Filmprojekt - 52 veckor 52 filmer

Film 14: Vecka 49. Foreign Director - Michelangelo Antonioni

Tidigare sedda filmer av regissören: -

Rekommenderade filmer: -

Filmen jag valt: Professione: reporter aka The Passenger. Precis som Kirk.Douglas så har jag haft koll på denna film alldeles för länge utan att se den. Alltid spännande när man ska se en film av en regissör man aldrig tidigare sett, så vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig, men Nicholson brukar alltid vara bra i sina roller så blir säkerligen bra skådespeleri om inte annat.

Blir nog att se minvakda film nästa vecka. Inte haft tid/ork att göra det än

Vecka 48. American New Wave - Robert Altman.

Filmen jag valt: The Long Goodbye.

Mitt betyg på filmen: 3/5

Kommentarer om filmen: Film noir är en genre som är intressant. Att Altman gör en dekonstruktion av genren är sånt man hört, men jag kan inte hålla med där. Den spelar egentligen på exakt samma teman och arketyper som vanlig film noir gör. Att den är gjord senare och är en neo-noir är ingen dekonstruktion i min åsikt. Tyckte Elliot Gould var vass i sin roll, men själva storyn var väl inget extra.

En intressant sak är att Humphrey Bogart spelar samma karaktär i The Big Sleep och han och Elliot Gould är väldigt skilda både i utseende och personlighet. Två olika tolkningar av samma karaktär. Gillade filmen men tyckte inte den lyfte vid något speciellt tillfälle egentligen.

Film 14: Vecka 49. Foreign Director - Michelangelo Antonioni
Filmen jag valt: Professione: reporter aka The Passenger
Mitt betyg på filmen: 2/5
Kommentarer om filmen: En amerikansk reporter (Jack Nicholson) letar efter revolutionärer i ett afrikanskt land, när han inte lyckas få kontakt med dem så tröttnar han mer och mer på sin situation. Han bestämmer sig då för att byta identitet med den mannen som dött i rummet jämte hans eget, det visar sig dock att denna man var en vapensäljare till just revolutionärerna. Resten av filmen handlar om konsekvenserna av dessa handlingar. Vi får ingen koll på varför några av handlingarna sker och dialogen i filmen är minst sagt sparsam, det handlar mer om så kallat snyggt foto och scenografi, eller pretentiöst dravel om jag får uttrycka mig så. Detta var Nicholson's sista film innan Gökboet, efter den filmen känns det alltid som han spelat en variant av den karaktären, men i denna filmen är han förvånansvärt icke karismatisk och det känns som vem som helst hade kunnat spela den rollen. Resten av casten gör absolut inget avtryck heller för den delen. Om Antionini's andra filmer har liknande koncept så är det här nog ingen regissör som gör filmer för mig tyvärr.

Vecka 49. - Michelangelo Antonioni

Vald film: Den Röda Öknen (Il Deserto Rosso,
1964)

Tidigare sedda: -

Ett par rader om filmen:

Visuellt imponerar den men i övrigt är det väldigt ojämnt. Vissa dialoger och repliker är klockrena för att i nästa scen vara pinsamma och osammanhängande. Även fast Monica Vitti är olidligt vacker här så är jag desto mindre imponerad över hennes insats som lämnar mycket att önska. Jag gillar ändå den jobbiga stämningen som otryggt ligger över hela filmen men när sluttexten kommer så försvinner den och jag lämnas tomhänt. Detta kunde ha gjorts bättre, men färgerna är fantastiska. 2/5 (6+/15)

Vecka 49. - Michelangelo Antonioni

La signora senza camelie (1953)

Vackra skådespelerskan Clara är nykomling i branschen och gifter sig av taktiska skäl med en regissör. Samtidigt uppvaktas hon av en stilig diplomat, vilket hon inte har något emot.

Till ena hälften en satirisk känga mot bland annat sexismen och utseendefixeringen i filmbranschen (givetvis aktuellt än idag), till andra hälften ett relationsdrama om en kvinna i ett olyckligt äktenskap. Även om filmbitarna kunde gjorts mycket vassare är det välgjort, men problemet för mig är samma som med de andra Antonionifilmerna - jag lyckas inte investera något engagemang i det hela. Nya bekantskapen Lucia Bosé är rätt bra i huvudrollen men det räcker inte.

Sorry, Michelangelo, det blir inget högt betyg den här gången heller. Tror dock att jag föredrar hans 50-talsfilmer framför de mer kända 60-talsklassikerna.

2+/5

Tråkigt att inte Antonioni har gått hem för andra (än så länge) den här veckan när han är en så kompetent filmskapare men till er som det var första mötet för så tog det i alla fall ett par filmer för mig innan jag verkligen började tycka om honom. Rekommenderar därför att ge en eller ett par filmer till ett chans innan ni befäster er åsikt om honom.

Film 14: Vecka 49. Foreign Director - Michelangelo Antonioni

Filmen jag valt: Cronaca di un amore (1950)
Betyg: 3/5
Kommentar: Antonionis debutfilm är ett romantiskt drama med lite noir-vibbar om den 27:åriga Paola som är gift med en rik entreprenör. När hon stöter på sin förra älskare som hon inte har träffat på sju år och som slutade under tragiska omständigheter väcks känslorna åter till liv. De träffas i hemlighet och försöker luska ut ur hur de ska bli av med hennes nuvarande man och kunna bli tillsammans. Som debutfilm är den ganska bra även om den inte känns fulländad, speciellt visuellt, till den grad som skulle bli ikoniskt senare i karriären men utforskandet av mänskliga relationer och mer specifikt avundsjuka i den här filmen känns typiskt honom redan här. Det ges även utrymme till att följa karaktärer som går och möjlighet att ta in miljöerna på ett sätt som tilltalar mig men det är också något som utvecklas senare.

Sammanfattning Film 13: Vecka 48. American New Wave - Robert Altman

KingStannis - California Split 3,5/5
Captinhero - Images
BlackMetal - The Long Goodbye 3/5
Chenille - M*A*S*H 2/5
Mrboom - Gosford Park 2/5
Nattskrivaren - The Long Goodbye 3/5
Prokofyev - 3 Women 4/5
Kirk.Douglas - Gosford Park 2/5

Lite sen sammanfattning från min sida den här veckan, men här kommer den från den föregående veckan med Altman. Det finns kretsar där Altman anses vara kanske den främsta regissören någonsin från USA, detta verkar dock inte vara något som anses i det här projektet då ett fåtal filmer rekommenderas och vi fick endast ett starkt betyg ifrån Prokofyev som såg 3 Women. Personligen känner jag väl att jag har 2-3 filmer kvar att se från denna regissör men efter det så får han vara avcheckad då han inte är någon superfavorit här borta. Ny vecka nu med ny regissör och nya möjligheter att se något trevligt, blir bra!

Hur ser reglerna ut rörande omtitt av redan sedda filmer? Det är ju Kubrick nästa vecka och jag har visserligen några av hans tidiga osedda men är inte så sugen på dessa utan kör hellre en omtitt på Eyes Wide Shut eller Barry Lyndon.

Kör på vad du själv är sugen på!

Jag lyckades inte gräva fram motivationen att se min Antonioni, ska försöka se den nästa vecka istället. Har redan sett allt jag vill se av Kubrick så blir att ta paus från projektet i vilket fall.

Är lite tveksam till denna regissör som sagt så det satt långt inne att se ännu en film :P

Film 15: Vecka 50. "Old Master" - Stanley Kubrick

Tidigare sedda filmer av regissören: 15st - Eyes Wide Shut (1999), Full Metal Jacket (1987), The Shining (1980), Barry Lyndon (1975), A Clockwork Orange (1971), 2001: A Space Odyssey (1968), Dr. Strangelove or: How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb (1964), Lolita (1962), Paths of Glory (1957), The Killing (1956), Killer's Kiss (1955), The Seafarers (1953), Fear or Desire (1953), Day of the Fight (1951), Flying Pade (1951)

Rekommenderade filmer: Allt Kubrick gjorde efter Killer's Kiss är värt att se men min topp 5 är troligtvis följande:
1. 2001: A Space Odyssey (1968)
2. Eyes Wide Shut (1999)
3. The Shining (1980)
4. Dr. Strangelove or: How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb (1964)
5. Paths of Glory (1957)

Filmen jag valt: Spartacus (1960) är den jag har kvar för att avsluta filmografin. Tycker inte alls om sandalfilmer så det tillsammans med att det är en film som Kubrick inte var med och skapade från början har gjort att jag inte haft mycket sug till att se den. Nu är det dock ett ypperligt tillfälle att ta tjuren vid hornen.