Den stora tråden där vi gnäller på våra medmänniskors språkbruk

Engelska ord uttalas på engelska, men det finns ju en anpassad stavning på svenska. Exempelvis heter det ju webbplats, eller webbsajt (med två B).

Nej. Ingen uttalar ju jobb på engelska. Med tydligt d-ljud. "Jag djobbade igår" låter ju helt befängt. Det är ju bara de allra senaste lånen som inte riktigt anpassat sig. Det skulle dessutom vara jättebesvärligt om vi dessutom skulle tycka att det var logiskt att anpassa till exempel tyska, franska eller spanska lånord på samma sätt, med ljud som inte normalt finns i svenskans uttal.

Behåller man ursprungsuttalet blir det ju ännu konstigare när man slänger på bestämd artikel eller pluraländelse. "Viffit" låter bättre än "oajfajt", men bäst låter nätverket.

Jag hade otur när jag tänkte där, men just ord på w brukar jag uttala som på engelska, utom enheten watt: whisky, wi-fi, Wikipedia.

I och med att de flesta svenskar nu talar engelska så bevarar fler engelska ord sitt ursprungliga uttal.

Vad gäller lånords pluraländelser så var det faktiskt så att folk med klassisk bildning förr brukade använda också den främmande pluralformen, och grekiska och latinska lånord kasusböjdes också, vilket man fortfarande kan se i några gamla psalmer.

"Situationen är desperat men inte hopplös." Men desperat betyder ju egentligen just det.

Såvitt jag vet kommer uttrycket från judiska intellektuella i Wien runt förra sekelskiftet, som sarkastiskt brukade säga att situationen var hopplös men inte allvarlig. Sedan har någon förvanskat det.

Jag brukar inte störa mig så mycket när det gäller svennebananers tillkortakommanden. Det är väl inte så lätt alla gånger, men när journalister, som ändå har språket som verktyg ej kan skilja på utelämna och utlämna, så börjar jag nästan oxidera. En annan källa till stegrande blodtryck är att man nu verkar ha gått över till att som standard inom pressen skriva 'de' istället för 'dem' i meningar som "Han hade fått uppgifterna från de som..." , eller "De bästa fotbollsspelarna, de tjänar miljoner.", när det ska vara "Han hade fått uppgifterna från dem som..." och "De bästa fotbollsspelarna, dem tjänar miljoner." Jag vet att man numera med lite god vilja kan acceptera de-formen, men det faktum att man anar att det är språkligt inkompetenta journalister som "tar det säkra före det osäkra" stör mig.

NEJ! Det ska inte vara ”dem” i dina exempel!

Misstänksamt, i stället för misstänkt.

Han tillhör en av Sveriges bästa fotbollsspelare. (Slaveriet är avskaffat.)

För en tid sedan, skulle en läkare skriva ett intyg åt mig. Hon fick fråga mig, om hon skulle skriva "de" eller "dem".

Du skämtar. Du har inte fattat de/dem på något sätt alls.

"De-form", tillåt mig skratta.

Jo, i det första exemplet har sverigeskonsul faktiskt rätt:

"Han hade fått uppgifterna från dem som..." (korrekt svenska)

inte:

"Han hade fått uppgifterna från de som..." (omvända dem-felet)


Det andra exemplet är däremot ett exempel på det rysliga dem-felet:

"De bästa fotbollsspelarna, dem tjänar miljoner."

ska vara:

"De bästa fotbollsspelarna, de tjänar miljoner." (korrekt svenska)

Ursäkta att jag var så hetsig i mina tidigare inlägg.

Men i alla fall. Problemet kvarstår. Folk använder "ingen fara" helt fel.

Ett bättre exempel än vad jag skrev tidigare.

"Åh, ursäkta jag råkade stöta till dig med min armbåge!"
"Ingen fara, jag kände inget och det gjorde inte ont alls."

Bra, där används "ingen fara" på rätt sätt.

-----------------------------------------------------------

Men, folk använder det så här:
"Vad bra att du hjälpte till och bar in lådorna på kontoret. Tack för hjälpen!".
"Ingen fara. Ja, hej då."

Helt fel. Ingen fara för vad? Fara för lådorna? Fara för att du bar grejor? Fara för
din rygg? Fara för dina knä?

Fara för vad????? Vad är det fara för? Förklara för mig någon vänligast!!!!

Användndet av "typ" är värre och används ofta helt i onödan. En typ är något man kallar en mysko person eller ett instrument för att trycka litteratur men används helt upoåt väggarna i massinvandringens Sverige.

Fara för att personen ska ha behövt slita hårt eller för att ha fått lägga sin tid på det istället för något angelägnare.

Språk är, som påpekats så många gånger, inte logiskt [alltid]. Det finns många uttryckt som överförts från ett sammanhang till ett annat utan att det logiskt kan förklaras i det nya sammanhanget. Ta exempelvis uttrycket »gå av stapeln« som handlar om att sjösätta ett fartyg. Det används utan problem om andra saker, exempelvis när ett evenemang ska starta. Det har till och med gått så långt att vi talar om att »sjösätta« saker som inte har något som helst med vatten att göra.

Så fungerar språkutveckling.