva. Behöver de hjälp och ingen vuxen finns där så går de bara vidare så länge, alternativt kan ha kommunikation på något sätt med någon i skolan som relativt snabbt kan hjälpa de över nätet/telefon.

Lärarnas planering av tid påverkas nog inte heller i någon större utsträckning av att dessa barn har hemundervisning. Man plockar bara delar av klassens planering och ger de i stort sätt.


Då missuppfattade jag ditt första inlägg
Nu när du skriver detta och jag läser ditt inlägg igen förstår jag vad du menar
Du var inte kritisk till julpyntandet utan till att mordet var planerat tillbaka i tiden.

Det kan ju vara precis tvärtom, man har julpyntat och ordnat för att man vill ge barnen en sista fin jul, samt att man vill vänta till efter julhelgen för andra anhörigas skull.

Okej, jag köper det. Men vilket av de två är mest sannolikt?

1. Man julpyntar samtidigt som man vet att man ska slå ihjäl barnen.

2. Man julpyntar som vanligt. Sedan slår man ihjäl barnen under en episod av psykos eller annan mental instabilitet, på grund av att något oåterkalleligt har hänt. T. ex. ett dödsfall. Eller tre.

Om barnen nu är så in i helvete dödssjuka så att de måste slås ihjäl, varför strosar man omkring med dem på stan och julshoppar då? Min teori står fast. Något har hänt och medlemmar ur familjen har reagerat på det. Utan planering. I affekt.

Exakt. Sorry om jag var otydlig.

Just det där har jag också funderat över.
Om karriär och akademiska studier är enormt viktigt för någon, kanske hela tillvaron faller samman om ens barn aldrig kan nå tid. Då blir varken ens eget liv eller ens avkommas liv värt något.
Då är allt meningslöst och utan framtid eller syfte. Livet för en själv med sjuk "misslyckad" avkomma är inte värt att fortsätta. Då avslutar man hela familjens " meningslösa" existens.

Ett helt sjukt tankesätt naturligtvis. Men kan detta funnits med i bilden??

Men folk är ju chockade över vad som hänt och
många söker därför svar. Så gott som allt i denna tråd är ju spekulationer. Vi vet inget förrän fakta läggs fram efter en lång polisutredning. Vi befinner oss nästan i ett kollektivt trauma och behöver få bearbeta tankar&teorier om vad som hänt. Låt oss få göra det; tycker däremot att tonen mot varandra, kunde vara lite mer ödmjuk. Respekt!

Detta är bara en hypotes utan substans, men visst inte helt orimlig.

Det finns dock två saker som talar emot det.

1. Man går inte 2 veckor och tänker döda sina barn. Garanterat så bryter man ihop innan eller ångrar sig fram och tillbaka.

2. Vill man vänta till efter jul och nyår med tanken på anhöriga ser jag inte varför man då lever den 6/1. Då gör man det runt den 2-3e.

Well om du är med i sympatimordlägret får du inte yttra dessa tankar men för alla andra utanför den grupperingen är detta såklart ett alternativ. Och det är betydligt mer sannolikt än extremt sällsynta sjukdomar.