__________________
Senast redigerad av Pansarvecket 2017-12-23 kl. 14:31.
Senast redigerad av Pansarvecket 2017-12-23 kl. 14:31.
Under min tid som ingenjörstudent kom jag i kontakt med studenter från universitetets genus-institution. Under ett flertal tillfällen fick jag höra från dessa angående den snedvridna könsfördelning på ingenjörmarknaden. Min motfråga var alltid densamma, varför läser inte du själv ett ingenjörprogram? Svaret var alltid snarlikt i stil med 'jag är faktiskt inte intresserad av teknik / elektronik / whatever' 
Lite färsk forskning om kön som styr val av utbildning i Sverige:
Sedan har de nordiska länderna en stor offentlig sektor där kvinnodominerande yrken inom vård, skola och omsorg finns.
Lite ytterligare fakta om könsskillnader i yrkesval:
http://www.sydsvenskan.se/2013-03-03/kvinnojobb-och-karlgora
De äldsta kvinnorna och de yngsta männen är mest traditionella i sina yrkesval. Däremot är det män födda på 1940-1950-talen och unga kvinnor som väljer yrke minst könstypiskt.
” Ibland heter det att det är den stora offentliga sektorn i Sverige som har gjort att vi har så könsuppdelad arbetsmarknad jämfört med andra länder. Men forskning visar att det snarare handlar om att så stor andel av alla svenska kvinnor arbetar, också de kvinnor som kanske hade varit hemmafruar om de bott i ett annat land. Här jobbar de, men väljer ett yrke som ligger nära de klassiska kvinnliga uppgifterna vård och omsorg. De könstypiska yrkesvalen i den gruppen avspeglas i statistiken.”
Svenska kvinnor väljer i stor utsträckning akademiska yrken som agronomer, arkitekter, läkare, tandläkare och veterinärer. Deras andel ökar inom mansdominerande yrken som exempelvis civilingenjörer, högskole- och gymnasieingenjörer.
Att kvinnor och män skulle ha ”större frihet” i mer jämställda välfärdsländer att välja yrken och utbildning efter individuellt intresse är alltför grovt tillyxat. Verkligheten är mycket mer komplex än den förenklade bilden av ”jämställdhetsparadox”. Det är en ganska jämn könsfördelning bland t ex läkare, biologer, advokater, arkitekter och tandläkare i bl a Skandinavien. Här är den offentliga sektorn mycket stor - med kvinnodominerande yrken som barnskötare och vårdbiträden. Yrken som oftast endast kräver praktisk gymnasieutbildning. Dessa kvinnor skulle säkerligen inte ha valt tekniska yrken om de hade varit födda och uppvuxna i Kina eller Iran.
Alla ingenjörsutbildningar är inte likadana - de har flera olika inriktningar. Det finns inriktningar som attraherar kvinnor, t ex produktdesign (utveckling av produkter och system utifrån användarens behov och förutsättningar). Vid antagningen till utbildningen till designingenjör på Chalmers tekniska högskola var andelen kvinnliga sökande något större än andelen manliga sökande (länk).
Om innehållet av det tekniska arbetet görs med mer fokus på nytta för samhället, då kommer det att attrahera fler kvinnor till ingenjörsyrket. En sådan humanistisk inriktning kan appliceras på datorteknik och mer traditionella och mer mansdominerade områden som mekanisk och kemisk ingenjörskonst. Jovisst kan människo-orienterade kvinnor också vara intresserade av teknik. Det ena utesluter inte det andra.
Det finns flera möjliga orsaker till den kvinnliga underrepresentationen bland yrkesverksamma ingenjörer: sexism på arbetsplatserna (t ex indirekt diskriminering, sexuella trakasserier), brist på kvinnliga förebilder, stereotyper om kvinnors medfödda sämre förmåga i teknik, svårigheter att kombinera teknikkarriärer med föräldraskap, uppfostran, attityder och samhällets förväntningar. I kristna västerländska länder har man ännu den könsstereotypa synen att medfödd briljans är ett manligt drag och att män är medfött bättre på teknik, matematik och fysik än kvinnor. Dessa tre områden är manligt kodade.
I Kina och flera asiatiska (både muslimska och buddhistiska) länder är det vanligt att släktingar tar hand om yrkeskvinnornas barn. De är mer kollektivistiska i sitt tankesätt än de i västerländska länder (kristna) där man mer betonar individualism. I bl a Kina och muslimska länder är könsstereotyperna mindre differentierade än i västerländska samhällen på grund av mer kollektivistisk syn.
I Storbritannien är endast 9 % av ingenjörerna kvinnor. Jämför med 10 % i Sydafrika (varken rikt eller jämställt), 25 % i Sverige, 40 % i Kina, 48 % i forna Sovjet och upp till 60 % i gulfländer med hög BNP.
Endast 25 % av arkitekterna i USA är kvinnor. Här i Sverige (mer jämställt än USA) utgörs arkitektskåren av 50 % kvinnor. Hur kan det komma sig med tanke på att yrket ställer höga krav på spatial förmåga, som män i snitt är bättre på än kvinnor? Större frihet? Kvinnors stora intresse för att rita ”söta, gulliga hus med rosa ornament”? Kanske svenska småflickor uppmuntras i högre grad att bygga hus av legobitar än sina amerikanska medsystrar.
Procentandel kvinnor med bachelors degree i ingenjörskonst. T ex MIT, ett av USA:s bäst rankade universitet, med 45.7 % kvinnor. I stort sett jämställt. ”Jämställdhetsparadox” på MIT?
Allt jag precis tagit upp är förklaringar till den s k jämställdhetsparadoxen.
Sedan har de nordiska länderna en stor offentlig sektor där kvinnodominerande yrken inom vård, skola och omsorg finns.
Lite ytterligare fakta om könsskillnader i yrkesval:
http://www.sydsvenskan.se/2013-03-03/kvinnojobb-och-karlgora
De äldsta kvinnorna och de yngsta männen är mest traditionella i sina yrkesval. Däremot är det män födda på 1940-1950-talen och unga kvinnor som väljer yrke minst könstypiskt.
” Ibland heter det att det är den stora offentliga sektorn i Sverige som har gjort att vi har så könsuppdelad arbetsmarknad jämfört med andra länder. Men forskning visar att det snarare handlar om att så stor andel av alla svenska kvinnor arbetar, också de kvinnor som kanske hade varit hemmafruar om de bott i ett annat land. Här jobbar de, men väljer ett yrke som ligger nära de klassiska kvinnliga uppgifterna vård och omsorg. De könstypiska yrkesvalen i den gruppen avspeglas i statistiken.”
Svenska kvinnor väljer i stor utsträckning akademiska yrken som agronomer, arkitekter, läkare, tandläkare och veterinärer. Deras andel ökar inom mansdominerande yrken som exempelvis civilingenjörer, högskole- och gymnasieingenjörer.
Att kvinnor och män skulle ha ”större frihet” i mer jämställda välfärdsländer att välja yrken och utbildning efter individuellt intresse är alltför grovt tillyxat. Verkligheten är mycket mer komplex än den förenklade bilden av ”jämställdhetsparadox”. Det är en ganska jämn könsfördelning bland t ex läkare, biologer, advokater, arkitekter och tandläkare i bl a Skandinavien. Här är den offentliga sektorn mycket stor - med kvinnodominerande yrken som barnskötare och vårdbiträden. Yrken som oftast endast kräver praktisk gymnasieutbildning. Dessa kvinnor skulle säkerligen inte ha valt tekniska yrken om de hade varit födda och uppvuxna i Kina eller Iran.
Alla ingenjörsutbildningar är inte likadana - de har flera olika inriktningar. Det finns inriktningar som attraherar kvinnor, t ex produktdesign (utveckling av produkter och system utifrån användarens behov och förutsättningar). Vid antagningen till utbildningen till designingenjör på Chalmers tekniska högskola var andelen kvinnliga sökande något större än andelen manliga sökande (länk).
Om innehållet av det tekniska arbetet görs med mer fokus på nytta för samhället, då kommer det att attrahera fler kvinnor till ingenjörsyrket. En sådan humanistisk inriktning kan appliceras på datorteknik och mer traditionella och mer mansdominerade områden som mekanisk och kemisk ingenjörskonst. Jovisst kan människo-orienterade kvinnor också vara intresserade av teknik. Det ena utesluter inte det andra.
Det finns flera möjliga orsaker till den kvinnliga underrepresentationen bland yrkesverksamma ingenjörer: sexism på arbetsplatserna (t ex indirekt diskriminering, sexuella trakasserier), brist på kvinnliga förebilder, stereotyper om kvinnors medfödda sämre förmåga i teknik, svårigheter att kombinera teknikkarriärer med föräldraskap, uppfostran, attityder och samhällets förväntningar. I kristna västerländska länder har man ännu den könsstereotypa synen att medfödd briljans är ett manligt drag och att män är medfött bättre på teknik, matematik och fysik än kvinnor. Dessa tre områden är manligt kodade.
I Kina och flera asiatiska (både muslimska och buddhistiska) länder är det vanligt att släktingar tar hand om yrkeskvinnornas barn. De är mer kollektivistiska i sitt tankesätt än de i västerländska länder (kristna) där man mer betonar individualism. I bl a Kina och muslimska länder är könsstereotyperna mindre differentierade än i västerländska samhällen på grund av mer kollektivistisk syn.
I Storbritannien är endast 9 % av ingenjörerna kvinnor. Jämför med 10 % i Sydafrika (varken rikt eller jämställt), 25 % i Sverige, 40 % i Kina, 48 % i forna Sovjet och upp till 60 % i gulfländer med hög BNP.
Endast 25 % av arkitekterna i USA är kvinnor. Här i Sverige (mer jämställt än USA) utgörs arkitektskåren av 50 % kvinnor. Hur kan det komma sig med tanke på att yrket ställer höga krav på spatial förmåga, som män i snitt är bättre på än kvinnor? Större frihet? Kvinnors stora intresse för att rita ”söta, gulliga hus med rosa ornament”? Kanske svenska småflickor uppmuntras i högre grad att bygga hus av legobitar än sina amerikanska medsystrar.
Procentandel kvinnor med bachelors degree i ingenjörskonst. T ex MIT, ett av USA:s bäst rankade universitet, med 45.7 % kvinnor. I stort sett jämställt. ”Jämställdhetsparadox” på MIT?
Allt jag precis tagit upp är förklaringar till den s k jämställdhetsparadoxen.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera