Bostadsbubbla i Sverige?

Väldigt lägligt så hoppar de över all logik och landar i en subjektiv åsikt.
Jag vet inte om de har fel eftersom de inte inkluderade uträkningen.

Det skulle innebära underkänt på alla matteprov jag har gjort under min skoltid.

Spontant ser det ut som de bara gör beräkningar på fantasiscenarion.
Det är fortfarande kapitalinkomst. Att ränteinkomsten döps om till aktieutdelning om den går via ett bolag förändrar inte skattesatsen.

Nej självklart är vare sig SVD eller KI lika smarta som dig och Alpha, det förstår ju vem som helat.

Så i takt med att räntan höjs så höjs även skatten på utdelningar? Var kan jag läsa om detta?

Har du något annat sätt att få ut vinsten från ränteintäkterna med lägre skatt så kan du ju presentera det. Både jag och skatteverket skulle bli mycket intresserade om du har en användbar metod.

De är säkert jättesmarta med tanke på hur många som blir lurade av artikeln.

Jag väntar fortfarande på att få se deras beräkning innan jag uttalar mig om jag tror på dem eller inte.

Det är rätt att när bankens skattesats är lägre än spararens, så blir det en lite vinst för staten när spararen får mer i ränta. Men det viktiga att förstå, är att de 30 öre i ökad skatt från spararen som ränteinkomsten på 1 kr ger, INTE kan användas för att subventionera med 30 öre nån annanstans.

En viktig sak till. Det finns både hushåll och företag på bankernas såväl inlånings- som utlåningssida.

Stiger räntorna höjs avkastningsskatten per automatik i P och K-klassade sparformer. Kostnaden för att köpa statsobligationer kommer att öka, andra obligationsräntor kommer rimligen följa med. Skatteintäkterna ökar.

Exakt det FED kommer göra, dock sker det sakta och försiktigt.
En av orsakerna till den låga räntan och billiga pengar i mängd har varit bankernas obligationsköp. Nu sänks takten och återköpen minskar.
Anledningen är att USA’s ekonomi går allt bättre. USA har för tillfället 3 % tillväxttakt.
Trumps skattereform kommer antagligen öka farten i ekonomin ytterligare.

Skatteintäkterna ökar INTE av att Nordea betalar Kalle 1 kr mer i ränta, ANNAT ÄN i den mån, som Nordeas vinst och Kalles ränteinkomster beskattas med olika skattesats. Allt annat lika.

DÄREMOT

Om Nordea höjer bolåneräntan för Olle med 1 kr, så MINSKAR statens skatteintäkter från Olle med 30 öre MEN, statens vinstskatt från Nordea ÖKAR nånstans 20-25 öre.

=>
Kalles ökade ränteintäkt med 1 kr, och Olles ökade räntekostnad med 1 kr betyder inget för staten. Allt annat lika.

Alltså var detta:
Fel, Fel, Fel! av mig

...eftersom jag inte beaktade bankens motsvarande vinstökning, och därav följande skatt till staten.

=>
Men detta bortser då från alla dynamiska effekter, som t ex att kreditförlusterna ökar, och att räntemarginalerna och räntenettot kan ändras.

En juridisk person följer helt andra skatteregler än en fysisk peson. Att flytta skattebördan från ett företag till ett annat förändrar inget.

Uppgiften är ganska enkel. Person A har pengar att låna ut. Person B behöver låna pengar.

Hur överför man räntan från B till A utan att A behöver betala minst lika mycket skatt som B kan dra av i ränteavdrag?

Du kan använda alla lagliga bolag eller trix du vill men för överskådligheten vore det bra om det gjorde i så få steg som möjligt?

Jag har inte superkoll på FED men baserar de verkligen räntan på BNP?

Men ok. Åtstramningarna i USA (som faktiskt skett) skulle kunna spilla över med viss eftersläpning. Fast de är fortfarande ganska små åtstramningar och ECB behöver hänga på för att RB ska följa efter. Det kan förstås hända ganska mycket på vägen också. Hur påverkas dollarn av att skattereformen drar upp budgetunderskottet?

När ECB höjer så skulle jag säga ett det finns en risk att RB följer efter inom 6-12 månader.

Avkastningsskatten på försäkringar och ISK styrs av räntan( underlaget) Stiger räntan så stiger skatten. Det var därför regeringen införde ett golv på avkastningsskatten för ex ISK och K-försäkring när räntan blev för låg.
Sen kommer givetvis inlåningsräntor stiga med stigande repa.

Sen bromsas rimligen kredittillväxten.

De baserar räntan på en rad olika ekonomiska faktorer, inte bara tillväxt, utan även inflation etc.