Ert finaste personliga naturminne?

För mig är var det inte så fränt. Det var för två somrar sedan, när en falk attackerat en skata här på tomten.

Jag var tvungen att gå ut och ta hand om det. Slita loss falkens enorma grepp om skatan. Han hade ett rejält grepp om den lilla stackars skatan kan jag försäkra!

Men det gick bra. Ingen dog utan det gick bra! :-)

Sen har jag ju en lång rad minnen när jag träffat på Älgar och rådjur ute i markerna, men det har inte varit lika dramatiskt.

Har ni nåt liknande minne? Gärna med lite dramatik!

Det är väll när man sitter ute och fiskar en höst dag alldeles stilla och så plötsligt hugger det en gädda! 6.5KG firren fick simma tillbaka

Och hur tror du falken skall överleva om den inte får jaga? Naturen är hård.

Skulle tro att det var vid en skogssjö på en sommarvandring. Magiskt vackert och ren luft. På vintern var en annars häftig upplevelse då det åskade, renar sprang över vägen och det låg ett nedfällt träd över vägen. Allt upplevt inom loppet av fem minuter.

Måste ha vart för 20år sen då jag satt på klipporna i solnedgången och drog en fin runk

Att sitta i lugn och ro ock meta är ganska najs det också!

Det har du rätt i! :-)

När jag var ung gillade jag att ta långa promenader längs den övergivna järnvägen som gick mellan den lokala nedlagda gruvan och vårt lantställe. Skjutglad som jag var (är) gick jag nästan alltid med ett luftgevär som jag sköt med på allt som plingade eller gick sönder, inklusive glasrutor på övergivna hus och de där keramikliknande sakerna högst upp på järnvägsstolparna..
Det är en sån där typisk lantis-järnväg med max 5 meter till skogsgränsen..
En dimmig morgon när jag gick där längs rälsen knakade det plötsligt till i skogen och jag stannade till och lyssnade. Det knakade lite mer och sedan kom en älg långsamt ut från skogen och upp på spåret max 20 meter från mig. Det var en stor älg med majestätisk krona (tyckte jag i alla fall då för 20 år sedan). Den ställde sig mitt på spåret ett tag men vände aldrig huvudet mot mig, så jag tror inte den anade att jag var där. Eller så sket den i det.. Efter vad som kändes som en minut men som förmodligen var 5 sekunder gick den, lika långsamt och majestätiskt som den hade gått upp på järnvägen, ner i den täta skogen på andra sidan. Det lustiga är att jag trots min skjutgladhet inte ens hade en tanke på att skjuta på den med luftgeväret, trots att jag sköt på i princip allt annat jag såg (inklusive får och hästar )...

Sex på Högdalstoppen. Såg en räv samtidigt som jag sensuellt tryckte på en galant dam.

Det är svårt att toppa det måste jag bistert tillstå! :-/

När jag och en kompis sov under bar himmel på stranden vid Mölle efter att ha delat på ett par flaskor rödtjut och en oförsvarlig mängd grillat lamm i solnedgången. Episkt.

Att gå ut i skogen och grilla falukorv över öppen eld är inte så jävla dumt det heller. Gör det minst en gång i månaden.

Det var du inte alls! Varför i helvete blandade du i dig det där?