Jag hittade lite om ubåtskränkningar på 80-talet på Skalmanforum.
Jag tycker det är intressant med lite bekanta namn,Hans Von H med i marinofficerarupproret.
Bror S möjlig Staybehind tjänst.
Ger också en känsla av kalla kriget stämningen och hur svårt det är för en liten nation när de stora grabbarna kör sitt race.
http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=22&t=40534&sid=06b146aeb4c6b4ce2ba fc5c5f76bc003
Citerar lite korta bitar( det blir så väldigt mycket text annars)
Hårsfjärden 1982:
"Under eftermiddagen den 13:e uppfattas ljud och indikationer som tyder på att en undervattensfarkost i mycket låg fart närmar sig Mälstenslinjen norrifrån. Sannolikt från själva hårsfjärdsområdet och via Mysingen vidare ut mot öppet hav, men som blockeras av minlinjerna vid Mälsten. De norra utloppen var också spärrade, så för ubåtar som opererat inne i Hårsfjärden är den södra passagen via Mälsten ett av få alternativ.
För natten har ÖB delegerat befälet till försvarsstabschef viceamiral B.S. Vid 20.05 meddelas till Mälsten att eldförbud gäller för minorna. Befälhavararen för minlinjerna vid Mälsten ringer till försvarsstabschefen B.S. och begär att få eldtillstånd på grund av indikationerna på att ubåtspassage är nära förestående. B.S. nekar till det då han anser att kustartilleriet inte har tillräckligt uppsikt över ytan i mörkret. Chefen på Mälsten menar att de har full kontroll över området genom de bildförstärkare och annan materiel och att man testat detta tillfredsställande tidigare på kvällen. Man hade dessutom eldtillstånd hela natten innan.
Telefonsamtalet skall ha varat i över 20 minuter där chefen på Mälsten försöker övertala B.S. om att få eldtillstånd, men denna vidhåller eldförbudet. Efter samtalet låter B.S. via ytterligare tre olika instanser meddela förbudet direkt ned till Mälsten. (Militärområdets befälhavare, örlogsbasen på Muskö samt chefen för Sthlm KA.)"
Två timmar efter den misstänkta ubåten passerat över minlinjen ger
försvarsstabschefen B.S. nu eldtillstånd. Det är då (kl 01.06) fortfarande lika kolsvart som tidigare under kvällen. Under de fem timmar med eldförbud har ingenting förändrats på Mälsten i form av mörkerförmåga. (Samtliga nätter efter detta ges fullständigt eldtillstånd.)
"Och jag vill återkomma till att det bara är MÄLSTEN som får den här specialbehandlingen eller ens eldförbud.
minlinjerna LÅNG BÄLLING och GÅLÖ har eldtillstånd hela natten trots samma siktförhållanden som vid MÄLSTEN. Tydligen ingen säkerhetsfara vid de andra linjerna alltså. Och EFTER att en ubåt passerat ut genom den nu med speciellt eldförbud belagda minlinjen MÄLSTEN bedömer C Fst att säkerheten plötsligt är godtagbar och ger eldtillstånd."
Sidor som berör denna kväll saknas i krigsdagboken.
Fullständig text på den bifogade länken.
Hans von H och Bror S Karlskrona 1980.
"Lite OT efter som att det inte handlar om Hårsfjärden. Men väl om huvudpersonen Bror Stefensson. Lite intresant att kasta in här tänkte jag.
"Den 12 mars 1980 upptäcker en minsvepare en främande ubåt på svenskt vatten utanför Hasslö i Karskrona skärgård. Jagaren
J 18 HMS Halland som var på gång in till karlskrona efter en artilleriskjutnings-övning satte högsta fart till platsen och var på platsen bara 25 minuter efter larmraporten från minsveparen. HMS Halland fick ommedelbart hydrofonkontakt och fälde enligt gällande regler ett knallskott i vattnet för att varna ubåten. Till skillnad mot tidigare liknande incidenter då upptäckta ubåtar omedelbart lämnat svenskt vatten när de varnats, började den nu upptäckta ubåten att sicksacka och göra undanmanövrer för att skaka av sig den Svenska jagaren. Den lyckas också med detta flera gånger men HMS Halland lyckas hela tiden återfå kontakten. Den märkliga kurragömmaleken pågår i två timmar tills den främmande ubåten till slut lämnar Svenskt vatten. Då gör ubåten något mycket märkligt. Omedelbart utanför den Svenska territorrialvattengränsen vänder ubåten och går återigen in på Svenskt vatten. Samtidigt börjar den plötsligt att sända med sin egen aktiva hydrofon mot HMS Halland.
Att ubåten gör det här kan tolkas på flera sätt. Dels som en uppvisning i totalt förakt för den Svenska jagaren. Dels kan man se det som aggressiv manöver. Som när stridsflygplan belyser varandra med målbelysningsradar. Det är ett sätt att säga "jag har dig på kornet och kan döda dig nu om jag vill". Ubåtar använder aktiv hydrofon/sonar för att få exakt avstånd och läge på sitt mål. För att kunna avfyra sina torpeder med rätt inställning för att maximera sannolikheten för träff. Då ubåten återigen trots varning med knallskott gick in på svenskt vatten skärpte nu HMS Halland vapeninsatsen enligt IKFN reglerna. En sjunkbomb fälls, men på ett avstånd från ubåten så att den inte skulle kunna skadas. Därefter tappas kontakten med ubåten på grund av turbolensen i vattnet efter sjukbombsdetonationen. Jagaren får order om att gå in till bas i Karlskrona.
Under ubåtsjakten har HMS Halland fått order från örlogsbasen i Karlskrona om att INTE tillgripa verkanseld. Något som fartygschefen på HMS Halland Hans Von Hofsten fann mycket märkligt i ett så solklart fall.
Den instans som förde befäl över ubåtsjakten var staben för MILO syd. Stabschef vid MILO syd var konteramiral Bror Stefensson. När jagaren lade till vid Karlskrona örlogsbas väntade Stefensson på kajen. Att amiral Stefensson var den som beordrat "ingen verkanseld" ligger minst sagt nära tillhands. Det är intressant för vad som händer två år senare i den så kallade "eldförbuds episoden" vid ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982."