Citat:
Ursprungligen postat av
evaveva
Ja , vad säger de i högtalaren när man kommer fram?
Att man skall vãnta i 13minuter tills vidare färd mot Motala/Mjölby, eller?
Och ser det ut på den displayen i taket (ovanför dörren)?
Droppar ordet Mjölby fram i rött?Så att Patrik kan ha läst Mjölby där, och då trodde sig vara framme där?
Du lär ju hinna se detta innan tåget går vidare, du har ju 13minuter på dej om jag inte minns fel.?
mvh eva .
Även en annan sak om du vågar,skulle inte jag göra, ta dej genom "glastunneln fram till där det står utgång och åka hissen ner för att sen ta dej till Woodys, för att kolla lite där alla cementrören är, men för sjutton, gör inte det på egen hand, kan ju vara farligt, så strunt i det....
En sak som jag undrat över hela tiden är varför han tog sig ner på andra sidan utav lufttunneln,eftersom det är så ödsligt där....eller hur ? , varför han inte istället höll sig kvar vid stationssområdet, typ tog sig till framsidan utav stationsbyggnaden., håller du inte med mig.
För att typ fråga någon taxichaufför om var han var eller hur man kom vidare....
Äsch det jag egentligen vill säga är att vara på den sidan om gångtunneln känns inte bra., jag gillade inte att vara där när jag gick av en buss där (när tagtrafiken var inställd på sträckan motala-Hallsberg) alldeles för ödsligt i min smak....hmm....
Mina tankar efter att ha gjort ett tågbyte i Hallsberg: Nu skulle jag vidare mot Stockholm och jag har gjort den resan några gånger tidigare. Jag har aldrig gillat Hallsbergs station, jag förvillar mig nästan alltid. Dels räknar tågvärden upp många tågnummer och spår innan man anländer, sen är stationen rätt stor. Inte Stockholmsstor, men jag finner inte logiken i hur man planerat stationsbygget. Det är stora avstånd mellan tåg på samma plattform och ska man dessutom byta plattform rinner tiden snabbt iväg.
Reagerade över att jag på den plattform där jag befann mig fanns inte en enda lapp uppe angående Patriks försvinnande.
Informationstavlan vid "min" plattform sitter inne i den byggnad där man kan ta sig via rulltrappa och en slags glasgång till andra delar av stationen. Även detta är aningen bökigt. Jag skulle inte byta plattform, men ändå måste jag tränga mig in där andra resenärer susar fram för att få koll på mitt tåg.
Hallsbergs station har gett mig lite kalla kårar tidigare och nu gör den det än mer.
Vill även kommentera det många skrivit angående att Patrik går med bestämda steg där på filmen från övervakningskameran. När jag känner mig osäker och är tveksam om jag hamnat rätt...då går jag med säkra och bestämda steg. Jag vill inte att någon ska förstå att jag är vilse. Vill inte förödmjuka mig själv. Kan låta konstigt för vissa...men i min värld ett återkommande beteende. Jag går undan där jag är ensam...nyttjar mitt blixtsnabba googlande...och hittar därefter rätt.
Jag har varit övertygad om att P tagit sitt liv, men börjar vackla. Känns som att svaret finns inom familjen. På ett vis vill jag veta...men samtidigt skulle jag inte vilja ha Flashbacks åsikter om mitt eget familjeliv.