2017-12-27, 14:30
  #52717
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Tullius
Jag tror att vad folk tror om framtiden är vad som styr hur mycket de är beredda att betala för en lägenhet och jag tror Tino Sanandaji kan påverka det. Absolut!

Jag tror att folket är som barn med veckopengen i godiskiosken:
- Blandat för 20 kr, tack!
Inte en chans i helvetet att ungen sparar halva veckopengen.


Skillnaden är att bostadsköparen står med ett lånelöfte och söker sedan bästa möjliga bostad för pengarna.
Inte en chans i helvetet att bostadsköparen väljer en häften så stor bostad som lånet räcker till.
2017-12-27, 14:40
  #52718
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Tullius
Jag tror att vad folk tror om framtiden är vad som styr hur mycket de är beredda att betala för en lägenhet och jag tror Tino Sanandaji kan påverka det. Absolut!
Hur många i Sverige känner ens till denna person tror du?
2017-12-27, 14:42
  #52719
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Bruggen
Skämtar du?

http://fastighetstidningen.se/rakna-med-farre-ombildningar/
Nej, skämtar du? Vilken våg av ombildningar menar du, mupp

”Antalet ombildningar i Stockholm under 2015 var den lägsta sedan 1997. Marknaden har mattats och marknadsbedömare tror att amorteringskrav och skuldkvotskrav kommer att dämpa marknaden ytterligare framöver.”
__________________
Senast redigerad av Strasburg 2017-12-27 kl. 14:45.
2017-12-27, 14:56
  #52720
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av PresidentBahama
Ni glömmer bort att era ränteinkomster är bankens räntekostnader. Om era ränteinkomster stiger med 1 krona, så får ni betala 30 öre mer till staten, men banken slipper betala (kanske) 20-25 öre i vinstskatt, allt annat lika.

Så stigande ränteinkomster för hushållen ger inget extra till staten, annat då än om skattesatserna är olika.

Däremot ger stigande bostadslåneräntor ett direkt skattebortfall för staten. Men dessutom måste som sagt analyseras vad som händer med bankernas vinster. Förvisso kanske räntemarginaler och räntenettot stiger, och därmed vinsten, men samtidigt är det rimligt att anta stigande kreditförluster, och därmed fallande vinster.

Det kan rent ut sagt bli ett elände för staten med beskattningen av banksystem och räntorna vid en bostadskrasch i kombination med stigande utlåningsräntor. Och då har vi inte ens talat om ökande arbetslöshet, minskande momsintäkter etc.
Fortsatt feltänk och oförmåga att se helheten.

Om räntenivån för valutan stiger så kommer Olle att medges x kr mer i avdrag och Pelle ränteintäkter beskattas x kr mer. Netto 0 för staten. Och så ska det vara. Den som menar att staten skall plundra mer för att räntan stiger får kommer med en redogörelse för det.

De som nu menar att det är angeläget att ha med en bank i resonemanget kan stoppa in en sådan mellan Olle och Pelle. I banken tar Olles och Pelles räntor ut varandra med undantag för räntenettot som banken behöver för att täcka sina kostnader (som beskattas). Den som menar att Banken ändrar sitt räntenetto för att räntenivån ändras får förklara varför det skulle ske.

Kvar har vi att staten tar x kr mer av Pelle och x kr mindre av Olle när räntan stiger. Hur blev det en kostnad?
2017-12-27, 15:03
  #52721
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av PresidentBahama
Skatteintäkterna ökar INTE av att Nordea betalar Kalle 1 kr mer i ränta, ANNAT ÄN i den mån, som Nordeas vinst och Kalles ränteinkomster beskattas med olika skattesats. Allt annat lika.

DÄREMOT

Om Nordea höjer bolåneräntan för Olle med 1 kr, så MINSKAR statens skatteintäkter från Olle med 30 öre MEN, statens vinstskatt från Nordea ÖKAR nånstans 20-25 öre.

=>
Kalles ökade ränteintäkt med 1 kr, och Olles ökade räntekostnad med 1 kr betyder inget för staten. Allt annat lika.

Alltså var detta:

Fel, Fel, Fel! av mig

...eftersom jag inte beaktade bankens motsvarande vinstökning, och därav följande skatt till staten.

=>
Men detta bortser då från alla dynamiska effekter, som t ex att kreditförlusterna ökar, och att räntemarginalerna och räntenettot kan ändras.
Suck. Du behöver inte rätta dig själv, eftersom de fortfarande har fel. Inte bara fel utan skatteeffekten förhåller sig precis tvärtemot vad de säger.

Kalle lägger plötsligt 5.000kr mer på räntor varje månad. Annars skulle han köpt kläder för pengarna. I vilket fall får staten in mest skatt?

Ledtråd. Klädaffärer betalar också vinstskatt. Kläder är dessutom belagt med 25% moms, till skillnad från räntor.
2017-12-27, 15:22
  #52722
Medlem
Tulliuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av L.D.
Jag tror att folket är som barn med veckopengen i godiskiosken:
- Blandat för 20 kr, tack!
Inte en chans i helvetet att ungen sparar halva veckopengen.


Skillnaden är att bostadsköparen står med ett lånelöfte och söker sedan bästa möjliga bostad för pengarna.
Inte en chans i helvetet att bostadsköparen väljer en häften så stor bostad som lånet räcker till.

Hälften? Absolut inte! men jag tror att färre maxar lånelöftet. Det räcker med att folk bara är beredda att gå upp till 95 % av lånelöftet i en budgivning, eller kanske 100 % och inga blancolån för att det skall göra en skillnad. Priserna sätts ju på marginalen. Om man tittar på Riksbanken och FIs data så verkar det inte finnas så många obelånade som plötsligt kan kasta sig in i budgivningsstriden. Ca 11 700 bostadsrätter och småhus blir klara i Sthlms län nästa år och de behöver finansieras. Om fler börjar tvivla på att den här lånekarusellen är rimlig så kommer priserna falla rejält.
__________________
Senast redigerad av Tullius 2017-12-27 kl. 15:37.
2017-12-27, 15:31
  #52723
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av BajsBoo
”Vi räknar med att bolåneräntorna når 4,9 procent 2024”

https://www.svd.se/skracksiffran-kostnaden-for-ranteavdraget-skenar
För de som undrar så är KI medvetna om att dom inte kan forecasta räntan särskilt långt fram i tiden. Därför gör man så i sina prognoser att man låter räntan konvergera mot en tänkt "normalränta".
Därav att räntan i deras prognoser med tiden kryper uppåt. Det finns alltså ingen prognos bakom det.
Den prognos de gör är för kommande 2-3 år.

Kan man hålla KPI-ökning på ca 2% så är det troligt att bolåneräntor kommer att hålla sig på ca 3.6%. Så att de kryper upp 2% från dagens 1.6% bör man räkna med.

Hur snabbt det går kan man diskutera. Och tittar man på långa marknadsräntor så verkar inte marknaden tro att det går särskilt fort.
2017-12-27, 15:36
  #52724
Medlem
Tulliuss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Strasburg
Hur många i Sverige känner ens till denna person tror du?

Först och främst: strunta i Sverige, fokusera på Sthlm. Det är Sthlm som kommer fälla bostadsmarknaden i Sverige, som i ett dominospel.

Oavsett detta: Hur många läser Aftonbladet på nätet?

Tino Sanandajis bok kommer ge tidningarna färdiga texter/analyser att click-baita med. Spelar ingen roll om läsarna visste vem han var tidigare. Jag hade aldrig hört talas om honom före Massutmaning.

En nationalekonom som har drygt 71 000 följare på Facebook! Om jag svär litet i kyrkan (jag är medveten om i vilket delforum denna tråd ligger), nationalekonomi är inte så sexigt direkt...
__________________
Senast redigerad av Tullius 2017-12-27 kl. 15:38.
2017-12-27, 15:38
  #52725
Medlem
Här ser vi en återgång till 80-talet.
https://www.di.se/nyheter/bostadsutvecklaren-saljer-bostader-for-10000-krkvm/
Bostadsutvecklaren Well Fastigheter väljer att satsa på en finansieringsmodell där föreningen står för den största andelen av lånet. ”Vi kallar vårt upplägg Brf 2.0. Jag tror vi kommer att se denna föreningsform växa kraftigt”, säger Well Fastigheters grundare Christofer Carlsson, till Fastighetsvärlden.

Föreningen lånar upp till 88 procent medan köparen motsvarade andel ligger på 12 procent av fastighetens värde.

”Vi kallar vårt upplägg Brf 2.0. Jag tror vi kommer att se denna föreningsform växa kraftigt, och majoriteten av all nyproduktion kommer styras över då behovet av denna typ av bostad är större än både hyresrätten och den klassiska bostadsrätten vi ser idag”, säger Well Fastigheters grundare Christofer Carlsson, till Fastighetsvärlden.

Dvs köpeskillingen blir inte så stor, men månadsavgiften blir desto större.

Och visst är det så att det underlättar för ungdomar och sådana som inte sparat ihop så stor kontantinsats.
Och fortfarande bör det bli billigare än att hyra.

---------------------------------------------------------
En intressant fråga för tråden är om ni tänker tala om en bubbla här också, trots att priserna för dessa BR blir ganska låga.
I så fall hur kommer ni fram till att det är en bubbla?

Och annars, varför är det inte en bubbla?
2017-12-27, 15:41
  #52726
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av aw
Suck. Du behöver inte rätta dig själv, eftersom de fortfarande har fel. Inte bara fel utan skatteeffekten förhåller sig precis tvärtemot vad de säger.

Kalle lägger plötsligt 5.000kr mer på räntor varje månad. Annars skulle han köpt kläder för pengarna. I vilket fall får staten in mest skatt?

Ledtråd. Klädaffärer betalar också vinstskatt. Kläder är dessutom belagt med 25% moms, till skillnad från räntor.
Var tar dessa 5000 kr vägen i den verklighet du befinner dig i?

Upphör de att existera?
2017-12-27, 15:49
  #52727
Avslutad
Citat:
Ursprungligen postat av Bortamatchen
Hur överför man räntan från B till A utan att A behöver betala minst lika mycket skatt som B kan dra av i ränteavdrag?
Citat:
Ursprungligen postat av Alpha101
Fortsatt feltänk och oförmåga att se helheten.

Om räntenivån för valutan stiger så kommer Olle att medges x kr mer i avdrag och Pelle ränteintäkter beskattas x kr mer. Netto 0 för staten. Och så ska det vara. Den som menar att staten skall plundra mer för att räntan stiger får kommer med en redogörelse för det.

De som nu menar att det är angeläget att ha med en bank i resonemanget kan stoppa in en sådan mellan Olle och Pelle. I banken tar Olles och Pelles räntor ut varandra med undantag för räntenettot som banken behöver för att täcka sina kostnader (som beskattas). Den som menar att Banken ändrar sitt räntenetto för att räntenivån ändras får förklara varför det skulle ske.

Kvar har vi att staten tar x kr mer av Pelle och x kr mindre av Olle när räntan stiger. Hur blev det en kostnad?
Hela poängen är att när Kalle betalat 1 kr i ränta till Olle, så ska Olle betala 30 öre i skatt, men Kalle ska inte få tillbaka någonting. Räntekostnaden är hans privatkonsumtion. Detta är som för vilken utförd betald tjänst som helst. Staten ska ha sin del.

Detsamma gäller om Kalle betalar 1 kr i hyra till Olle. Olle ska betala skatt till staten, men Kalle ska inte få tillbaka något. Detta är hans privatkonsumtion som han ska betala med skattade medel. Återigen, staten måste ha sin del.
__________________
Senast redigerad av PresidentBahama 2017-12-27 kl. 15:55.
2017-12-27, 15:55
  #52728
Medlem
Bortamatchens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PresidentBahama
Hela poängen är att när Kalle betalat 1 kr i ränta till Olle, så ska Olle betala 30 öre i skatt, men Kalle ska inte få tillbaka någonting. Detta är som för vilken utförd betald tjänst som helst. Staten ska ha sin del.

Detsamma gäller om Kalle betalar 1 kr i hyra till Olle. Olle ska betala skatt till staten, men Kalle ska inte få tillbaka något. Återigen, staten måste ha sin del.
Kan vi ta en sak i taget?

Kan jag tolka detta som att du håller med om att ränteavdraget är självfinansierade genom skatt på ränteinkomster?

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in