Bevisa att Gud existerar [Sammanfogad tråd /Mod]

Detta besynnerliga logikfel blir inte mera korrekt av att bli upprepat.

Ganska uppenbart att det inte finns någon gud om man läser lite historia. Klart det är påhittat för att lura den dumma massan. Kontrollera folket har alltid varit relevant för makthavare. Sen är ofta folk mer bekväma med att hitta på sagofigurer för att förklara saker som ännu inte har besvarats. Detta insåg man ju redan som barn att så är fallet.

Folk tror på det som passar dem. Ifall de är rädda att dö så klart att de väljer att tro på något som tar dem till något paradis. Problemet är löst för dem.

Religion kommer fortfarande vara grundat i att kontrollera folk och de som inte fattar det kommer vara marionetter i det maktspelet under lång tid framöver.

Case closed.

Men nu är postulatet om en transcendent ''guds' existens ofalsifierbart, så "ganska uppenbart" är det inte.

Iövrigt är trådens ämne inte att motbevisa 'gud', men att presentera bevis för 'gud'.

Men kan vi anta att om tiden har en början, att orsaken då måste övergå/stå utanför tiden?

Ok, något kan vi veta mer än annat. Jag håller med. Men tror du inte att när det gäller modeller med någon ofalsifierbar premiss, att det som kan tänkas också är rationellt att tro på, om det är rimligt?

Men det följer väl inte att någon oskapad princip eller naturlag/entitet kan finnas "före tiden", om det nu finns en början på tiden? En evig orsak måste väl ha en evig verkan? Min slutsats är att det som orsakat tiden måste ha skapats i tiden och övergå tiden. Dessutom är det som skapats sannolikt abstrakt och kräver intelligens och sådan besitter vi människor, som också lever i tiden.

Nej, det kan man nog inte.
---------------

Jag tycker att mina argument visar att det är högst rationellt att tro att världens grund är lagd genom en människa. Detta är exakt vad bibeln säger också. Bibeln lär att Gud har haft en jordisk kropp "människosonen" Kristus och att det är han som "med sina egna händer lagt världens grund", och att han även har en förhärligad evig gestalt som är mycket mäktigare än honom, Fadern. Fadern och Sonen är alltså en och samma person. Gud är EN. Skapelseverket som skett genom Sonen är Guds ära. Därför sägs det i bibeln att den som ärar Sonen ärar Fadern, och den som inte ärar Sonen ärar inte Fadern, och det läggs en frälsningsavgörande emfas vid att människosonen blir erkänd. Jag kan bevisa att bibeln säger allt detta. Gud är en personlig gud som bryr sig om oss, lyssnar till våra böner och går att ha en meningsfull relation med. Förutom det så finns det hopp, för han har det eviga livet och kan ge det till vem han vill.
Men jag går visst vidare än så i min argumentation.

Hade orsaken till tiden funnits i oändlighet så hade tiden inte haft en början.

Men nu är detta en slutsats från ett argument. Vänligen bemöt premisserna i det argumentet med din kritik istället för den giltiga slutsatsen.

Vilket är mest rimligt säg själv vad du tycker:

1. att orsaken till tiden övergår tiden?
2. att orsaken till tiden inte övergår tiden?
3. att det inte finns en orsak till tiden?
4. att det inte finns en början på tiden?

Eller ange eget förslag.

Halmdocka. Jag har inte angett en sådan premiss.

Ett tips. Om du nu ska framföra ett kosmologiskt gudsbevis. Använd det som finns Kalamargumentet, det är åtminstonde logiskt och går att bemöta.
Ditt egenpåhittade Skit ...ja jag är ledsen men det är vad det är... skit. Dina premisser är fel dina slutsatser är fel..o.s.v. o.s.v...för att parafrasera Bogomil..Lär dig elementär logik.

Kanske, jag vet inte säkert men jag är säker på att gud har sina anledningar.
Men om man inte vill leva med gud vill man ens ha en tro på honom då?

Jag har märkt att de perioder jag inte brytt mig om gud har jag inte märkt av han heller.

men nu när jag börjat läsa bibeln mer och börjat älska gud mer och mer igen så har jag märkt av honom mer också. Det är fantastiskt hur god min herre är som trots att jag är så ond, orenare och sjukare tankar än ni kan föreställa er, syndat fruktansvärt mycket även efter jag blivit troende, så har gud inte övergivit mig utan väntat på mig, ingen mäniska skulle stannat kvar med mig om de visste mina tankar, det bevisar guds otroliga kärlek, och hur mycket vi är värda för honom och hur han överflödar av nåd för de som kommer till honom och vill leva med honom.

Det vet jag inte, bara en tanke jag hade kan vara andra anledningar

När det gäller icke falsifierbara premisser som ligger utanför vår erfarenhets-sfär (t.ex. premisser om abstrakta entiteter som förklarar universums existens) anser jag är spekulation och ingenting man kan anta vara självklara.

Med detta sagt måste vi dock göra vissa antaganden om vår omvärld baserat på rimlighet och som inte kan bevisas för att över huvud taget kunna förhålla oss till den och skapa kunskap om den. Den vetenskapliga processen bygger på vissa antaganden om vår värld. Dock anser jag att dessa rimliga antaganden bör hållas till ett minimum och ha en god grund i vår erfarenhets-sfär så att de är lätta att hålla som självklara premisser.

T.ex. kan du se några exempel på antaganden som jag anser rimliga och som ligger till grund för min epistemologi (jag lägger den i spoilern eftersom den inte är relevant för denna tråd):


I övrigt då det gäller den metafysiska yttersta verklighetens beskaffenhet känner jag inte till någon epistemologisk metod att kunna skapa kunskap om den, och därför är jag tills vidare ”ontologisk” agnostiker. Dock menar jag inte på att vi nödvändigtvis inte kan i framtiden skapa en epistemologisk metod som kan adressera dessa frågor.


(1) Om tiden hypotetiskt har en början, vet jag inte hur man över huvud taget kan diskutera ”orsaken till tidens uppkomst”, eftersom orsaksrelationer (kausala relationer) såsom vi normalt definierar dem i den fysikaliska världen kräver tid. Och att stoppa in en hypotetisk gudom löser inte detta problem.

Om vårt universum av tid/rum/energi/materia nu hypotetiskt har en början, skulle jag nog luta åt att det finns abstrakta entiteter (d.v.s. abstrakta principer såsom "naturlagar" eller "metalagar" som möjliggör att tid/rum/energi/materia uppstår och existerar, t.ex. en abstrakt princip att tid/rum/energi/materia med vissa egenskaper kan självstarta utan någon extern input eller orsak) som existerar i någon typ och form av abstrakt Platonsk värld. Längre än så anser jag inte att man kan dra slutsatserna enbart på det faktum att tiden hypotetiskt skulle ha en början.

Här är ett sådant exempel jag anser att ”jag vet inte” är den rimligaste och mest rationella positionen, eftersom alla postulat om detta är ytterst spekulativa och inte förankrade i vår erfarenhets-sfär.

Sen vill jag också bara påminna om att hypotesen om att tiden har en början är spekulativ.


(2) Jag vet inte vad du menar med sådana begrepp som t.ex. ”orsakat tiden” och att denna orsak ”skapats i tiden” .

Som jag redan påtalat så vet jag inte vad ”orsak” innebär då det gäller tidens uppkomst, se (1). Men om du med ”orsak” till tidens uppkomst menar en hypotetisk entitet som möjliggjort tiden att uppstå håller jag inte med att denna entitet måste nödvändigtvis ha uppstått i tiden eller uppstått över huvud taget utan kan ha förklaringen att den bara ”är” och är tidslös i någon Platonsk mening. Om du med ”skapat” menar på att någon entitet med intention orsakat eller möjliggjort tiden att uppkomma håller jag inte med att denna premiss är självklar eller med nödvändighet är sann.

Och ifall en hypotetisk abstrakt entitet/princip i någon Platonsk betydelse möjliggjort tidens uppkomst anser jag inte nödvändigtvis att denna entitet måste besitta intelligens, ett sådant postulat har en bevisbörda. Alla antaganden om en sådan hypotetisk entitet anser jag är ren och skär spekulation och därför är en ”jag vet inte”-position rationell. Så jag köper inte ovanstående postulat.


Här tappade du bort mig. Hur menar du på att en människa skulle ha någonting att göra med att ”lägga världens grund”? Vad har detta för relevans med vad vi diskuterar?