Definiera Gud

Speak for yourself eller presentera belägg.

Jag är inte ovillig att acceptera någon definition av gud alls - så länge din definition är logisk och ger ett underlag att samtala utifrån.

Men att göra påstående 1 - som stipulerar att människan vet inget om vad som finns utanför vår "verklighet" och i samma mening göra påstående 2 om denna samma "verklighet" som du nyss inte visste något om erbjuder tyvärr enbart trams.

Det är som att säga: Vi får vår moral från gud - utan gud kan vi inte vara moraliska.
Då kommer per automatik en följfråga - Hur kom du fram till att gud agerar enligt moral när du själv får din moral från samma gud?

Hmm...
Vi vet endast vad som finns i verkligheten. Det är odiskutabelt. Vi definierar verkligheten genom observation.


Vi vet ju enbart något om verkligheten är ju mitt påstående, och att vi inte kan definiera gud i verkligheten. Vilket leder till att gud inte finns i verkligheten.

Nej, då utgår från något man inte vet: att vi får vår moral från Gud. Vilket jag anser är absurt.
Man kan inte dra slutsatser om moral eller annat, baserat på vad vi inte vet. Att använda gud, som inte går att definiera i verkligheten, för att förklara moral, som vi väl kan anse vara del av verkligheten, det är ju befängt.


Jag kommer inte fram till något om Gud, förutom möjligtvis att det är vi som är gud. Jag försöker ringa in allmängiltiga beskrivningar av gud, för att försöka få lite koll på vad det är som diskuteras.
Jag får absolut ingen moral från Gud, varför skulle jag eller någon annan?

Just DET påståendet är väl korrekt?
Att Gud endast existerar i mänskliga medvetanden?

Fast jag tror nog att du kan beskriva en egenskap hos Gud som gäller för alla trossatser(more or less).
Inte en total beskrivning, bara en egenskap. T.ex. att han skapar liv och upprätthåller det?
Eftersom du frekvent dissekerar religion, så borde du ha en ganska bestämd uppfattning om vad Gud är.

Men, att gud är all(smäktig), eller "allt", är väl en vanligt förekommande idé bland religiösa. Allsmäktig och allvetande går ju inte att vara utan att vara medveten om allt, och därför ha en relation till allt, vilket gör att Hen måste vara (en del av) allt.

Så Gud kan känna begär till sin nästas saker och hustru och vet hur det känns?

Igentligen är det väl ingen som har sagt att gud finns. Utan det är ju att tro att han finns som gäller. Dom flesta säger inte "Jag vet Gud" men dom tycker sig mera känna hans närvaro. Även om Gud pratat till mig . Så kan jag fortfarande inte säga att jag vet Gud pga att jag inte är allvetande. Kan vara ett hjärnsläpp också. Vad jag fått mig att " tro" är att han är innom alla människor typ en del i själen å hjärtat som han tydligt sagt . Oavsätt hur så är det ändå en sanning som stämmer oavsätt existens. Handlar om hur mycket du älskar andra och även dig själv . Tycker man så tycker man att det är viktigt att vara God eller ska jag säga tycker man ärligt om andra människor har man lyckats följa den Gud som jag pratat med. Själv hatar jag fortfarande dom flesta männoskor så jag har felat Grovt i det han sa nu vet du allt avsluta han sitt tal. Som sagt jag ville nog ha mera info om saker hur blir jag rik eller något sådant . Men så enkelt är det tydligen inte

Jag utgår ifrån ett objektivt synsätt. Subjektivt kan jag anta att mina sinnen visar mig en verklighet, men det finns inget sätt för mig att bevisa det för någon, inte ens mig själv. Däremot antar jag ju att jag förnimmer saker som är verkliga och att det finns en verklighet och allt inte bara är en solipsistisk inbillning eller simulation. Däremot är det ett grundantagande jag måste göra för det enda alternativet är att lägga sig ner och sluta agera.

Om vi utgår ifrån tidigare antagande, så följer det att observationen existerar, för igen, annars är allting meningslöst och man kan lika gärna sluta agera.

Ja, visst. Om vi antar att våra sinnen är korrekta, att vi kan påverka det vi upplever och så vidare.

Under förhållandena jag beskrev, att man antar att det är korrekt, ja.

Det är det enda vi kan förhålla oss till på ett objektivt sätt. Sedan finns det subjektiva upplevelser andra vill pådyvla alla andra.

Finns andra världar? Kan vi veta det? I vilket fall, kan vi veta något om Gud? Om vi inte kan veta något om Gud, kan vi anta att han finns? Varför?

Du förstår inte. Energiprincipen, kausalitet och matematik är inte definierade av mänskligt medvetande. Detta är viktigt att förstå.

De existerar oberoende av oss.
Om alla människor dog ut så skulle energiprincipen, kausalitet och matematik inte sluta existera.

Alltså är världen rationell

Om du inte inser det har du bara inte reflekterat tillräkligt om det.

Det vi kallar energi är inget annat än matematiska förhållanden.


Detta är också något man måste komma fram till genom reflektion. Verkligheten kan inte vara bara "lite" rationell, det är rationellt omöjligt.

Med alla religioner, menar du bara de monoteistiska religionerna baserade på Abrahamismen?
Till och med gamla testamentet innehåller många berättelser med en demiurgisk Gud som klampar runt och inte vet allt eller ser allt och till och med letar efter personen berättelsen handlar om. "Var är ni, gömmer ni er för mig?"

Lagarna verkar också anpassas efter tiderna och vår uppfattning om vad som är moraliskt.
Ett bra exempel är slaveri, där du inte hade fått stöd av många religiösa i dagens samhälle.
Religiösa lagar stöds eller glöms bort av människorna, så jag skulle inte säga att det är oberoende.